Sverrir Gudnason: "Att spela Björn Borg är kulturellt självmord"

King träffar svensk films just nu mest hajpade skådespelare, Sverrir Gudnason, och pratar nya rollen som Björn Borg, att skypea utan ljud med Shia LaBeouf och att spela tennis femton timmar i veckan.

Sverrir Gudnason: "Att spela Björn Borg är kulturellt självmord"
Vem är vem? Björn Borg till vänster och Sverrir som Borg till höger. Foto: GettyImages/pressbild.

Du började spela tennis fem dagar i veckan som förberedelse för rollen som Björn Borg. Håller du fortfarande i det? 

– Nej, jag gör ju inte det. Jag upplevde det som jag antar att riktiga idrottsmän också upplever när de slutar – man vill göra någonting helt annat. Jag hade ett otroligt disciplinerat liv under åtta månader när jag tränade femton timmar i veckan och bara käkade färdiggjorda matlådor. Ett liv ganska likt en elitidrottsmans. När inspelningen var slut fick jag helt plötsligt eget ansvar att styra upp det. Jag har fortsatt träna lite och spelat tennis någon gång då och då men jag spelar inte regelbundet, även om jag gillade det väldigt mycket. 

Hade du någon relation till tenniskulturen och Björn Borg före inspelningen?

– Nej, det kan jag inte påstå. Som tur är har jag bollsinne, men jag kunde inte reglerna i tennis och jag visste inte hur man räknade poängen. Jag förstår fortfarande inte varför det är så krångligt med poängräkningen. 15, 30 och 40, va?

Det är ett besynnerligt poängsystem.

– Jag har en teori om att det där var överklassens sätt att distansera sig från resten av folket.

Att mota bort packet.

– Ja. Att göra det helt obegripligt och få folk att känna att "det där är ingen sport för mig". 

Var du någon gång tveksamt inställd till att tacka ja till rollen?

– Man kan väl egentligen säga att det är ett kulturellt självmord. Jag var inte alls särskilt trygg i att göra rollen, om jag ska vara ärlig. 

Så vad fick dig på andra tankar?

– Jag har aldrig tänkt att jag var särskilt lik Björn Borg och har heller aldrig identifierat mig med honom. Det är ganska svårt att göra det med en så stor elitidrottsman. Till slut såg jag någon bild på honom där han hade en blick som jag kände att "den där blicken kan jag göra". Då fick jag börja med det och bygga på mer och mer, och till slut börjar man hitta det.

Din motspelare i Borg, Shia LaBeouf, har skapat rubriker de senaste åren med papperspåsar över huvudet i Cannes och excentriska konstinstallationer. Hur var han att jobba med?

–  Han är otroligt hängiven och går all in för att få ut det bästa av sig själv och projektet. Vi är otroligt olika som skådespelare när det kommer till energi och output, precis som Björn och John (McEnroe, reds anm.). Shia jobbar med energi på ett intressant sätt; han är skicklig på att hushålla med sin energi och ser till att göra sig av med den i rätt ögonblick, något som jag lärde mig mycket av.

Umgicks ni privat också?

– Ja, absolut. Fast vi höll en del distans under själva inspelningen; vi bodde på samma hotell, sågs och käkade lunch, tog en kaffe och tränade en del tennis tillsammans. För att bibehålla spänningen mellan oss umgicks vi inte mer än så. När han var klar med sina scener började vi däremot umgås mer privat.

Läs hela intervjun med Sverrir Gudnason i oktobernumret av King – ute i butik nu!