18 anledningar att älska Tokyo

001

Mitt i party-, shopping- och ungdomskulturmeckat Shibuya ligger en plats av särskilt intresse för alla konnässörer av övergångsställen. Omedelbart framför tunnelbanestationen – med 2,4 miljoner passagerare per dygn – korsas två biltäta gator. För att lösa logistiken mellan biltrafiken och områdets tusentals fotgängare stängs hela korsningen av vid rött ljus. I samma nanosekund som lyktorna slår om utspelar sig något som påminner om en välkoreograferad krigsscen regisserad av Akira Kurosawa. Täta fronter börjar marschera mot varand-ra från åtta riktningar. Inom loppet av sekunder fylls hela ytan av en folkmassa lika tät som en milanesisk ståplatsläktare, alla på väg åt olika håll. Kroppskontakt uppstår i princip aldrig av artighetsskäl. Den Tokyobaserade professorn i arkitektur, Julian Worrall, har beskrivit Shibuya Crossing som »ett utmärkt exempel på vad Tokyo gör bäst när det inte ens försöker«.

003

Om söndagarna samlas ett brett tvärsnitt av Tokyos amatörmusiker i Yoyogiparken, riggar upp sina PA-system med hjälp av bensindrivna aggregat och rockar loss till fördel för fotgängare, turister och förhoppningsvis talangscouter från skivbolagen. Längre in i parken finns ett vackert tempel. Missa inte de läderklädda Elvis-imitatörerna, som samlas för att dansa rockabilly med silvertejpade cowboystövlar under inflytande av stora mängder risbrännvin.

005

Det stressiga livet som japansk lönearbetare kräver ofta att hjärnan ges tillfälle att varva ner. Därav pachinko, en sorts korsbefruktning mellan enarmad bandit och vertikalt flipperspel. I Tokyos oräkneliga pachinkohallar pumpar högtalare ut brus i en volym som för det otränade örat lätt uppfattas som fruktansvärt, men som på plussidan omöjliggör alla former av verbal kommunikation och därmed garanterar varje kund timmar av ostördhet medan de betraktar dankar som slumpvis trillar mellan olika pinnar. De dankar man vunnit växlar man in mot vissa produkter av typen läppstift, som man därpå växlar till kontanter hos närbelägna affärer som specialiserat sig på just detta. På så vis kringgås snyggt det japanska förbudet mot spel och dobbel, och myndigheterna bryr sig inte nämnvärt. Missa inte denna delvis fascinerande, delvis skakande insikt i den japanska vardagen.

006

Det förnämsta exemplet på Visvims egna butikskoncept Free International Laboratory, som akronymen uttyds, ligger i Tokyos Shibuya. Ett stenkast från den prestigefyllda statusallén Omotesando ligger den främsta juvelen i designern Hiroki Nakamuras krona, en butik som påminner mer om ett konstgalleri än något annat. Varje produkt omges av idel bländvita ytor för att bokstavligt talat framstå i bästa möjliga ljus. De är dock till salu. För väldigt många yen.

007

Fastighetspampen Minoru Mori tog sig under slutet av 90-talet an den förslummade stadsdelen Roppongi och förvandlade den till ett av Tokyos modernaste och mest inbjudande områden. I mitten tronar 54-våningarsskrapan Mori Tower, vars översta våningar inhyser ett välrenommerat konstmuseum som på senare tid bland annat bjudit på en utmärkt exposé över Ai Weiweis konstnärsbana, bredvid ett observationsdäck som erbjuder en 360 graders utsikt över Tokyo. Satsa på ett besök vid solnedgången. Är horisonten molnfri skymtar berget Fuji.

009

I Tokyo är man utlämnad åt tunnelbanans 13 linjer och dess 274 stationer. Såväl biljettautomater som skyltar är engelsktextade, men dessvärre delas de olika linjerna mellan två olika bolag som vart och ett utfärdar egna färdbevis. Vänj dig vid att efter ett byte mellan två linjer inte bli utsläppt genom spärrarna, utan i stället tvingas uppsöka spärrvakten och erlägga de felande yenen. Japaner är oöverträffade i konsten att sova på tunnelbanan, och då dina väster-ländska axlar befinner sig i god sovhöjd ska du inte bli förvånad om en medpassagerares huvud förr eller se--nare hamnar på dem. Tunnelbanan stänger vid midnatt. De sista tågen har en tendens att bli fullsmockade, och packas då färdigt av personal som artigt och med vita handskar trycker in utstickande passagerare i respektive vagn.

010

Om våren blommar Japans körsbärsträd i en kort men spektakulär floral fyrverkeriuppvisning, på hemspråket känt som sakura. Japanerna blir till mans lite tossiga under denna period – ett fenomen närbesläktat med svensk försommar. Traditionellt sett förströr man sig med så kallad hanami, picknick under de blommande körsbärsträden. Perioden avslutas med en känsla av stort vemod då de miljontals blombladen börjar falla, och inom loppet av några få dagar står träden kala. Filosofiska betraktelser över livets förgänglighet brukar stå som spön i backen, gärna i haikuform.

012

Varje barn lär sig snabbt att lycka är när den lokala fiskdisken presenterar en marulk, havskatt eller dito riktigt ful fisk på uppvisningsplats. Av nostalgiskäl bör ingen därför missa fiskmarknaden i Tsukiji, världens med bred marginal största av sitt slag. Passa på att smaka den färskaste sashimi som kan köpas för pengar ur något av de många stånden.

013

Den centraljapanska Kantoslättens behov av tv-sändningar ledde 1957 till byggandet av Tokyo Tower. Man ville skapa ett minnesvärt monument värdigt att cementera Japans nya roll som internationellt tillväxtland. Designen blev en skamlös efterapning av Eiffeltornet, men givetvis 13 meter högre – för att inte tala om färgen, vilket får byggnaden att påminna om den av professor Kalkyl byggda rymdraket med vilken Tintin och kapten Haddock for till månen. Utsikten från det övre observationsdäcket på 250 meter är lika vidunderlig nu som vid uppförandet.

014

I stadsdelen Shinjuku ligger Tokyos rödljus-distrikt, Kabukichô. Detta tidigare träsk och ankreservat torrlas och bebyggdes under det tidiga 1900-talet, men ödelas helt av de allierades brandbombningar under andra världskriget. Efter kriget öronmärktes platsen för bygget av en kabuki-teater. Teatern blev aldrig verklighet, men i väntan på bygget befolkades stadsdelen av artister, intellektuella och konstnärer – kategorier av människor som visade sig vara både pilska, törstiga och narkoleptiska. Ett intensivt nattliv blev den naturliga följden, och än i dag är Kabukichô legendariskt för just detta. Fler än 3 000 barer och klubbar trängs på relativt liten yta, från festvåningar till tvivelaktiga hostessbarer till små hål i väggen med plats för fem stående gäster.

015

Uniqlo har mejslat ut en alldeles egen nisch i den japanska marknaden med hjälp av den konkurrenskraftiga kombinationen av kvalitativa baskläder till habila priser. Liksom Hennes & Mauritz har man insett värdet av samarbeten med namnkunniga designers, och även om man skapat sig ett namn internationellt är många av plaggen endast tillgängliga för inhemska konsumenter – för närvarande samarbetet med landsmännen från Underground. Uniqlobutiker går det tretton på dussinet av i Tokyo – den bästa ligger i stadsdelen Ginza.

016

Akihabara, eller Akiba för stammisarna, är den del av Tokyo där allsköns återförsäljare av elektronik och dito tillbehör samlats under årtionden. Det började med vitvaror på 60-talet, och eskalerade dramatiskt i och med att den unga datorindustrin koncentrerades hit under 80-talet. Akihabara är i dag mest känt som epicentrum för den omfattande anime-, manga- och spelfandomen, men om det sitter ett kretskort i det så hittar du det här. Det enorma varuhuset Yodobashi Kamera – fönsterlöst; när man väl kommer ut är det alltid mitt i natten – är ett bra ställe att börja på. Rutinerade kunder tvekar inte att utnyttja de fotmassagemaskiner som ställts ut i demonstrationssyfte när fotsulorna börjar kännas som strykjärn.

017

Modeoraklet Nigo grundade sitt streetwearmärke A Bathing Ape 1993, och har sedermera erövrat världen. Märkets flaggskeppsbutik i Tokyo är belägen invid shoppinggatan Omotesando, och stoltserar bland annat med ett löpande band för uppvisning av sneakers och t-shirtar förpackade i pizzakartonger.

018

Mellan våningarna 39 och 52 i den tredelade skyskrapan Shinjuku Park Tower huserar Park Hyatt Tokyo, det lyxhotell som blev världsberömt i och med Sofia Coppolas Lost in Translation, som till stor del utspelar sig här. En natt på hotellet under enklaste möjliga förhållanden (vilket är tämligen lyxigt även det) kostar kring 5 000 kronor. Hotellets planlösning gör att samtliga rum erbjuder en spektakulär panoramautsikt över staden. Skybaren är öppen även för den som inte vill stanna över natten.