Jan Guillou del II

2012-01-21 17:28 0 kommentarer

Jan Guillou må ha uttryckt sig olyckligt om Tomas Tranströmers författarskap kort före tillkännagivandet av fjolårets Nobelpris i litteratur (Pascal Engmans intervju för Nöjesguiden finns här), men i fallet Håkan Juholt blev han desto mer sannspådd. Inte för att man behövde vara klärvoajant för att räkna ut det, jag var snarare orolig för att Juholt skulle hinna avgå innan min intervju från slutet av november kom i tryck och att diskussionen därmed skulle bli obsolet. Som det är ställt efter eftermiddagens avgångsbesked fick den ändå vara aktuell i några dagar*.

Följande kommer efter en redogörelse för Guillous vana att "skatteplanera negativt", det vill säga ta ut mer lön än nödvändigt i syfte att betala mer skatt för den – 100 miljoner kronor totalt under karriären, enligt hans egen spontana uppskattning.

När du väljer att kalla dig socialist och ta konsekvenserna genom att betala vad ett rent samvete kostar, hur känns det att se socialdemokratiska politiker fatta privatekonomiska beslut som förefaller gå stick i stäv mot deras egen ideologi?
– Det känns märkligt. När jag grubblar över det tror jag att det handlar om en kulturell fråga. Det första politikerna, oavsett partitillhörighet, får lära sig är nog hur man fixar reseräkningarna. Sedan blir detta för yrkespolitikerna en självklarhet. Det är klart att det inte borde vara möjligt att kalla sig socialdemokrat, sjunga på första maj och sedan snika åt sig extra bidrag.
Vad tror du kommer att hända med Håkan Juholt?
– Jag tror att de politiskt motiverade dreven kommer att döda hans politik. Det är avsikten. Han kommer att bli omöjliggjord gång på gång. Och utskrattad. Det går inte att ta igen.

*För att frångå bloggens kärnvärden en sekund: Den socialdemokratiska strategin att hävda att Juholt avgår på eget initiativ och stick i stäv mot brett partiförtroende klingar falskt i mina öron. Ett olyckligt sätt att inleda en nystart på för ett parti som bör ha en stark, intellektuellt klarsynt och framför allt ärlig ledning till fördel för hela inrikespolitiken i ett demokratiskt Sverige. Detta kommer dock från en man som 18 år fyllda misslyckades med att plocka fler än elva poäng i en terminskurs i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och tvingades skriva ett förlåt mig-brev till CSN för att alls kunna fortsätta sin akademiska bana.

2012-01-21 17:28 0 kommentarer