Tv-måndag: Samhällstjänst

2012-02-20 16:57 5 kommentarer

På måndagar skriver bloggen om tv.

Föreställ dig att du är tjock och mobbad. Ditt förnamn uttalas sällan eller aldrig utan prefixet Fet-. Detta gör dig deprimerad och nedstämd. Din enda ventil är att fly verkligheten in i penna-och-papper-rollspelens fantasivärld, där du får leva ett helt annat liv som en respekterad, rättrådig men dödsföraktande krigare vid namn Dufresne (döpt efter en annan utbrytarkung, Tim Robbins karaktär från Nyckeln till frihet). Några skolkamrater ser hur dåligt du mår, och även om de inte är dina vänner bestämmer de sig för att försöka muntra upp dig, att visa dig att det finns saker att leva för. De misstänker nämligen att du kontemplerar självmord. Så de styr upp en rollspelssession, där de, trots att de själva inte vet någonting varken om drakar eller demoner, siktar på att bekräfta dig och i möjligaste mån återställa ditt självförtroende. Du går, med viss tveksamhet, med på det.

Dessvärre finns det andra som mår dåligt: Gruppens minst populäre medlem, som tack vare sin monumentala taktlöshet inte bjudits in till rollspelandet, dyker plötsligt upp, är förbannad och kräver att få medverka. Han deltar inte för att på rollspelsvis samarbeta med er andra: Han känner sig förbisedd och åsidosatt, och vill lära hela gruppen en läxa – genom att ge sig på dig, som, trots att du själv blivit inbjuden och är helt oskyldig i sammanhanget, råkar sitta i hans stol. En bit in i spelomgången lyckas han med synnerligen tveksamma metoder få kontroll över den näst intill allsmäktige draken Draconis, en varelse med tillgång till en uppsjö magiska besvärjelser. En av dem leder till metamorfos: Den drabbade spelarens karaktär förvandlas till den form som drakkontrollanten avgör. Och han kastar den på dig.
Vilken form ska Dufresne anta? frågar spelledaren. Svaret:
– Tjock.

Det här är tv-serien Community när den är som bäst. Avsnittet heter (liksom spelet) Advanced Dungeons & Dragons, det fjortonde i andra säsongen, och lyckas vara hysteriskt roligt utan att exploatera sina karaktärer: Ett i mångt och mycket misslyckat rollspelande blir plötsligt en fråga om liv och död för alla inblandade, när den fantasi som förmodas vara den sköra tråd på vilken hela gästkaraktären Fat Neils existens hänger, plötsligt hotas. Den harmlösa strid mot ondskan som rollspel utgör förvandlas som genom ett trollslag – bokstavligt talat – till en kamp mot reell ondska. Alla våra bästa komediserier tar med stor framgång steget bortom genrekonventionerna och introducerar äkta känslor, och vinner på kontrasten. Avsnittet blir inte sämre av sitt mästerliga hanterande av fantasyklichéer, i form av en eterisk kvinnlig voiceover och seriens ledmotiv omorkestrerat till svulstigt bläckblås.

Det tog lång tid för mig att hitta Community. Serien sändes på TV6 tills alldeles nyligen, och det var en samling missvisande hopklippta reklamspotar på kanalen som fick rakt motsatt effekt än den avsedda och avskräckte mig från att titta. En god vän vars populärkulturella referensram är oförvitlig vad mig anbelangar rekommenderade dock serien med idel superlativer. Inte ens detta hjälpte, tills jag av en ren händelse råkade hamna framför en repris som gav mersmak.
De kring 60 avsnitt som spelats in – två och en halv säsong – kan inte nog rekommenderas. Återstoden av den tredje säsongen ska enligt löfte från hemmakanalen NBC sändas, men har skjutits upp och fått en så kallas mid-season replacement till följd av icke godkända tittarsiffror. Dessa ska dock inte misstas för ett mått på seriens kvalitet, som är av högsta klass från första till sista bildruta. Skaparen Dan Harmon har annars gjort sig bemärkt för sitt arbete med Sarah Silverman på Comedy Central, och det är bara att hålla tummarna för att den omfattande slacktivistaktion från fansen som nu pågår för att rädda serien tinar tjälen i kanaldignitärernas cyniska hjärterötter. Om inte går det utmärkt att se om rubbet både en och två gånger, vilket är vad jag gjort under de senaste två månaderna.

2012-02-20 16:57 5 kommentarer