Långfredag: Metablogg

2012-06-16 17:25 10 kommentarer

På fredagar skriver bloggen så långt den vill om vad den känner för. Denna fredag på lördag, till följd av en tjänsteresa.

Jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig av att börja blogga här. Vissa abstrakta värden gick att ana rätt tidigt: Att få feedback, kritik och mervärde i kommentarform är förstås obetalbart för skribentens utveckling. Vissa ämnesval leder till oväntad ny kunskap, och så vidare. Men rent konkret? Jag vet inte. Dock har något konkret hänt. Jag ska försöka hålla självgodheten mellan raderna, men lovar ingenting bestämt.

I april fick jag ett mejl av en bloggläsande student, som i takt med att yrkeslivet närmade sig blivit obehagligt varse om de begränsade möjligheterna att ta sig in i mediebranschen (vi pratar nu om tryckt gammelmedia). Hade jag några tips eller råd om hur man får praktik, sommarvick, frilansjobb, fast anställning? Alternativet var att efter examen flytta till Stockholm på vinst och förlust och ta ett tillfälligt jobb hos en elektronikkedja. Studenten ifråga skrev en del gratis på nätet inom ramarna för några digitala magasin, texterna gick att spåra upp via googling och slog mig som välskrivna och begåvade.

Jag hade en hel del att säga om det här, visade det sig: När jag tänker tillbaka på min egen tid i yrkeslivet känns det på en och samma gång som att jag just har börjat och som att jag alltid har gjort det, men räknat i år blir 2013 ett tioårsjubileum. Decenniet har fördelats över de flesta av magasinsbranschens olika skikt, och jag har fått tillfälle att uppleva en arbetsansökan och dito intervju från båda håll. Som redaktör får man i regel ta emot ymnigt med mejl som följer mönstret "hej, mitt namn är X, jag är frilans och kan tänka mig att skriva för er – återkom gärna!" Då redaktören oftast är en livsform som till följd av yrkets ständiga kast mellan despoti och maktlöshet kretsar mellan sönderstressad rabies och djup apati ligger det inte speciellt nära till hands att svara på den här typen av mejl, medan mer konkreta förslag – och gärna flera av dem i lättbegriplig listform – har en bättre chans att falla i god jord… lite eftertanke gjorde gällande att jag hade lite för mycket att säga kring ämnet för att skriva i ett mejl, så jag förslog att vi antingen skulle ta det per telefon, eller över en kaffe om vederbörande hade vägarna förbi huvudstaden under våren. Det blev en fika. Vi pratade gångbara arbetssökarstrategier, böcker (flera av de avverkade högskolepoängen härrörde från litteraturvetenskap) och Alien.

Några veckor senare fick jag via djungeltelegrafen höra att det söktes sommarvikarie på en tidning där jag har bekanta, information som symptomatiskt nog endast spreds via redan etablerade nätverk. Jag hörde av mig och berättade om den aktuelle studenten. Förra veckan fick hen jobbet. På egna meriter, ska jag tillägga – att jobb tillsätts uteslutande på rekommendation från tredje part känns inte som något framgångsrecept. Icke desto mindre: Bloggen ledde indirekt till något konkret. Det känns oerhört bra. Den här branschen är i stort behov av tillväxt, och ju fler som skriver bra saker, desto fler bra saker tvingas alla vi andra försöka skriva. Den aktuella tidningsredaktionen är dessutom begåvad med medarbetare av högsta tänkbara kvalitet, och som jag själv lärt mig massvis av. Förhoppningsvis är det början på en lång och framgångsrik karriär kantad av många lyckliga läsare.

2012-06-16 17:25 10 kommentarer