På tisdagar skriver bloggen om böcker.
Eftersom kraven för att bli bloggare är stenhårda – tillgång till dator – händer det att folk skickar mig frågor om diverse ting, vilket är helt i sin ordning. Tidigare idag fick jag mejlledes ett spörsmål om konsten att bygga ett ordförråd, härstammade från en gissningsvis ung man som gärna ville göra bra ifrån sig på Högskoleprovets fruktade delprov ORD, där även den annars beläste kan få problem att ange korrekta synonymer för ord som pomologi, triptyk, bevekelsegrund och dagsmeja. Finns det någon uppbygglig litteratur som svämmar över av dylika termer?
Om så är fallet vet jag inte, eftersom jag själv huvudsakligen läser för att bli underhållen, och eventuellt glosmässigt mervärde kommer av en ren slump. Däremot hade jag en naturvetenskapligt bevandrad vän som befann sig i exakt samma situation som morgonens supplikant, och som utarbetade en strategi för att chockhöja standarden på sin vokabulär. Han vände sig till Svenska Dagbladets dagliga essä Under Strecket med synonymordboken i högsta hugg, lusläste varje text och slog upp allt han tyckte var oklart. Ett halvår senare kunde han glatt konstatera att han skrivit 2,0*. Bättre råd har jag inte att ge: Under Strecket håller en konsekvent hög nivå, och även om det är lätt att vid första anblick avfärda det hela som pretentionens mest ointagliga bastion i svenska medier är texterna undantagslöst om inte underhållande, så åtminstone lärorika. Några höjdpunkter ur sommarens utbud: Musikaliteten gör Celans poesi sinnlig, Ögonblick av triumfatorisk engelskhet, När fiktionen rekonstruerar verkligheten eller varför inte Varje ny epok skapar sin bild av Rosseau? Ut och läs, hoppfulla högskoleprovsskribenter.
Under de två gånger jag själv skrev Högskoleprovet i slutet av 90-talet hann jag bli djupt förälskad i provdelen LÄS, läsförståelse på svenska. Den fingertoppskänsla i balansen mellan underförstådd humor och ohöljd sadism med vilken dessa extremt snåriga och förbluffande tråkiga texter valts ut är djupt fascinerande. Jag skulle ge mycket för att få tala med någon av de ansvariga – som jag uppfattar det är texterna inte producerade enbart för Högskoleprovet, utan skrivna på fullt allvar och hämtade ur verkliga livet. Hur görs urvalet? Vems uppgift är det att agera testpilot för byråkratiska facktexter? Är det en heltidstjänst? Åker champagnen fram när någon fått nys om en nydisputerad D-uppsats om historiska cirkelargument inom klassisk hermeneutik? Kan man kanske få in en bloggtext eller två? Jag minns med värme ett fantastisk stycke om symboliken i tidiga Bergmanfilmer, och en mycket detaljerad genomgång av rådande läge på byggnadsmarknaden i Stockholm. Ni vet när man försöker läsa tung prosa utan att koncentrera sig, och inser att ögonen liksom bara flutit över sidan utan att registrera någonting? Det ska fan till proffs för att uppnå den effekten bland adrenalinhöga studenter med 120 i puls vars framtid hänger på resultatet.
Tips på sätt att bygga ordförråd? Kära minnen från egna Högskoleprov? Vittna i kommentarsfältet för allmänt mervärde.
*Vilket i och för sig inte visade sig spela någon större roll eftersom den akademiska banan fick stå tillbaka för den guldrusch som uppstod på den digitala texas hold'em-scenen under 1900-talets sista år. Vad jag vet tänder han än idag sina Cohibas med hundralappar och sysselsätter sig med att importera torkat kött på hobbybasis.
Svenskans Under Strecket är ofta kalas, även om jag inte har läst artiklarna för att bygga på ordförrådet. Framför allt är de intressanta för att de inte har skrivits av en journalist utan av en expert i ett ofta obskyrt ämne och det är fantastiskt att hitta i en dagstidning (jag räknar givetvis inte in dig bland vanliga journalister
).
När det gäller byråkratiskt språk tycker jag att George Orwells klassiska essä Politics and the English Language är bland det bästa som skrivits. Om hur man inte ska skriva. Visserligen går inte allt att överföra till svenska men det är utan tvekan den text som har påverkat mest hur jag skriver.
Jag har skrivit högskoleprovet ett par gånger och orddelen var min absoluta favorit. Jag är väldigt fascinerad av etymologi, vilket troligen varit mig till gagn i att härleda betydelser. Ett mer konkret tips är att försöka jämföra ordet med liknande ord på andra språk (även om det finns falska vänner i stil med vrist - wrist). Eftersom många av orden som används (i mina duster med orddelen) inte bara är obskyra utan rakt av ålderdomliga är det kanske värt att ge sig i kast med klassisk litteratur eller t.o.m fantasy.
För övrigt verkar jag gått in med rakt motsatt inställning till din vän. Poängen för mig var att slippa försöka förbereda mig. Hade jag inte vart så förbaskat dålig vad gäller pluggande hade provet varit överflödigt
Här kan en brasklapp vara på sin plats, om man i likhet med undertecknad helt saknar karaktär ska man inte skriva provet förran sista våren i tredje ring. Jag gjorde misstaget att skriva det när jag gick i tvåan, insåg att jag aldrig kommer få betyg som ger mig större chans att komma in på universitetet så varför engagera sig? Betygen tog en ordentlig smäll.
I övrigt instämmer jag med föregående talare. Använde samma "teknik" på orden med gott resultat. Läs gärna lite norska och danska texter då det i flera fall är så att ord som vi upplever som gammaldags där är det förhärskande idag, i praktiken valde vi en synonym, de en annan någon gång innan massmedia slog igenom.
Evva: Vilken underbar text, Orwells, även om den trampar på flera av mina älsklingstår. Jag önskar att du hade berättat om den för mig tidigare. Hittas av andra nyfikna på http://www.orwell.ru/library/essays/politics/english/e_polit/
Mitt första högskoleprov avbröts av en ung idealist som störde sig något oerhört på påstådda politiska undertoner i texten. Sådant fick tydligen itne förekomma. Så kanske har dessa diaboliskt lagda personer bakom det hela även politiska motiv. Sen kände jag mig kanske inte så indoktrinerad av ett utdrag ur EU-domstolens bestämmelser gällande aktiehandel blabla.
För övrigt ska det väl i ORD vara bra att kunna en del latin och grekiska då delar av ordens betydelse då ofta gar att lista ut ifall de har sitt urpsrung i dessa språk.
Skrev högskoleprovet tre gånger och fick under hälften rätt på Ord varje gång. Vi snackar 17-19 poäng av 40. Fattade inte hur det kunde gå så dåligt. Nerver? På allt annat hade jag runt 18 av 20. Tre år senare läser jag en kurs i Australien och får reda på att i multiple choice finns det TVÅ rätta svar, varav den ena är mest rätt. Jag hade bara snabbt skummat igenom svaren och kryssat första bästa.
Min fråga är: varför är ORD så utslagsgivande? Förstår att pomologi och triptyk är avgörande för karriären... Är det rasistiska inslag? Jag menar, en invandrare bör kunna klara alla delar hjälpligt men knappast ORD.
Morgan: Har man inte ändrat på det i och med det nyss införda nyare högskoleprovet? Just med tanke på samma kritik som du framför. Är inte säker, men någon annan kanske vet?
T: ska erkänna att jag aldrig sökt ett vettigt svar
Men man kan hoppas att det blivit bättre
Ja visst är den underbar!
Det finns en liten engelsk grammatikbok som skrevs första gången 1918 av William Strunk med namnet "The Elements of Style". Den redigerades sedermera av Strunks elev White. Den ger bla råd i stil med Orwells essä. White erkänner dock i sitt förord, eller om det var efterordet, minns inte riktigt, att han trots att han varit Strunks elev och beundrare av Orwell inte kunde göra sig av med vissa "ovanor" såsom t ex att använda uttrycket "the fact that" osv. Så du ser, även solen har sina fläckar om jag nu ska använda ett uttjatat och färdigkomponerat svenskt uttryck (fast det är ganska fint och inte så uttjatat tycker jag nog!).
Jag har framför allt påverkats av texten i det avseendet att jag försöker få fram mitt budskap på ett tydligt sätt. Men en lättläst och tydlig text betyder ju inte alltid enkla meningar utan att texten har en härlig rytm och melodi så att läsaren inte blir uttråkad. Även om ett visst ämne är trist kan man ändå få informationen att vara underhållande genom en välskriven text och det är därför jag hänger här och läser om saker som jag absolut inte är intresserad av (tv-serier t ex) eftersom dina texter är fantastiska!
De har ändrat högskoleprovet, orddelen är betydligt mindre nuförtiden till en väns stora förtret som räknade det som 40 säkra poäng varje gång hon skrev högskoleprovet.
Högskoleprovet har ändrats en hel del från tidigare år just för att göra det mer balanserat mellan de språkliga delarna och de logiska delarna. För de som kunde ganska ålderdomliga ord blev det det ganska många enkla poäng jämfört med dem som t.ex var bra på matte. Så med nya provet ska det vara mer rättvist.
Hur artiklarna väljs ut exakt vet jag inte men de testas ut på studenter som skriver provet varje termin (därav testdelen som stryks) och beroende på resultaten tillförs de till en databas för framtida högskoleprov. Oftast känns testdelen mycket lättare eller svårare än andra delar så man brukar ana sig till vilken det är.
Jag har tyckt att det bästa sättet att förbereda sig inför provet är att läsa dagstidningar dagligen under en period inför provet. Alltså hela tidningen från början till slut och kolla igen en del andra tidningar t.ex. Läkartidningen och andra liknande tidningar.
När det gäller orden så gjorde jag en hel massa orddelar från gamla prov, slog upp det jag inte förstod osv. Oftast är ju inte orden direkta synonymerutan som det brukar stå i instruktionerna, "det som mest träffande beskriver ordet" eller nåt.
Det jag har sett folk misslyckas mest med och som de flesta glömmer att träna på är tidspressen. Jag har sett folk få lämna in blankt för de glömmer tiden. Ganska sorgligt när man jobbar med provet och har strikta regler och måste ta folks prov ifrån dem.
Tack för en otroligt bra blogg!
Gör på King: Redaktör.
Vilket innebär: Skriver, intervjuar, redigerar.
Född: 1979.
CV i korthet: Värnpliktig fänrik, filosofie kandidat, kuverteringsmaskinsoperatör (nattskift), reporter, redaktör, seniorredaktör, chefredaktör, frilans, konsult.
E-post: niklas.nattochdag@gmail.com
AKTUELLT NUMMER
King / maj / 2013
11 kommentarer | Skriv kommentar