Långfredag: Tack för allt, telemarketers

2012-08-31 12:27 20 kommentarer

På fredagar skriver bloggen så långt den vill om vad den känner för.

Det händer att folk ringer och vill att man ska köpa saker av dem. Ibland är det inte lätt att värja sig. Det fungerar som en infomercial: Ju längre tid försäljaren lyckas hålla dig på tråden, desto bättre blir oddsen för att du faktiskt ska köpa något. Ju större investering i tid, desto mer sannolik investering i pengar. Sist jag åkte dit handlade det om en spärrtjänst för kort och nycklar, naturligtvis helt överflödig. Jag hann precis dra en lättnadens suck över att det hela löpt ut innan jag hittade en faktura i brevlådan enligt vilken jag tydligen ingått ett treårsavtal. Ägd.

Telefonförsäljningen är dock inte bara av ondo, i synnerhet efter att händelser som den ovan fått dig att fatta det principiella beslutet att aldrig mer göra affärer över telefon. Telefonförsäljningen har exempelvis gett mig möjlighet att leva ut mina storföretagardrömmar. Bara för att man har en liten firma endast centrerad kring den egna verksamheten och där vinst är direkt proportionerlig till arbetsinsats – en dålig affärsidé – innebär det likafullt att man står med i diverse företagarregister. Uppenbarligen är skillnaden mellan min egen enmansfirma och Hennes & Mauritz AB inte lika tydlig på pappret som i verkligheten. De ringer och frågar:
– Jag söker den som är huvudansvarig för företagets telefoni. Pratar jag med rätt person?

I början är du som folk är mest. Du skrattar generat och tillstår att det bara är du i firman och att blotta tanken på att tillsätta en position enbart för att administrera användandet av Iphonen ter sig absurd. Men efter något dussin samtal av denna typ inser du långsamt att du befinner dig i en reduntant tidsloop där den enda okända faktorn är hur lång tid det ska behöva ta att tacka nej.
Man kan börja lite diskret:
– Nä, vi har bara hans assistent på plats, och hon är inte betrodd att fatta beslut av den här digniteten.
Men det finns absolut inget som hindrar dig från att börja ta ut svängarna.
– Den telefonansvarige? Du menar Gunnar? Han har sagt upp sig, dessvärre.
– Jaha…
– Eller sagt upp sig och sagt upp sig. Det brukar ju heta så.
– …
– Kokain och flödder. Lätt att trilla dit i den här branschen, många sena kvällar, det ska wheelas och dealas, det blir en livsstil och sedan tappar man kontrollen. Ena dagen är man kung, andra dagen sitter man i knät på juggemaffian. Vi kunde inte ha honom kvar längre. Fuckade upp hela telefonsystemet, skrämde folk under mötena. Började sälja av kablarna för kopparvärdet. Yrade om att AutoCorrect var ute för att sätta dit honom, drack gammal mjölk, kissade i papperskorgen.

Jag har alltid varit nyfiken och avundsjuk på människor som verklighetens Andy Kaufman eller filmens Ace Ventura, som tycks gå genom livet stärkta av ett sinne för humor så internt att bara de själva förstår det, och helt utan skam i kroppen. Telefonförsäljningen kan ge dig modet att pröva. Det ringer! Okänt nummer! Fokusera – vem är du idag? Niklas "Nuckan" Natt och Dag – en hes och lite nedslagen kvinna i en mans kropp med begynnande struma. Niklas "Nix" Natt och Dag – professionell äventyrare med spons från Black Diamond och siktet inställt på att toppa Kangchenjunga från sydsidan. Niklas "Nickson" Natt och Dag – Hägerstensbaserad elektriker med ryggskott men gott humör. Niklas "Näver" Natt och Dag – grafisk designer med Tourettes syndrom. Världen är ditt ostron när telefonförsäljaren ringer. Niklas Natt och Dag – världsfrånvänd konstnär med koncentrationssvårigheter och underligt taget namn.

Är det etiskt försvarbart att terrorisera telefonförsäljare? Här finns det olika skolor. Den mer sympatiska och sansade har insett att det är samhällets olycksbarn som befinner sig i lurens andra ände – exploaterade människor, företrädesvis unga och naiva, som tvingas till förnedrande arbete med utlovad men sällan skådad provision som morot. Som ansvarsfulla medmänniskor med den gyllene regeln som ledstjärna borde vi göra vårt bästa för att hjälpa dem genom tillvaron, på det att de må reinkarneras under gynnsammare omständigheter. En annan skola tänker mer holistiskt: Telefonförsäljning är en oacceptabel styggelse i samhället, och då storföretagens ondskefulla administrativa hive mind förefaller utom räckhåll är det gräsrötterna som måste brinna för att få en förändring till stånd. Denna filosofi ser framför sig hur den ene telefonförsäljaren efter den andre säger upp sig i sviterna av de trauman de åsamkats, till dess att TeliaSoneras VD Lars Nyberg själv tvingas bemanna växeln för att få ockermässiga avbetalningsdatorer att framstå som lukrativa specialerbjudanden, varpå han kan få sig ett sanningens ord. Här får var och en följa sitt eget samvetes kompass.

Om man vill ha en någon form av gyllene medelväg där man varken slänger på luren eller blir involverad i en diaboliskt manuskripterad övertalningsmanöver skräddarsydd för att ogiltigförklara varje tänkbart skäl till varför du inte vill eller kan köpa den aktuella varan eller tjänsten, pröva denna:
– Jag har inga pengar.
Försäljaren brukar bli mycket ställd. Det finns en självutlämnande ärlighet i detta enkla genmäle som är svårt att bemöta med entusiastiska säljargument. Dessutom är det på dessa breddgrader, som på många andra, inte halal att erkänna ekonomiska tillkortakommanden. Vanligaste reaktion brukar i min erfarenhet bli vad jag tolkar som ett tydligt avsteg från säljmanus:
– Va?
– Det går inget bra för firman. Hårda tider. Får vara glad om jag kan betala hyran.

Det bland 40-talister så legendariska och tilltrodda NIX-index, vars ineffektivitet alltid varit svår att ifrågasätta, tycks idag över huvud taget inte fungera. Jag misstänker dock att man kan kringgå allt det här genom att rätt och slätt skaffa sig en betalningsanmärkning. Kan vara värt att pröva, men se till att säkra boendelånet först.

2012-08-31 12:27 20 kommentarer