Superkvalitéerna är en beskrivning på hur fina fibrerna i garnet är. Och det är merinoull vi pratar om - världens finaste ull.

Super 100´s betyder att fibrerna är tunnare än 18 mikrometer. Vilket är ungefär så fint det blir. Men man kan få ännu finare ull. Om man går genom besväret att endast ta ull från halsen och nacken från merinofåret kan man komma ner i en tjocklek på 16 mikrometer. Då får men kalla ullen - både garnet och tyget vävt av det - för Super 120´s. Sådan ull kommer oftast från Tasmanien, en ö utanför Australien.

En liten fallgrop som man ska titta efter om man är petig är det avslutande ´s:et efter 100. Står det nämligen bara Super 100, utan ´s, betyder det att ullen inte riktigt nådde ner till 18 mikrometer, utan att det är lite tjockare.

Varför vill man då ha så tunna fibrer i ullen som möjligt? Jo, ett riktigt bra Super 100´s tyg är silkigt i kvaliteten och i stort sett skrynkelfritt. Ju tunnare garnet är desto mer kan man teoretiskt packa in på varje centimeter tyg och det är det som gör ett riktigt bra ulltyg.

Problemet är att man fortfarande kan göra ett förhållandevis dåligt tyg oberoende av hur hög kvalitet på garnet man använder. Ett dåligt vävt Super 100´s tyg kommer inte att se se ut som silke och inte heller kommer det vara skrynkelfritt.