Bli expert på jeans

Vissa ämnen är som gjorda för att nörda in på. Denim är ett sådant. Tillsammans med Richard Hunyadi från Blue Jeans Company förklarar vi fem jeanstermer – från vanliga till mer sällsynta.

Hugo Lindberg  |  Publicerad 2013-07-31 08:00  |  Lästid: 3 minuter
Bli expert på jeans
Ett par Samurai S5000VX gjorda i 17 Oz selvedgedenim. Slitningarna till höger är ett resultat av att det är redcast-denim som färgats med indigo för hand.

Oz (Ounce)

Oz är beteckningen för Ounce som indikerar vikt. 1 oz motsvarar ungefär 28,35 gram. När man säger att ett par jeans är gjorda i 16oz denim indikerar det vad tyget väger per kvadrat-yard. Många ”jeans-nördar” är purister – är ett par jeans gjorda i tidig 1900-talsstil ska de inte vara sydda i 16oz och uppåt. Men det är oftast inte vikten på tyget som är det viktiga. Det är känslan.

Normal tyngd 9oz–13oz behöver inte vara sämre än ett par 25oz. Det har att göra med hur man använder jeansen. Men desto högre ounce-tal, desto grövre denim.


Bli expert på jeans
Kavlar man upp jeansen ser man genast om jeansen har selvedge-kant eller inte. Här ser ni ett par A.P.C. New Standard gjorda i selvedge-denim.

Selvedge (eller selvage)

"Selvedge" är kanten på tyget. Det är en rip-stop kan man säga. När tyg vävs på skyttelvävstolar (shuttle looms) så skjuts en skyttel med väften (inlägget) mellan varp-trådarna och vid änden på tyget, där skytteln vänder, bildas ett stopp som skyddar tyget från att fransa sig (stadkant, selvage, selfedge osv).

När du viker upp ett par byxor ser du direkt om de har en overlocksöm eller selvedge. Selvedge-kanten uppstår då placeringen av byxbenets mönster följer tygets stadkant. Det görs endast med tyg från 75 centimeters vävstolar då stadkanterna blir längre när tyget görs på dessa.

75 centimers-vävstolarna görs inte längre och därför anses selvedge exklusivt. Samtidigt kan dessa äldre vävstolar ge en annan struktur i tyget, en äldre känsla. Det finns dock tyger som vävs på gamla skyttelvävstolar men som ser ganska platta och tråkiga ut och tvärtom. Hur tygets struktur blir hänger även på en rad andra faktorer såsom trådspänning och tjocklek på tråden.


Bli expert på jeans
Ett par Levi's Vintage Clothing 501 Shrink-to-fit-jeans. Ni hittar dem på Mr Porter.

Shrink-to-fit

Shrink-to-fit antyder att tyget inte är förkrympt (sanforiserat, krympt genom ångbehandling när tyget ligger på rulle) vilket gör krympningen stor, ca 10 cm på längden och 5 cm i midjan (detta kan skilja mellan olika tyger). För att få lite kontroll på krympningen så kan man bada med jeansen på sig. Då kan inte jeansen krympa mer än ens eget midjemått.

Tipset att gå in jeansen under ett år innan första tvätten kommer från att man genom ett långt nötande får fram mer kontrast i slitningarna då jeansen är "torra" och stärkelsen sitter i. Vill man ha mer "vintage-känsla" i slitningarna så är det användning och kontinuerligt tvättande som gäller.

Levi's har registrerat begreppet "shrink-to-fit" men metoden används även av andra varumärken.


 

Bli expert på jeans
Artikeln är gjord i samarbete med Richard Hunyadi från Blue Jeans Company.

Greencast/Redcast

Tonen på jeansens slitning beror på tonen av indigo. Generellt talar man om en röd och en grön ton, men några andra förekommer också.

 


Skillnaden består i att ett par jeans i greencast-denim får en mer gröngul slitning, medan ett par i redcast-denim till synes bara bleknar och blir mer ljusblåa. Huruvida ett par jeans är gjorda av greencast eller redcast blir med andra ord synligare på par tvättade jeans. Jeanstillverkarna skriver dock sällan ut vilken ton av indigo det är.

Rope dyed/Machine dyed

Men hur ett par jeans slits beror inte enbart på vilken "cast" det har. Garntrådarna som används i jeansen kan vara färgade i "hästsvansar" eller utlagda bredvid varandra. När de färgas i svansar lyckas garntrådarna i mitten inte suga upp lika mycket färg, vilket är bra. Varför? Jo, för det resulterar i en mer individuell, autentisk och snygg slitning vilket inte uppnås på samma sätt om garntrådarna är "machine dyed". Den generella jeansköparen eller ens jeanstillverkaren bryr sig dock sällan om detta. Det som ibland talas om är antalet "dips", hur många gånger garnet doppats i indigo. 

Dela på Facebook
Tweeta