Henrik Huldschiner om vår tids superentreprenörer

Faktum är att Jeff Bezos redan när bilden togs 1999 var dollarmiljardär, men poängen jag vill få fram är en annan: hur snabbt det gått för Amazon att växa till ett av världens mäktigaste företag. Och framför allt: 24 år efter grundandet sitter Jeff Bezos fortfarande kvar i vd-stolen.

Det är han inte ensam om bland den handfull amerikanska teknologijättar som kommit att dominera vår generation. Även Facebookgrundaren Mark Zuckerberg har, trots sin påstådda skygghet, vägrat släppa ifrån sig vd-rollen till någon annan. 

Den påverkan dessa mäns företag har på våra liv går inte att överskatta. Med sina 2 miljarder användare har Facebook en direktlina in i hela mänsklighetens blodomlopp. I företagsvärlden härskar samtidigt Amazon i en skala vi aldrig tidigare upplevt. När Amazon i fjol köpte den lilla matkedjan Whole Foods störtdök detaljhandelsjätten Walmarts aktie – vilket var fullt rimligt. I varje ny bransch som Amazon gett sig in i har priserna pressats och konkurrenterna slagits ut som käglor.

Att flera av USA:s mest framgångsrika företag fortfarande drivs av sina grundare är en situation som går stick i stäv med den gamla företagsskolan, där man fick lära sig att när ett företag växt till sig skulle grundaren lämna över det operativa ansvaret till ett fullblodsproffs. Det var så Sveriges stora exportföretag byggdes under 1900-talet – och den modellen gäller i mångt och mycket än i dag i Sverige. 

Den önskade profilen på den allenarådande tjänstemanna-vd:n har dock skiftat under 2000-talet, från tunga industrialister som Percy Barnevik och Leif Östling till mer karismatiska vinnaregon som förre Ericssonchefen Carl-Henric Svanberg och Ola Rollén, vd för börskometen Hexagon.

Oavsett profil står sig dessa proffs-vd:ar slätt imagemässigt mot en stjärnentreprenör bakom rodret. Den "storyn" är oslagbar, inte bara för oss journalister, utan också internt i företaget där grundar-vd:n blir en förgrundsfigur som alla anställda kan samlas kring. 

Det närmaste vi kommer det i Sverige är Spotifygrundaren Daniel Ek. Men Sverige skulle behöva fler Spotifys, för i USA har utvecklingen gått enormt fort och vi riskerar att hamna på efterkälken. Inget av USA:s fyra högst värderade företag 2018 (Apple, Google, Microsoft och Amazon) hade sett dagens ljus när jag föddes. Som en jämförelse är snittåldern för Sveriges topp-fyra (Astra Zeneca, ABB, Nordea och Atlas Copco) 136 år.

Dock är det inte solklart vem som blir vinnaren i slutändan. Vad kommer till exempel att hända med de amerikanska techjättarna när förgrundsfigurerna försvinner en efter en? Apple har hittills klarat sig bra efter Steve Jobs bortgång 2011, men tomrummet efter Apple-ikonen är stort. En sak är säker, de amerikanska superentreprenörerna har inga tankar på att lämna över stafettpinnen till sina barn.

Även här tycks Sverige ha hamnat i bakvattnet. De familjeägda nationalklenoderna H&M och Ikea håller fast vid att styrningen av företagen ska behållas inom familjen över generationerna. En tanke som känns lika förlegad som monarkin.

Familjerna Kamprad och Persson borde i stället ta efter Mark Zuckerberg, Bill Gates och en rad andra framgångsrika entreprenörer i USA som gjort klart att de kommer att skänka bort stora delar av sin förmögenhet innan de dör. Framtiden får utvisa vad det kommer att innebära för deras i dag världsdominerande företag.