Ikonen: Hubert de Givenchy

Att växa upp i en adelsfamilj har sina uppenbara fördelar. Men det är också förenat med nackdelar. Förväntningarna är ofta skyhögt ställda. Inte minst när det gäller yrkesval. Det blev modeskaparen Hubert de Givenchy varse. Han föddes 1927 i Frankrike som den yngsta av två bröder. Familjen hade adlats redan 1713 och ägde gobelängfabriker i Paris och Beauvais. När Hubert var tre år gammal gick hans pappa bort i influensa. Det gjorde att han och brodern Jean-Claude fostrades av mamma, mormor och morfar. Intresset för kläder väcktes tidigt. 

”Han trodde på skönhet och gav oss en vackrare värld.”

När Hubert var tio år gammal besökte familjen en modemässa i Paris, arrangerad av designern Jeanne Lanvin. Där visades plagg av Chanel, Schiaparelli och andra. Senare berättade Hubert de Givenchy att det här var ett avgörande ögonblick för honom, det som sådde fröet till vad som skulle komma att bli en av modevärldens mest framgångsrika karriärer. Men för att kunna förverkliga sina dröm fick han ta en fajt med modern. Modevärlden var inte riktigt vad hon hade tänkt sig. Men till slut gav även modern med sig.

När sonen var 17 år gammal flyttade han till Paris för att studera vid École des Beaux- Arts. Tack vare familjens kontaktnät fick Hubert de Givenchy en praktikplats hos modeskaparen Jacques Fath. Han arbetade sedan för Robert Piguet, Lucien Lelong och Elsa Schiaparelli. Men drömmen var hela tiden att göra något i eget namn. Extra draghjälp fick han 1952 när Life Magazine gjorde ett stort reportage om ”det nya namnet i Paris”. Hubert de Givenchy hade då skapat sin första egna kollektion. Det var kläder för den moderna kvinnan där några få plagg kunde varieras på nio olika sätt. Men det som skulle komma att definiera hans karriär var den nära relationen till skådespelerskan Audrey Hepburn. Han designade bland annat den svarta klänningen som hennes rollfigur – tillsammans med Greta Garbo-glasögon, pärlhalsband och långa aftonhandskar – bär i filmen Frukost på Tiffany’s (1961).

För kvinnor som drömde om en livsstil med cocktailpartyn och cigarettmunstycken fungerade Hepburns uppenbarelse som målbild. Därför kommer det inte som någon större överraskning att klänningen från Frukost på Tiffany's 2006 såldes för drygt åtta miljoner kronor på en välgörenhetsauktion på Christie's.
"Den lilla svarta klänningen är svårast att förverkliga eftersom du måste hålla allt så enkelt", förklarade Hubert de Givenchy. Samarbetet mellan honom och Audrey Hepburn fortsatte. Hon bar Givenchy-kläder i filmer som Charade, Livat i Paris, Hur man stjäl en miljon och Love among Thieves.

"Jag lider. Man är ju trots allt stolt över sitt namn."

Men det var nära att det aldrig blev något samarbete mellan designern och skådespelerskan. Hubert de Givenchy fick 1953 en förfrågan om att hjälpa till med kläder till Billy Wilders film Sabrina (1954) med Humphrey Bogart i en av huvudrollerna. Men det blev ett missförstånd och designern trodde att det var Katharine Hepburn som spelade den kvinnliga huvudrollen – och tackade därför ja.

Det första mötet mellan Audrey Hepburn och Hubert de Givenchy var därför allt annat än yrkesmässig kärlek vid första ögonkastet.
"Hon bar små tajta byxor och en liten T-shirt och jag blev så besviken över att hon inte var Katharine", har de Givenchy berättat. Den elegante designern uppskattade inte heller att hon bar ballerinaskor och stråhatt.

"Jag sa att jag inte hade tid. Jag var mitt i arbetet med min andra kollektion och hade inte så många anställda på den tiden. Men vi åt middag samma kväll och innan den var över så sa jag till henne: 'Jag ska göra någonting åt dig.'"

Samarbetet dem emellan var något långt utöver det vanliga. Audrey Hepburn gick så långt som att säga att det var de Givenchys kläder som gav henne självförtroende. Både för att spela roller i filmer som My Fair Lady och Robin Hood – Äventyrens man och för att stå på scenen inför hundratals avundsjuka blickar på välgörenhetsgalor. Men det fanns också de som var avundsjuka på de Givenchy. När Sabrina fick en Oscar för bästa kostym togs priset emot av Edith Head, tidens mäktigaste kostymör. I sitt tacktal sa hon dock ingenting om allt som Hubert de Givenchy hade bidragit med. Modeskaparen själv tog det hela med ro, trots att han på senare år antydde att Edith Head kan ha stulit en av hans idéer och gjort till sin egen.

Men Audrey Hepburn var rasande över tacktalet. Från och med den dagen hade hon ett nytt motto:
"Varje gång jag är med i en film så är det Givenchy som klär mig." Hon var inte den enda kända kvinna som hade honom överst på önskelistan. Jackie Kennedy, Grace Kelly och Greta Garbo var tre andra kändisar som bar hans kläder. Det här var en tid med fler livsavgörande händelser. Hubert de Givenchy presenterades för den spanske modeskaparen Cristóbal Balenciaga, en av hans stora idoler. Det blev början på en lång vänskap som påverkade det konstnärliga uttrycket. Hubert de Givenchys stil gick nu från flickig och sparsmakad till broderad och romantisk. Hubert de Givenchy fortsatte att enträget jobba vidare – men inte bara med kläder. Han formgav inredningen till Fords bilmärke Mercury 1976 och stod året därpå bakom inredningen till Hiltonhotellet i Bryssel.

Det egna modehuset växte, men 1988 sålde han det till LVMH. Där arbetade Hubert de Givenchy kvar fram till 1995. Då valde han, till skillnad från många andra makthavare i branschen, att lämna modevärlden. I stället valde de Givenchy att lägga mer krut på sitt konstsamlande. I samlingen fanns verk av bland andra Georges Braque och Nicolas de Staël. Hubert de Givenchy anlitades också som antikexpert av Christie's, Château de Versailles och Louvren. Han flyttade runt mellan tre olika bostäder, bland annat ett 1600-talsslott utanför Paris vars trädgård beskrivits som "ett delikat broderi".

Modevärlden följde han på avstånd. Och med viss avsmak. När de Givenchy 1995 lämnade sitt eget modehus tog John Galliano över. Han efterträddes senare av en annan vilde: Alexander McQueen. Men störst blev kontrasten till de Givenchys arv när Riccardo Tisci tog över och började samarbeta med den transsexuella modellen Lea T och tv-stjärnan Kim Kardashian. Hubert de Givenchy var inte den som klagade eller utåt visade sin bitterhet. Men i en intervju med Women's Wear Daily 2007 kunde han inte hålla sig:
"Jag lider. Det som händer gör mig inte glad. Man är ju trots allt stolt över sitt namn." Sedan gick han tillbaka till sitt och fortsatte att jobba fram till sin död i mars 2018. Hubert de Givenchy avled på sitt franska slott utanför Paris, en bostad han delade med sin partner och designkollega Philippe Venet. På Twitter sammanfattade Nina García, Elles chefredaktör, modeskaparens liv:
"Han trodde på skönhet och gav oss en vackrare värld."