Så ska 27-årige AI-geniet Joel Hellermark förändra världen med sitt miljardbolag

ChatGPT, vem är Joel Hellermark?

”Joel Hellermark är en svensk entreprenör och grundare av företaget Sana Labs, ett edtech-företag som fokuserar på att använda artificiell intelligens (AI) för att förbättra lärande och utbildning. Han grundade Sana Labs 2016 med målet att revolutionera utbildningssektorn genom att erbjuda anpassade inlärningsupplevelser baserade på AI-teknik.”

Klockan är 19 när vi ses på huvudkontoret på ­Riddargatan på Östermalm. På Sana, tidigare Sana Labs, syns inga tecken på robotisering vid en första anblick, här rör sig riktiga människor som ler och hälsar. Ännu har ingen av dem gått hem för dagen trots att uteserveringarna har börjat fyllas ute i försommar­kvällen. Även kontoret i sig känns påtagligt mänskligt. Det är levande växter, varma färger och naturliga material med mycket trä och keramik, blandat med detaljer i accentfärger som blått och rött, allt inrett av den prisbelönta designstudion Halleroed som ritat butiker åt exklusiva modehus som Acne Studios, Byredo, Engelbert och Totême. I ett konferensrum med glastak hänger en enorm mörk målning med små vita ljus­glimtar av konstnären Paul Fägerskiöld som föreställer en exakt uträknad stjärnbild så som den kommer att se ut år 2100. I köket med det långa matsalsbordet har kollegorna på Sana som tradition att laga mat tillsammans varje dag.

– Det här är vårt terum, säger Joel och visar ett mötesrum i japansk stil inrett i trä med fyra stolar utan ben runt ett lågt bord med en teservis i keramik, längs väggen en minimalistisk kran som alltid serverar kokhett tevatten.

Joel Hellermark infriar ingen av de fördomar man har om en kille som lärde sig koda som 13-åring och sedan dess vigt sitt liv åt programmering och maskin­inlärning. Det är nästan som om han själv är en AI-robot: lockhårig, social, skrattig och intresserad av konst och fysiska aktiviteter. När han är ledig gillar han att cykla eller, som senast – bestiga Tobleroneberget Matterhorn med sin flickvän Anna, som är biotekniker.

– Jag och min tjej brukar vara i Zermatt tre veckor varje sommar och då brukar vi köra lite större bergsklättringar, projekt som Matterhorn. Att vara ute i skogen och cykla i några timmar ger mig också extremt mycket tid för att reflektera.

Han föddes i Kuala Lumpur, vilket i passet gör honom till svensk-malaysier, men sina första år tillbringade han i Tokyo där pappa Anders var ingenjör och chef på företag som Intentia och IBM, det ­förstnämnda ett konsultföretag som drogs med i IT-kraschen. Mamma Cecilia var kemist och arbetade som gästforskare på IBM. De japanska influenserna på Sanas kontor går troligtvis att spåra till uppväxtåren i Tokyo.

– Ja, kanske. Jag har alltid varit fascinerad av japansk filosofi och japanskt hantverk, så jag tror det har spillt över i kontoret. 

Tillsammans med föräldrarna och storebror Hampus gjorde Joel en ettårig sejour i Singapore innan familjen flyttade tillbaka till Lidingö i Stockholm där han i tidiga tonåren började intressera sig för programmering hemma i pojkrummet.

– Jag började programmera som 13-åring när jag kom över en massa AI- och programmeringskurser från Stanford. Jag gillade det tvärvetenskapliga och ville fördjupa mig inom många olika discipliner. Jag fascinerades av neurovetenskap, design, AI, programmering och matte.

Trots att det bara är drygt tio år sedan såg ­AI-tekniken helt annorlunda ut då.

– Det var ett mycket mer expertbaserat system. Går man lite längre tillbaka och tittar på Deep Blue, som var den första datorn att slå världens bästa schackspelare, hade man ett rum med en massa schackspelare och programmerare som satt och kodade alla regler. I dag bygger man system som lär sig reglerna genom att spela schack mot sig själva. Så det är ett mer självlärande sy­­stem nu. På den tiden var det mer hårdkodat och gans­ka enkla algoritmer. Det var fortfarande väldigt tidigt då.

Nyfikenheten tillskriver han sin mamma. Redan som liten följde han med på hennes universitetsföreläsningar och lyssnade med stora öron.

– Mamma är exceptionellt nyfiken. Jag tror jag ärvde den nyfikenheten av henne. Om man startade henne på en tangent när vi växte upp kunde hon inte sluta. Det kan jag relatera till. Hennes jobb kändes alltid mer som en passion än ett faktiskt jobb. När hon pratade om jobbet fick hon eld i blicken och det var någonting som jag inspirerades av, att jobba med någonting som jag var så nyfiken kring.

Det första mötet med Ipoden och insikten att man kan skapa egna produkter som påverkar människors liv fick Joel att starta sitt första företag som 16-åring.

– Eftersom jag hade börjat utveckla program och appar blev det automatiskt ett bolag. Man får användare och måste betala serverkostnader och plötsligt driver man ett företag. Jag byggde ett system som kunde aggregera alla videos på hela internet och sedan rekommendera dem till användaren. Så det var videorekommendationer, kan man säga. En sorts AI-­lösning.

Låt oss bena ut begreppet innan vi går vidare: Vad är ens AI?

– Ett system som kan agera baserat på data. Det kommer initialt från att man försökte skapa algoritmer som byggde på hur människans hjärna fungerade. Det finns en väldigt enkel princip kring hur människans hjärna funkar: ”Neurons that fire together wire together.” Om två nervceller aktiveras samtidigt kommer det att öka sannolikheten för att de aktiveras samtidigt igen. Som nu när du är på det här kontoret, då får du en bild av det här kontoret. En nervcell som representerar kontoret aktiveras. Och om du träffar mig varje gång du är på det här kontoret så kommer det här kontoret att börja påminna dig om mig. En nervcell till som representerar mig aktiveras. Och även om jag inte är här kommer både nervcellen för kontoret och nervcellen för mig att aktiveras. Det är en väldigt enkel princip. Det är egentligen så de här AI-modellerna är. Man lär sig att koppla samman olika koncept. När en nervcell aktiveras ökar sannolikheten för att en annan aktiveras och på så sätt kan du fånga de här sambanden. Så det är väl därför det heter artificiell intelligens, för att man tar ett koncept som fanns i hjärnan och försöker simulera det i en dator.

– De här modellerna tränas på ett  ganska enkelt sätt som går ut på att förutse nästa ord i sekvensen. Om du kan förutse nästa ord i sekvensen kan du förutse nästa mening. Om du kan förutse nästa mening kan du förutse nästa stycke, sedan nästa kapitel och sedan nästa bok. Låt säga att du är på sista sidan i en Sherlock ­Holmes-bok och det står ”Mördaren är ...” För att du ska kunna förutse slutet på meningen behöver modellen lära sig att kolla på alla ledtrådar genom hela boken. Om du tränar modellen på hela internet kommer den att kunna lära sig en världsmodell, enligt samma princip.

Einstein sa att ”om du inte kan förklara det enkelt så förstår du det inte tillräckligt bra”. På så vis märks det att Joel är intelligent. Han uttrycker sig enkelt och ­tydligt, trots att det handlar om ett så komplext ämne som konstgjord intelligens.

Det har talats om den artificiella intelligensen sedan 50-talet när dataforskaren John McCarthy myntade uttrycket, men fram till nu har tekniken varit så primitiv att man mest förknippat AI med Arnold Schwarzeneggers ”Hasta la vista, baby”. I dag ses AI som det största teknologiska framsteget sedan internet. Kanske sedan elektriciteten eller tryckpressen.

Det var 2022 när företaget OpenAI lanserade sin chattrobot ChatGPT som AI fick sitt breda genomslag. Gratis och öppen för allmänheten fick vanligt folk stifta bekantskap med den virtuella AI-assistenten som med sin mänskliga samtalston kunde besvara frågor, föra resonemang, skriva texter och lösa allsköns uppgifter. Som en egen C-3PO.

Nu har AI blivit mainstream som syns och hörs överallt. Bland annat har Sana släppt en gratisversion av sin egen AI-assistent som över 10 000 företag registrerade sig till de första två veckorna. Ljudboksappen Storytel har köpt rättigheterna till ­Stefan Sauks röst så att skådespelaren kan ligga på soffan i stället för att läsa in den senaste sommardeckaren. OpenAI har lanserat en rörlig motsvarighet till ­Chat­GPT vid namn Sora där man instruerar, eller ”promptar” som det heter på AI-språk, verktyget vad man vill se och får tillbaka en film som inte går att skilja från verkligheten. Ett verktyg som skulle kunna välta omkull hela filmindustrin. AI är så verklighetstroget att Youtube har infört en funktion som varnar tittaren om AI-material figurerar i en video, som ett sätt att skydda vår egen verklighetsuppfattning. Nyligen annonserade även Microsoft att företaget satsar 34 miljarder kronor på AI i Sverige.

Sista året på gymnasiet grundade Joel så Sana, plattformen som med hjälp av artificiell intelligens vill förändra hur bolag organiserar kunskap. Ett slags Google för företag.

– Min stora passion genom alla år har varit lärande. Jag älskar att lära mig nya saker. Varje gång man historiskt sett har förändrat hur folk får tillgång till kunskap och information har allt annat förändrats till det bättre. Vi har sett det med tryckpressen, internet och Google. Så jag började fundera på vad som skulle komma att bli nästa Google. Kan det ens finnas ett bättre sätt att få tillgång till kunskap än Google? Jag började experimentera med det här när jag bodde hemma hos mina föräldrar och byggde en massa prototyper som blev de första algoritmerna för Sana.

I dag är läkemedelstillverkaren Merck, solenergibolaget Svea Solar, nätläkaren Kry och e-handelsjätten Amazon bara några av de företag som använt Sanas AI-verktyg för att effektivisera, kompetensutveckla och inspirera sina arbetsplatser inom en lång rad olika områden. Under pandemin utbildades över 80 000 sjuksköterskor inom intensivvård på drygt 2 000 sjukhus med hjälp av Sana. ­Sana är värderat till 3 miljarder kronor och sysselsätter 100 anställda med kontor i Stockholm, London och New York. Företagskulturen beskriver Joel som ­passionerad.

– Det handlar om att försöka göra någonting omöjligt. Jag tror att många har letat efter någonting sådant i sina liv. Kollar vi på de legendariska grupper som vi på Sana inspireras av, som Macintoshgruppen, Bell Labs eller Manhattanprojektet, så samlade man en liten grupp av idealister som fick jobba helt kompromisslöst kring en mission som många utomstående tyckte var omöjlig.

Vad är den omöjliga missionen?

– Den omöjliga missionen är att bygga ett verktyg som över en miljard människor använder för att få ­tillgång till all världens kunskap. Vi vill göra det i en skala som kan ha en lika omfattande påverkan på världen som tryckpressen eller Google. Sana i dag är ett Google för företag. Den universella hjärnan som fångar upp alla system och samlar företagets Google Drive, Slack, Sharepoint, produktinformation, vetenskapliga artiklar och kalendrar. Sana ska vara den första anställda som vet allt om ditt företag. Men ambitionen över tid är att inte bara rikta sig till företag, utan hela världen.

Spotify-veteranen och affärsängeln Sophia Bendz var den första att investera i Hellermarks livsverk. Det gjorde hon redan första våren efter att Joel fått tag i hennes nummer.

– Tanken var att jag skulle börja plugga på KTH till hösten, men när Sophia investerade kunde vi börja anställa folk och då skippade jag plugget och satsade fullt ut på Sana.

Sedan dess har blytunga näringslivsnamn som Sven Hagströmer, Laurent Leksell, ­Mattias Miksche, Katarina Martinson, Joen Bonnier och Sophie Stenbeck hakat på. I dag är riskkapitalbolag som NEA, Menlo och EQT delägare i Sana.

– Jag gillar att hitta eleganta lösningar på svåra ­problem. De flesta problem är ganska kul.

Joel Hellermark har blivit en superstjärna som den gamla näringslivseliten med Bonniers, Stenbecks och Wallenbergs vill hålla sig på god fot med när revolutionen kommer. Den unge AI-pionjären med 200 resdagar per år har varit med på amerikanska Forbes prestigelista ”30 under 30” och blivit invald i Obama Foundations ledarskapsprogram.

– Efter Obamas sista period såg han det som sin uppgift att möjliggöra för andra ledare inom olika områden som i sin tur kan gå ut i världen och lösa olika typer av problem. Genom det ledarprogrammet fick jag möjligheten att lära mig av honom. Han är en helt fantastisk person, och en sak som jag framför allt tar med mig därifrån är konsten att skriva ett tal. Jag skulle hålla ett tal och frågade Obama om hjälp, och då fick jag jobba tillsammans med hans talskrivare Ben Rhodes som har skrivit alla hans tal. Ben Rhodes gav mig då den exakta playbooken för hur alla Obamas tal är komponerade. Så när jag i dag ska hålla ett tal eller en presentation så utgår jag från det.

Vad är Obamas talrecept? 

– Du börjar med ett skämt där du driver med dig själv. Du avväpnar dig inför publiken. Sedan pratar du om någonting som är internt för gruppen. Därefter sätter du nya ord på en hård sanning. Sedan ska alla dina exempel, låt säga att du ska introducera en ny lag, framföras via historier från människorna som det kommer att påverka. Kollar du på alla Obamas presentationer kommer du att se det själv: ett self-deprecating joke, sedan något internskämt, sedan nya ord på en hård sanning och sedan är det bara historier.

Det är ingen slump att man kastade in Alexander Skarsgård i Succession som just en svensk techentreprenör som skrämmer slag på hela Wall Street. Nyhetsbyrån Reuters har beskrivit Sverige som ”Europas Silicon Valley”. Den sociala tryggheten, den svenska hemdatorn (en banbrytande reform på 90-talet där staten lät svenskar skattefritt skaffa sig en pc) och de tidiga satsningarna på internet har gett Sverige en rik och unik flora av startups i världsklass som Klarna, Spotify, Skype, iZettle, Mojang och King (spelbolaget bakom Candy Crush och tyvärr inte tidningen du nu läser). Detta trots att vi har ett av de högsta skattetrycken i världen.

Joel skrattar åt sin egen enkla förklaring till det svenska techundret.

– Helt ärligt tror jag att det beror på att det är så mörkt i Sverige. Jag märker det nu när jag är mycket i San Francisco och sedan återvänder till Stockholm; jag har absolut ingenting annat att göra än att jobba när jag är här. När jag är i San Francisco är det bra väder och då blir jag inspirerad att gå ut och hajka och hitta på saker. Sedan är det klart att vi svenskar är idealistiska och har ett produktfokus där vi vill skapa saker med substans. Att vi är bra på programmering beror på revolutionen på 90-talet när alla fick access till en dator, vilket fick otroligt positiva följdeffekter. Det har vi sett direkta resultat av. Men annars tror jag faktiskt att det är för att det är så mörkt.

Om Sverige ska bli en ledande AI-nation, precis som vi varit en supermakt inom tech tidigare, krävs hårt arbete igen, vilket såväl staten som Wallenbergsfären är medvetna om när de satsar miljarder i olika AI-projekt (däribland Sana). Under IT-boomen på 90-talet låg vi i framkant, vilket vi skördat frukterna av på senare år, men den verkligt stora AI-kapprustningen utkämpas mellan USA och Kina som med sina världsdominerande sociala medier och e-handlar sitter inne på den viktigaste råvaran i AI-revolutionen: informationen. Data är den nya oljan och det land som har mest data blir det nya Saudiarabien. Ju mer information/data/kunskap man matar sin AI-tjänst med, desto smartare blir den.

Att världsmakten plöjer ner miljarder i AI-sektorn är inte konstigt – alla vill vara en del av framtiden. ­Artificiell intelligens ska bana väg för en ny industriell revolution med självkörande bilar och teknik som upptäcker cancer snabbare än läkaren.

En av anledningarna till de astronomiska summor som pumpas in i branschen är att AI är så dyrt att utveckla, menar Joel.

– Att träna de här modellerna kostar ungefär en miljard. Problemet är att efter ungefär tre månader har det kommit uppdaterade modeller, så de här bolagen har investerat en miljard och har tre månader på sig att hämta hem den investeringen, vilket gör att ekonomin kring de här modellerna är otroligt svår. Och utan att bli för teoretisk vill inte Mark Zuckerberg att de bästa AI-modellerna ska hamna i ett fåtal händer hos stor­bolagen, för då blir han extremt beroende av de bolagen för att utveckla sina egna produkter, så han ger ut sina modeller gratis och hoppas att det blir en öppen kärnkod, så kallad open source-miljö, där alla publicerar sina modeller gratis. Om du kan få samma modell gratis blir det ännu svårare att hämta hem den här miljön du investerat i att träna, så det hela är ganska svårt ur ett finansiellt perspektiv.

AI är det nya svarta, men det finns även de experter som börjat använda ”b-ordet”, som Wall Street Journal uttryckte saken apropå AI-bolagens rusningar på börsen den senaste tiden. Finansmannen Christer Gardell är en av dem som varnat för en AI-bubbla och Apollos chefsekonom Torsten Slok skrev nyligen att ”den nuvarande AI-bubblan är större än 1990-talets techbubbla”.

Det vore förstås tjänstefel om Joel sa något annat, men 27-åringen tror uppriktigt inte att det rör sig om en bubbla.

– Jag tror att skillnaden mellan IT-bubblan och det vi ser nu är att värdet förverkligas. OpenAI omsätter över 20 miljarder. Du ser praktiska tillämpningar som realiseras i varje disciplin. I början investerades det mycket i de här AI-modellerna och man byggde upp all infrastruktur, men man realiserade inte värdet och många av bolagen blev inte så stora som man hade tänkt sig. Då svalnade intresset, men efter Googleartikeln 2017 och i takt med att de här modellerna börjat fungera tog allt ny fart och har gett folk förtroende för att investera de här stora summorna.

Artikeln som Joel syftar på är vetenskapsartikeln ”Attention Is All You Need” som publicerades 2017 av åtta forskare på Google som presenterade ny djup­gående maskininlärning och som i dag ses som en Rosettasten för modern AI.

Den som inte håller sig ajour och avstår från att delta i utvecklingen riskerar att bli irrelevant.

– När miniräknaren kom var det kanske några som inte brydde sig alls i början. Men efter ett tag skulle det vara ganska korkat att inte använda den här miniräknaren. Om du satt där och manuellt gjorde alla beräkningar skulle folk tycka att du var galen och extremt ineffektiv. Så AI är en miniräknare, och om du inte använder den kommer du att vara så radikalt mycket mer ineffektiv än de som använder den.

Joel Hellermarks vision är inte liten: att lösa världens stora problem genom att låta den mänskliga och artificiella intelligensen samverka. Människa och maskin i harmoni. Som hämtat ur en 80-talets sci-fi.

– Man säger att da Vinci var den sista människan med all världens kunskap i sitt huvud. Nu har vi ett sådant universalgeni med obegränsad tillgång till ­kunskap i våra fickor och det tror jag kommer att skapa en ny renässans. När vi inte är lika begränsade av vilka domäner vi kan gå in i kommer vi att kunna skapa fler ­universalgenier som da Vinci. Du behöver bara ha en idé. Jag blev själv intresserad av strömningsmekanik förra sommaren och jag kunde ingenting om det, men då kunde jag bara be min assistent att hjälpa mig utan att jag behövde lära mig alla detaljer. Steve Jobs kallade datorn för ”bicycles for the mind” och nu tror jag att vi kommer att gå från cyklar till flygplan for the mind. Det är en väldigt inspirerande tid att leva i. Vi kommer att frigöra så otroligt mycket mänsklig intelligens och potential med de här verktygen. Vi kommer att få tillgång till all världens kunskap, men också kunna lösa problem som utan assistans hade varit extremt svårt. 

Tusenkonstnären Leonardo da Vinci, som både målade Mona Lisa och uppfann helikoptern, har varit en av Joels stora husgudar sedan han var liten.

– Jag var väldigt intresserad av da Vinci, Michelan­gelo och två killar som heter Edwin Land och Buckminster Fuller, för deras genialitet låg inte i att de var bäst i en disciplin – utan deras genialitet låg i att de bryggade olika discipliner så att de inte bara var konstnärer, utan konstnärer och matematiker, filosofer och astronomer, kemister och marknadsförare. De hittade överlappning mellan olika discipliner och det tycker jag är extremt inspirerande. Tvärvetenskapligheten och att kunna ta delar från olika discipliner och kombinera dem på nya sätt.

En annan idol är Ingvar Kamprad.

– Jag har alltid tänkt att jag ska jobba med Sana resten av livet och jag gillar den här extrema långsiktigheten som Ingvar Kamprad hade när han skapade Ikea. ­Tanken på ett livsverk. Han dedikerar hela sitt liv till att skapa någonting fantastiskt. ”Creating a better daily life for many people”, eller vad Ikeas motto är. Att göra produkterna tillgängliga för alla var något som jag inspirerades mycket av. Att dedikera ett liv till att skapa någonting vackert. Jag tror att min största drivkraft är att skapa någonting vackert. Om Sana var framgångsrikt men inte vackert skulle det inte vara intressant för mig. Då ser jag mycket hellre att Sana inte är framgångsrikt, men vackert i hur vi byggde det och vad vi skapade tillsammans.

AI-tekniken befinner sig fortfarande i ett amöbastadium och många är skräckslagna inför vad som väntar: massarbetslöshet, gränsen mellan verklighet och illusion suddas ut, politisk desinformation, AI-robotar som förslavar och kanske utplånar mänskligheten när de blir ­självständiga och sliter sig från sina bojor. Historie­professorn och den bästsäljande Sapiens-författaren Yuval Noah Harari har kallat AI för ett potentiellt massförstörelsevapen som på sikt kan hota hela vår existens.

Men den lockhårige Joel Hellermark håller inte med. Han ser ljust på framtiden och tror att mänskligheten kommer att överleva det här paradigmskiftet också.  

– Jag tror att världen kommer att förändras betydligt mindre än vad många tänker sig. Det är över ett år sedan som en AI passerade Turingtestet (AI:ns fader Alan Turings test för att avgöra om en dator uppvisar intelligent beteende) och man är förvånad över hur lite allting har förändrats. Allt känns ungefär likadant som det var för ett år sedan, men om vi hade suttit här för tio år sedan och frågat oss ”Hur kommer världen att se ut när en AI har passerat Turingtestet?” så skulle man kunna ta fram alla möjliga extrema scenarion. Jag tror det är viktigt att påminna sig om att världen kommer att se extremt mycket mer lik ut än vad vi har tänkt oss. Det är som när elen kom, då utvecklade alla bolag sin egen el med olika tillämpningar, men sedan köpte man ett kylskåp för att man ville ha ett kylskåp och inte för att man ville ha elen. I dag är el universellt i alla system och precis så kommer den artificiella intelligensen också att vara. AI kommer att pågå i bakgrunden i ­människors vardag.

Trots att Joel Hellermark ska navigera oss i en ny ­artificiell verklighet är hans drivkrafter högst mänskliga.

– Jag minns när jag var liten och förstod att jag skulle dö. Jag förstod det på ett sätt som gjorde mig så oerhört stressad, och det har jag varit sedan dess. Det är nog min största drivkraft, att jag är rädd för att dö utan att ha skapat något vackert.

Intervju: Rasmus Blom
Foto: Andreas Johansson/Agent Bauer
Styling: Natalie Olenheim/Rockson
Grooming: Mia Högfeldt