Kings kulturvänners bästa boktips

Björn af Kleen, utrikeskorrespondent:

Vilken var den senaste bok du läste?
– Som DN:s korrespondent i Washington DC läser jag hela tiden böcker i tjänsten, om det amerikanska samhället och tillståndet i landet. De senaste är tidigare FBI-chefen James Comeys memoarer A Higher Loyalty, historieprofessorn Timothy Snyders The Road to Unfreedom, som rymmer ett fascinerande slutkapitel om hur Trumps affärshistoria länge varit beroende av ryska investeringar, samt New York Times-journalisten Jonathan Weismans bok Semitism – Being Jewish in America in the Age of Trump. Just nu läser jag psykologiprofessorn Robert Petersons 12 Rules for Life, ett slags mix av essä och självhjälpsbok, en uppmaning till självkontroll och ordning och reda.

Vilken är din största läsupplevelse?
– Jag blev vådligt inspirerad när jag för första gången läste den amerikanske journalisten Tom Wolfe i 20-årsåldern, han blev ett slags ideal då, hans humor, elakhet och virtuositet som parades med ett stort intresse för samhället. Den reporter som axlat manteln i USA i dag är kanske Michael Wolff, vars bok Fire and Fury blivit en bästsäljare och som verkligen är rolig att läsa. När jag närmade mig 30 läste jag en del av Thomas Mann och blev väldigt förförd, framför­ allt av Buddenbrooks, som är en saga om en släkt som går under. Jag tenderar att bli fängslad av böcker som rör sig mellan fiktion och fakta, eller böcker som är journalistiska men lånar stilmedel från skönlitteraturen, till exempel Åsne Seierstads Breivikbok En av oss eller den amerikanske journalisten George Packers bok The Unwinding – An Inner History of the New America, som är ett fantastiskt reportage om USA:s utveckling under de senaste decennierna med insprängda porträtt på viktiga personer som Jay-Z och Oprah och Joe Biden. Nyligen intervjuade jag New Yorker-skribenten Adam Gopnik, och läste hans senaste självbiografiska bok At the Stranger’s Gate – om New York på 80-talet – som är svinbra.

Vad ska du läsa i sommar?
– En bok som ligger hemma som ett dåligt samvete är Colson Whiteheads roman Den underjordiska järnvägen – om slaveriet – som sägs vara fantastisk och som jag inte längre kan försumma. Journalisten Lawrence Wrights bok om Texas – God Save Texas – ser jag också fram emot.

Niklas Natt och Dag, författare

Vilken var den senaste bok du läste?
– Pettson får julbesök av Sven Nordqvist, en både rafflande och rörande historia i vilken gubben Pettson halkar på en isfläck uppe i skogsbacken och far rätt in i en stengärdsgård med stukad fot som följd, en händelse som minst sagt lägger sordin på det pågående julstöket. Det verkar länge som en ren omöjlighet att Findus och Pettson ska kunna införskaffa såväl gran som mat medan gubben ligger nere för räkning. Du kan aldrig ana vad som händer sedan. Jag hade stor behållning av att läsa denna bok, må så vara för tusende gången, även om det primära motivet var att distrahera den äldre av mina två söner från att demolera de få av mina kvarvarande möbler och prydnadsföremål som ännu inte reducerats till sina beståndsdelar.

Vilken är din största läsupplevelse?
– Vem ska trösta knyttet? av Tove Jansson, som jag för förs­ta gången läste på småtimmarna för min nyfödda avkomma. Annars Sagan om ringen, för första gången utläst i sin helhet på en familjecharter i Grekland i slutet av 80-talet, då jag drabbats av frossa efter att ha tvingats ut i solen i timtal, något som gav upphov till specialeffekter som Peter Jackson bara kunnat drömma om.

Vad ska du läsa i sommar?
– Det faktum att jag förväntas besvara den frågan på det ringa utrymme som avsatts därför är ett deprimerande symtom på den mörka tid i vilken vi lever. Elefanten i rummet är väl snarare vad DU ska läsa i sommar, och om du frågar mig är det James Clavells Shogun, Umberto Ecos Rosens namn och Cormac McCarthys Blood Meridian, och efter det behöver du inte min hjälp längre.

Fredrik Strage, rockjournalist

Vilken var den senaste bok du läste?
– Meet Me in the Bathroom av Lizzy Goodman. En bok om det tidiga 00-talets rockscen i New York med band som The Strokes, LCD Soundsystem och The Yeah Yeah Yeahs. Jag dyrkar den klassiska punkboken Please Kill Me, och Meet Me in the Bathroom är lika smart, skvallrig och dekadent.

Vilken är din största läsupplevelse?
– James St. James Disco Bloodbath, den sanna historien om klubbkidsens kung Michael Alig som styckmördade sin knarklangare i badkaret. En förhäxande bok om narcissism, ketamin, heroin och ond bråd död. 

Vad ska du läsa i sommar?
– Wait for Me! av Deborah Cavendish, hertiginna av Devonshire. Jag är besatt av de sex systrarna Mitford, det tidiga 1900-talets aristokratiska svar på Kardashians, och läser allt jag kommer över om dem. Systrarnas öden, äventyr och tragedier knyter ihop förra seklet. Jag tror inte att några andra var personligt bekanta med både Hitler och Churchill. Deborah var yngst i syskonskaran och levde ända till 2014. Hon var god vän med JFK men hade bara en idol: Elvis Presley. En gång undrade en journalist vem hertiginnan helst skulle dricka te med, Elvis eller Hitler. "Vilken fråga!" utbrast hon. "Elvis, så klart!"

Johanna Frändén, sportjournalist

Vilken var den senaste bok du läste?
– Läser just nu Maja Lundgrens Myggor och tigrar från 2007 eftersom det aldrig blev av när den kom ut och för att jag är lika skvallerlysten som alla andra post-metoo. Ärligt talat är det väl mest för sensationsvärdet, den är rätt ojämn, men Kulturprofilen hängs ju på flera ställen mycket riktigt ut som en tafsare, tio år innan Svenska Akademien imploderade. Det är förbluffande och fascinerande med den här typen av tystnadskult.

Vilken är din största läsupplevelse?
– Hjälp. Hur kan man ens gradera sådant? Men okej, från de senaste femton åren ligger Elena Ferrante bra till, Neapelkvartetten är ju en nästan fysisk läsupplevelse, Donna Tartts Steglitsan är en annan roman som sticker ut i minnet, och Sara Stridsbergs Drömfakulteten är väl det bästa som skrivits på svenska på 2000-talet. Och så de eviga förstås, helt utan inbördes ordning: Anna Karenina, Dorian Grays porträtt, En dåres försvarstal, Gösta Berlings saga, Doktor Glas. Jag är av åsikten att livet är för kort för att läsa dålig litteratur. Då är det säkrast att hålla sig till klassikerna. Eller samtida franska romaner, som sällan gör en besviken.

Vad ska du läsa i sommar?
– Jag ska väl i vanlig ordning försöka beta av olästa böcker i bokhyllan. Rut Hillarp – Poet och erotiskt geni av Birgitta Holm fick jag i födelsedagspresent av Simon Bank för några år sedan. Zadie Smiths Swing Time står också på vänt. Sedan brukar jag läsa en (1) deckare på sommaren också. Emottar gärna tips här!

Andrev Walden, krönikör

Vilken var den senaste bok du läste?
– Förlåt ett flygplatsbokhandligt svar men jag läser just nu Yuval Noah Hararis Homo Deus, uppföljaren till den utmärkta och ursinnigt framgångsrika tegelstenen Sapiens – En kort historik över mänskligheten. Jag tycker ju att de riktigt stora perspektiven är de mest kittlande, när man får historiskt och vetenskapligt förankrade svar på vilka vi är och vart vi är på väg. Jag tycker att alla ska läsa Harari. Och det måste betyda någonting särskilt att Andrev Walden och Hanif Bali kan vara helt överens om detta: att Hararis Sapiens är den perfekta trampolinen för den som vill odla förståelse för världen vi lever i.

Vilken är din största läsupplevelse?
– Det måste finnas ett sätt att svara på den frågan utan att egentligen svara. Kanske så här: Det finns passager i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas som aldrig slutar ringa i mig, det finns en stilistisk melodi i Erlend Loes Naiv. Super som övertygade mig om att jag själv måste börja skriva en dag, det finns en mustighet i Carl-Johan Vallgrens Den vidunderliga kärlekens historia som grep mig och en brutalitet i Cormac McCarthys Blood Meridian som kvävde mig. Men ingen av dem är störst.

Vad ska du läsa i sommar?
– Det ligger en hög här med böcker skrivna av vänner som jag inte längre kan träffa för att jag inte orkar medge att jag inte hunnit läsa deras böcker. Det är en slarvigt dokumenterad källa till förtvinande vänskapsrelationer mellan småbarnsföräldrar i mediebranschen, att man inte hinner läsa varandras debutromaner och slutar träffas för att slippa hantera det. Jag tror jag börjar med Åsa Avdics Isola.

Kristofer Andersson, kulturskribent

Vilken var den senaste bok du läste?
– Allra senast: norska Ingvild Lothes diktsamling Varför är jag så ledsen, jag som är så söt. Här finns samma känsla, samma ögonblicksbild av ungdomen, som i 00-talets bästa svenska tv-serie: Spung. Eller, för den delen – även om jag gissar att Lothe skulle himla med ögonen åt liknelsen – landskamraterna bakom tv-serien Skam. Den sista dikten, Som en drottning, avslutas onekligen – efter 84 sidor otillräcklighet och skildring av de fullständigt idiotiska krav som ställs på unga i allmänhet och tjejer i synnerhet av i dag – med en ömsint kärleksförklaring i dur: "Jag är nyknullad och lycklig / har med mig din säd i munnen / på promenaden."

Vilken är din största läsupplevelse?
– De senaste åren: Claudia Rankines Medborgare. Liksom Hilton Als essä om Eminem i White Girls. Och – i alla år – Inger Chistensens diktverk Det. Den sistnämnda har sedan den först utkom alltid varit det referensverk jag går till, för att inse hur väl mänskligheten kan skriva på toppen av sin förmåga. Eller, för den delen: att stjäla meningar ur, och hoppas att redaktören inte märker det, så att jag kan fakturera lite snabbare, för att sedan softa på balkongen i stället för att jobba.

Vad ska du läsa i sommar?
– Säkert något manus som börjar med meningen: "Jag vaknar" och vars huvudkaraktär av någon outgrundlig anledning till 99 procent påminner om romanens upphovsman. I övrigt är mitt löfte att tillbringa mer tid på sociala medier i stället för att läsa, det är trots allt på internet ni hittar mitt sanna jag. Ni andra borde däremot läsa Kommunistiska manifestet, och sedan rösta röven av högern.

Läs också: