King möter Oscarsbelönade doldisen Linus Sandgren

Hur går man från att göra rapparen Petters musikvideor till att vara filmfotograf för världens största filmer?
– Haha, det är en bra fråga. Dels är det nog mitt sätt att handskas med andra människor. Jag försöker anpassa mig så gott som möjligt och göra mitt bästa för att samarbeta med alla möjliga typer av människor. Men med det sagt argumenterar jag också för idéer jag tror på och jag jobbar hårt för att alltid göra mitt yttersta. Sedan har jag nog alltid försökt att anta nya utmaningar och tänka utanför ramarna, även i projekt där förutsättningar kanske inte är exakt i min personliga smak. Man måste gilla läget och alltid göra sitt bästa oavsett genre. Sist men inte minst tackar jag bara ja till projekt som jag verkligen tror att det går att göra någonting bra av. Det måste finnas en potential, helt enkelt. Eventuellt behöver man en gnutta visuell talang också.

Du är aktuell med First Man, en film om Neil Armstrong och månlandningen. Hur var det att jobba med den?
– Väldigt kul, utmanande och annorlunda jämfört med andra projekt jag har gjort tidigare. Det var med samma regissör som jag gjorde musikalen La La Land med, en film som ju hade en ganska kreativ och fantasifullt fotograferad stil. Men den här filmen, First Man, är tvärtom. Den är oerhört realistisk och har en mer dokumentärartad stämning. Det var faktiskt en stor utmaning, vi ville göra den så verklighetstrogen som det bara gick och filmade därför saker som vi egentligen inte kunde filma på riktigt. Alltså, att åka ut i rymden går till exempel inte att filma i verkligheten, utan då håller man ofta på med tricks som green screens och liknande. Men det ville vi inte göra. Vi ville att allting man ser i filmen också har funnits i kameran. Så då blev det en otrolig utmaning att skapa olika miljöer som såg så pass verkliga ut att vi kunde filma det direkt med kameran utan att fuska.

Det känns som om allt färre filmskapare vill arbeta med green screens och animering och hellre vill bygga rekvisitan och skapa explosionerna själva. Är det en trend?
– Ja, definitivt, men tyvärr jobbas det fortfarande alldeles för mycket med animationer i dag. Och det håller sällan över tid. Tio år gamla datoreffekter genomskådas som fusk i dag. Om du i stället har filmat allt själv med kameran blir det mycket mer realistiskt och håller mycket bättre för framtiden. Jag tror att man blir mer indragen i historien också om det man ser i bilden faktiskt finns där på riktigt. Det kanske är en trend. Framför allt känner jag att man mer och mer i Hollywood inser att nya metoder inte alltid funkar, och att man nu går tillbaka till traditionella sätt att göra det på, även om man gör det med dagens teknik. Till exempel så använde vi oss av LED-teknik och stora skärmar som vi projicerade mycket på. Där kunde vi filma hela sekvenser av rymdresan med hjälp av en enorm 20-diameters halvcylinder-skärm. Det var som en stor flygsimulator där vi kunde ha hela flygresan, och när man var inne i den där kapseln och tittade ut genom fönstren var det som om resan verkligen pågick på riktigt där utanför. Det är så vi får en riktig miljö både för skådespelarna och för oss.

LINUS SANDGREN
Namn: Nils Theo Linus Sandgren.
Född: Den 5 december 1972 i Spånga.
Bor: I Los Angeles, Kalifornien.
Gör: Jobbar med filmfotografi och reklamfilmer.
Bakgrund: Pluggade på Berghs School of Communication och började sedan fotografera för olika reklamfilmer och musikvideor. Efter det blev han assistent och A-fotograf för olika tv-produktioner. Hans första långfilmsjobb blev Storm (2005), för vilken han belönades med en Guldbagge 2006 för Bästa foto.

Det har gjorts en hel del rymdfilmer de senaste åren. Varför ska man se just den här? – För att det inte finns någon annan film som skildrar rymden så realistiskt. Jag tycker rymden väldigt ofta skildras på ett sci fi-mässigt sätt även om det handlar om en verklig händelse. Varför man ska se filmen generellt är för att det är ett väldigt intimt familjedrama om personer som offrar livet för mänskligheten, eller för rymdprogrammets skull. Det är otroligt mycket som står på spel för så många människor, och inte minst för astronauterna själva. Det är en väldigt spännande film ur den aspekten, som handlar mycket om sorg och uppoffring.

Ryan Gosling gjorde huvudrollen i både First Man och La La Land. Hur är det att jobba med honom?
– Han är jättekul att jobba med och är en fantastiskt engagerad skådespelare. Han går inte bara in som skådespelare i projektet, utan även som verklig filmskapare som är otroligt engagerad i hela filmens process. Gällande alltifrån scenografi till foto är han intresserad. Och hans prioritet är att göra filmen så bra som möjligt. Han har liksom inga egna agendor med filmen för sin personliga vinnings skull, och så är det nästan alltid när man jobbar med olika skådespelare och regissörer.

Det blev en stor snackis under Oscarsgalan 2017 när fel vinnare av Bästa film presenterades. Hur var det att först tro att din film La La Land vunnit, för att några sekunder senare inse att Moonlight vunnit i stället?
– Haha ja, det var dråpligt. Men jag hade ju redan fått min egen Oscar vid det laget, och vi hade fått så mycket fin kritik att vi badade i rosor ändå.

Vilken av alla filmregissörer skulle du helst vilja jobba med om du fick chansen?
– Jag är ju otroligt tacksam över att ha fått jobba med legender som Lasse Hallström och Gus Van Sant, men jag tycker just nu att det är riktigt spännande med nya regissörer som är stora visionärer, som Damien Chazelle som jag gjorde First Man och La La Land med, och Cary Fukunaga som jag jobbar med just nu.

Har du något tips till folk som vill syssla med film i Hollywood?
– Det finns ju så många olika yrken inom film. Och som i alla yrken handlar det väl om en kombination av utbildning och att ta de chanser som erbjuds. Men generellt för filmarbetare gäller det att försöka få erfarenhet även på små projekt, som kortfilmer, samt att vara lyhörd, ambitiös och fiffig. Som regissör tror jag det är bättre att först försöka göra karriär i Sverige, och förhoppningsvis ta sina svenska projekt ut i världen senare. För det är där Hollywood fungerar riktigt bra, att spana efter talang från andra delar av världen.

Vad är nästa mål i karriären?
– Jag får väl försöka göra bra ifrån mig igen, och få fler Oscar, haha. Skämt åsido. För mig är det projekten i sig som är utmaningarna, därför blir målen snarare att jobba hårt med de filmer jag jobbar med, så att jag förhoppningsvis får göra nya, ännu mer spännande projekt.