Så blev Rolex Submariner världens mest ikoniska dykarklocka

När Rolex lanserade den första referensen 6204 av modellen Submariner under klockmässan i Basel 1954 hade modellen långt ifrån den lyxstatus som den förknippas med i dag. Rolex ambition var att skapa ett verktyg för dykare med en funktion som tidigare inte erbjudits på marknaden – ett dykur vattentätt till 100 meter. Det må råda delade meningar om vilken som var den första riktiga dykarklockan, då Blancpain lanserade sin klassiker Fifty Fathoms samma år, men de flesta är nog rörande eniga om vilken av de två modellerna som vunnit störst uppskattning på marknaden de senaste 60 åren.

Rolex Submariner har sedan lanseringen gått igenom fyra större faser. Den första generationen av klockor från 1950-talet kännetecknades av en boettstorlek på ca 37 mm och saknade alla kronskydd. De var försedda med plexiglas, och bortsett från första referenserna 6204 och 6205 hade de en vattentäthet till 200 meter. Den kanske mest kända versionen av dessa är referens 6238, som även kallas Big Crown på grund av den större krona som skulle göra det enklare att vrida upp klockan även med dykarhandskar. Detta var referensen som Sean Connery bar under de första Bondfilmerna, och modellen har sedan dess varit en av de mest eftertraktade i samlarkretsar.

Det var inte bara fiktiva agenter som bar Submariner. Brittiska flottan specialbeställde en version av modellen till sina attackdykare under 1960- och 1970-talet i versioner som inte såldes till allmänheten. Dessa benämns som Milsubs (military Submariners) och är en annan av de stora samlarversionerna. Till den tredje generationen, som fasades in under mitten av 1980-talet, introduceras safirglas och vattentätheten höjs till 300 meter. 2009 genomfördes den senaste estetiska uppdateringen av modellserien, då den likt flera andra av Rolex sportmodeller fick en lite tjockare så kallad Maxi-boett men som fortfarande mäter 40 mm.