S

Redaktionen  |  Publicerad 2005-12-17 12:10  |  Lästid: 4 minuter

Safari

Safaristilen växte fram i angloafrikanernas Sydafrika vid slutet av
1800-talet. Axelklaffar, breda hattar samt kängor är viktiga detaljer,
som dock alla överskuggas av plagget nr. 1 i denna genre; safarijackan.
Fotografer och äventyrare tog safaristilen från Afrika till Västeuropa,
där den blev ett vanligt inslag på gatorna i början av 50-talet. I
storstadsmiljö gör man bäst i att skippa kängorna till förmån för något
mer diskret skodon. Det kan också vara värt att låta safarihatten ligga
på hyllan – såvida du inte vill framstå som en kolonialherre vars
största problem i livet är att ”det är så svårt att hitta bra
tjänstefolk i Rhodesia” och att det är ”nästintill fördömt att hålla
GT:n kall i den här värmen”. 
Bild 428678
Safarijacka från lostworldsinc.com.

Sammet

Sammet är en mjuk tygkvalitet som kan vara gjord av olika
fibrer. Siden är att föredra, men även bomull går bra. Under modern
tid har syntetiska material också börjat användas. Den mjuka och lena
känslan åstadkommer man genom att skära upp trådöglorna, så att en tät
och kort lugg bildas. Tekniken är mer än 800 gammal och härstammar från
Italien. Tyget används i allt från kuddar till hela kavajer.
Bild 428649
Om stora delar av ditt hem är täckt med lila sammet som du just syr
till en cape är risken stor att du tycker mycket om medeltiden och inom
en snar framtid befinner dig på Gotland med en luta och ber folk kalla
dig för Barden Freke.

Savile Row

Beläget i ett tyst hörn av området Mayfair ligger Savile Row, gatan
som har blivit en symbol för Londons samlade skräddarkonst – i alla
fall när det gäller herrekipering på hög nivå. Det första skrädderiet på
Savile Row öppnades 1806 av Henry Poole, som därmed satte standarden
för nästkommande butiker i sekel framöver. Genom åren har såväl kända
som ökända personligheter inhandlat sina kostymer där, alla av dem med
en fäbless för måttsydd mikrometerprecision. Sidslitsar, öppna knapphål i
ärmarna samt dubbla manschetter i skjortan är viktiga komponenter i det
skräddade kostymmode som Savile Row står för. I dag rymmer gatan även
yngre butiker – som B Store (hej modeord #57) och Evisu.
Bild 428676
Välskräddat från Henry Poole, en av Savile Rows många skräddare.

Sea Island

Sea Island är en exklusiv bomullskvalitet som odlas på de
västindiska öarna. De extra långa och mjuka fibrerna från Sea
Island-plantan används främst till att tillverka tunna och dyra
skjortor, men har du tur kan du även komma över andra plagg i detta
bomullens guld. En släkting till Sea Island är den egyptiska bomullen,
en favorit bland världens lyxvarumärken, som till skillnad från Sea
Island ofta är utblandad med den betydligt vanligare nordamerikanska
bomullen.
Bild 428668
Sea Island från Charles Tyrwhitt.

Sneaker-samarbete

#89 SneakersamarbeteEtt sneakersamarbete består i att ett skoföretag
utvecklar en sko tillsammmans med en utomstående part.
Sneakersamarbetets odiskutabla guru är Yohji Yamamoto, som våren 2003 i
samarbete med Adidas utvecklade labeln Y3. Idag är greppet väldigt
vedertaget i modebranschen, och varje sneakerfabrikör med självaktning
bör då och då släppa en limiterad samarbeteskollektion för att väcka
intresse hos modejournalister och åtrå hos
sneakerköpare. Samarbetspartnern kan vara  en hajpad designer (Yohji
Yamamoto), en artist som av någon anledning kan sälja sneakers (50
Cent), en häftig butik (111vox.com) eller ett annat
modeföretag (Acne+Tretorn).
Bild 428720
Exempel på ett svenskt sneakersamarbete 2007 är Acne och Tretorns Chuck Taylor-influerade hi-tops.

Slag

Slagen är, vid sidan av passform och knäppning, ansiktet utåt för kavajen. Det finns i huvudsak tre olika slagvarianter:
1. Trubbiga slag som främst används på enkelknäppta kavajer.
2. Spetsiga slag som är standard för dubbelknäppta kavajer.
3. Schalslag för smokingen.
På de snyggaste smokingmodellerna förekommer även spetsiga slag med
enkel knäppning, även kallat frackslag. Slagens bredd följer ofta
slipsmodet, men generellt kan man skilja på det italienska, smalare
modet och de amerikanska, korta och breda slagen. På enkelknäppta
kavajer hittar du knapphålet i vänster slag, medan den dubbelknäppta
kavajen har knapphål på bägge sidor. Här finns utrymme för en lilja, ett
rotaryhjul eller ingenting alls, beroende på vad du vill signalera.
Bild 428702
Trubbiga slag, spetsiga slag och schalslag.

Slits

Slits, eller sprund som de även kallas av äldre generationer, är de
eventuella öppningarna i kavajens nedre ryggparti. Slitsen finns i
enkelt och dubbelt utförande, mittslits respektive sidslits. Den dubbla
slitsen (dasslock populärt kallad) är britternas favorit medan den enkla
slitsen ofta förknippas med italiensk skräddarkonst. Ursprungligen var
de en komfortdetalj som gjorde det bekvämt på hästryggen, jämför med
frackens tudelade ände, medan de idag främst underlättar när man stoppar
händerna i fickorna. Vilket man helst inte gör.
Bild 428677
Vänster: mittslits. Höger: sidslits.

Slipover

En slipover är kort och gott en pullover (se modeord# 47) utan
ärmar. Uttalas med kort i, för att slippa pinsamma förväxlingar med en
helt annan aktivitet. Kombinationen slipover och rutig skjorta riskerar
att ge ett lite gubbigt intryck, matcha istället med en pikétröja för
att vara på den säkra sidan.
Bild 428654
Slipover från Ralph Lauren.

Set Card

Ett Set Card är modellens motsvarighet till affärsmannens
visitkort. Istället för en prålig titel står här hårda fakta så som
ögonfärg, klädstorlek och vilken agentur man tillhör. Givetvis finns
även ett urval av bilder på modellen.
Bild 428666
Ett typiskt set card. Detta visar modellen Hampus.

Seersucker

Ordet betyder: Seersucker är ett tunt bomullstyg
med lätt bubblig och korrugerad yta. Används främst till sommarkostymer
och tyget är då vanligtvis randigt. Även shorts, byxor och skjortor går
att hitta i seersuckertyg. Kvaliteten har sitt ursprung i Indien och
namnet lär härstamma från hindins och persiskans ”shir o shakar”, vilket
betyder mjölk och socker. På svenska kallas tyget ”bäckebölja”.
Bild 428732
Kavaj i seersucker från Gant.

Snedficka

Snedficka kallas den ficka som är väldigt vanlig på kostymbyxor och
chinos. Fickan löper snett nedåt sidan på benet, utan att vara en del
av sömmen.
Bild 428633 
Snedficka från Charles Tyrwhitt.

Street

Streetkulturen har sitt ursprung i världens storstäder. I brist på
annat utrymme tog arbetarklassens ungdomar sin livsstil till gatan, där
man började utöva allt hip hop och b-boying till street punk och skate.
Viktiga komponenter i streetmodet är, bland mycket annat, t-shirts,
basketlinnen och löst sittande jeans. Men oavsett det handlar om musik,
dans eller andra aktiviteter, förenas alla stilarna i det yttersta
streetattributet: sneakern.
Bild 428647
En gympasko – perfekt att ha på gatan enligt många ungdomar.

Stuprörsjeans

Stuprörsjeans kallas de jeans vars ben är helt raka från knäna och
nedåt. Namnet kommer givetvis av formen på benen som jeansen ger. Levi’s
trotjänarmodell 501 är ett klassiskt exempel på stuprörsjeans. Lite
felaktigt används uttrycket ofta av modebloggare om jeans som smalnar av
i fotvidden. Denna ändning kallas slim.
Bild 428640
Levi´s klassiska 501-modell.

Super 100, 120, etc.

En beteckning för den superlätta ullkvaliteten i
vissa kostymer. Super-tygerna vävs av extremt tunna trådar, vilket gör
tyget mjukt, följsamt och resistent mot skrynklor. Ju högre siffra desto
tunnare tråd heter det, men åsikterna om vad siffran indikerar går
isär. Ironiskt nog går det att spinna super-trådar av sämre ullkvalitet
och vice versa, men vill du känna dig trygg i ditt inköp gäller som
oftast tumregeln: ju högre prislapp, desto bättre kvalitet.
Bild 428724
Super 190 i närbild.

Sweater

Sweater är det engelska samlingsnamnet för alla stickade tröjor man
svettas i. I mitten av 1800-talet gällde det främst ulltröjor i samband
med polo- eller cricketspel, men idag syftar uttrycket oftast på de så
kallade college-tröjorna.
Bild 428701
Sweater från American Apparel.
Dela på Facebook
Tweeta