Så funkar det amerikanska valet

Kandidat: Barack Obama 

Parti: Demokrat. 
Vicepresidentkandidat: Joe Biden.
Bakgrund: Född 1961 i Honolulu. Studerat juridik vid Harvard och universitetet i Columbia. Civilrättsadvokat i Chicago och juridiklärare vid stadens universitet mellan 1992 och 2004. 
Politisk karriär: Misslyckats med att väljas in i representanthuset 2002, vald till senator 2004, nominerad till demokratisk presidentkandidat 2008, sittande president sedan dess.  

Politiska ståndpunkter: Med sloganen ”Forward” har president Obama fram till början av oktober varit sparsam med konkreta löften, annat än att fortsätta på inslagen väg. Den omfattande sjukvårdsreformen (kallad Obamacare), med syfte att låta sjukförsäkringen omfatta även tidigare oförsäkrade, har varit en hörnsten i presidentskapet. Under mandatperioden har stora ansträngningar gjorts för att mildra den ekonomiska recessionen.

Kandidat: Mitt Romney

Parti:Republikan.
Vicepresidentkandidat: Paul Ryan. 
Bakgrund: Född 1947 i Detroit. Son till en republikansk guvernör, utbildad vid Harvard och tillbringade tre år som missionär för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i Paris. Framgångsrik managementkonsult. Gick över till riskkapitalism och tjänade en förmögenhet på runt 250 miljoner dollar. Drev organisationen som arrangerade OS i Salt Lake City 2002. 
Politisk karriär: Guvernör i Massachusetts 2003–2007, kampanjade för att nomineras till republikansk presidentkandidat redan 2008 men förlorade mot John McCain. 

Politiska ståndpunkter: Abortmotståndare sedan 2005, negativ till samkönade äktenskap och partnerskap, har lovat att avskaffa det sjukförsäkringssystem som Barack Obama drev igenom och att återställa nationens ekonomi genom att tygla de eskalerande statliga utgifterna. Romney har under kampanjens gång kritiserats för att vara en politisk vindflöjel som ständigt ändrar ståndpunkt, som presidentkandidat har han till exempel sagt att han inte motsätter sig abort och kvinnors rätt att välja. 

Vem får ställa upp?

Varje delstat har egna lagar för hur en kandidat kan kvalificera sig för val. För att ställa upp i presidentvalet gäller det att ha säkrat dessa kvalifikationer i tillräckligt många delstater för att teoretiskt sett kunna få 270 av totalt 538 elektorsröster. Utöver de utvalda nominerade från det demokratiska respektive republikanska partiet – Obama och Romney – har endast två ytterligare lyckats med detta inför 2012 års val. Vad gäller representanter för de två stora partierna iscensätts omfattande interna valkampanjer som kulminerar i delstatliga primärval, där röstare som registrerat sig som partimedlemmar indirekt utser partiets representant. Det är ett politiskt mikrokosmos i sig.  

Valet

Indirekt val
När konstitutionen ritades upp 1787 var det inte praktiskt att tillåta direkta presidentval, där väljarna röstar på en av kandidaterna, inte minst av geografiska skäl. I stället skulle den amerikanska kongressen, som redan innehöll folkvalda politiker med lokal väljarbas, anförtros att välja president åt folket. Detta förslag slogs dock ner, eftersom man befarade att president-valet då skulle bli en fråga om kohandel mellan senatorer och folkrepresentanter, alla centrerade till Washington.  

Elektorer
I stället anammade man systemet med elektorsröster: Varje delstat tilldelas ett antal elektorer som representerar de olika presidentkandidaterna. Folket röstar på elektorer som i sin tur röstar fram presidenten. Elektorssystemet är inte speciellt synligt för den enskilde röstaren. Det så kallade elektorskollegiet omfattar 538 elektorer, och för att vinna valet krävs 270 av deras röster.

Störst går inte först
Mer kontroversiellt är att den kandidat som får flest elektorsröster i varje delstat tilldelas samtliga elektorsröster från den delstaten. Det innebär att den kandidat som får flest elektorsröster inte nödvändigtvis är den som fått flest folkliga röster. Detta har hänt fyra gånger: Tre under 1800-talet, den senaste år 2000, då 25 elektorsröster från Florida gjorde Bush till vinnare, trots att medtävlaren Al Gore fått en halv miljon (0,5 %) fler röster.

Pajkastningen

Misskreditering av den andra presidentkandidaten är anrik kutym inom amerikansk politik, och inte sällan en mycket framgångsrik sådan: Inför detta val har vi hittills fått se en intervju med en arbetare som uppges ha förlorat sin anställning på stålverket då hans företag togs över av Mitt Romneys före detta riskkapitalistföretag Bain, medan andra inslag gjort gällande att Barack Obama inte skapat ett enda nytt jobb under sin mandatperiod, samt att hans sjukvårdsreform är ett angrepp på religionsfriheten. Till andra skamgrepp hör Voter ID-lagarna, som drivits igenom av republikanska politiker i åtskilliga delstater, under förevändning att eliminera valfusk. Kritiker menar att detta är en medveten metod avsedd att förvandla delar av Obamas väljarbas till soffliggare, då dessa anses vara överrepresenterade bland pass- och körkortslösa.