Designerns val: Gant Rugger

Gants kreative chef, Christopher Bastin, väljer sina tre favoriter ur Gant Ruggers höstkollektion – och förklarar kopplingen mellan kläder och matlagning.

Christopher, berätta om hur Gant Rugger-mannen ser ut i höst.
– Vi inspireras av vårt historiska östkust-arkiv och den Ivy League-bakgrund vi kommer från. Hösten 2012 blandas ”american sportswear” med kosmopolitisk elegans och intrycken från världen runt omkring oss, framförallt Italien.
– Amerikanska element som oxfordskjortor, club-blazers, flaneller och armé-parkas blandas med blommiga scarves, kritstrecksrandiga italienska kostymer, silkessjalar och dubbelkäppta kavajer – vi kallar det för ”Unkempt Sprezzatura”.
Hur har inspirationen bakom sett ut?
– Den kommer från kärleken till mat. Jag lagar mycket mat själv, det är min hobby och hade jag inte hamnat där jag är nu hade jag förmodligen blivit kock. Kollektionen är uppbyggd kring krogägaren, kocken och gästerna. En bra kock skapar sin maträtt baserad på enkla råvaror av god kvalitet och lägger sedan till det där lilla extra — samma sak gäller hur vi jobbar med Gant Rugger.
– Våra skjortor och chinos kommer alltid finnas där, men vi finjusterar dem och det är där okonstruerade kavajer, spetsiga slag, blomscarves och slipsar i råsilke kommer in i bilden. I matlagning är det enkla och bra råvaror är det viktigaste. Samma sak gäller för kläder. Ta en skjorta till exempel, du kan göra hur mycket som helst med tvättar och olika typer av finish men det går aldrig att fuska sig till en grym handkänsla – du måste börja med rätt bomullsvara.

– Vår madrasskjorta med stadkant. Jag vågar nog säga att det här är 2012 års bästa skjorta alla kategorier. Skjortan är gjord i samma konstruktion som vår vanliga madras-skjorta men vi har hållit den på en smalare väv. Jag är gammal jeansnörd och selvage har ju blivit lite väl uttjatat under de senaste åren, men det här är däremot någonting nytt och jag har fortfarande inte sett någon annan göra det.

– En klassisk amerikansk M65:a. Passformen är något justerad men fortfarande rätt boxig och lite annorlunda i passformen – precis som gamla arméjackor är. Vi jobbar efter filosofin ”If it ain’t broken, don’t fix it”. Vi jobbade desto mer med insidan istället och fodrade den med ett jättelikt blommönster.

– Vi inspirerades av en gammal arméjacka som jag köpt på Rosebowl (en vintagemarknad i L.A.). Jag har prövat en hel del militärjackor genom åren och det var helt klart den oskönaste hittills – så vi utvecklade denna till att bli den skönaste jackan någonsin. Vi har behållit en stadig kanvas på utsidan men fodrat med den mjukaste fuskpälsen. Min dotter använder jackan som filt hemma och eftersom hon är sjukt petig när det gäller gosiga grejer så det är ett bra betyg.