King träffar Lapo Elkann och Luca Rubinacci

Jo, ni är båda extremt tacksamma a…

– (Lapo) Först av allt vill jag beklaga allt det tragiska. Verkligen.

Jag är ledsen men…

– (Lapo) Jag menar såklart mitt lands president, Donald Trump, som säger märkliga saker om ditt land som att det skulle ägt rum terrordåd där som inte alls ägt rum. Jag beklagar.

Nej det är verkligen inte roligt alls. Tack. Okej, något roligare: Berätta om din relation till Luca.

– (Lapo) Luca är en av mina absolut bästa vänner. Jag älskar honom verkligen. Det började när hans far Mariano började sy mina kostymer för en massa år sedan. Du vet min morfar (Gianni Agnelli, reds anm) bar mest Caraceni men jag gillade aldrig deras stil så Rubinacci blev ett naturligt val för mig. Luca och Mariano är verkligen kärnan i all skräddarkonst i dag. De vet exakt vad jag vill ha och hur jag vill ha det. Alla detaljer, hela den napolitanska stilen som jag älskar, de kan mig och detaljerna som gör min yttre helhet komplett.

Uppenbarligen gillar du dem och deras företag så mycket så mycket att du ville göra en klocka med dem. Hur kommer det sig?

– (Lapo) Jag och mitt företag Italia Independent har under flera år jobbat tillsammans med schweiziska varumärket Hublot. Jag älskar det de gör och det vi gjort tillsammans har blivit fantastiskt både design- och försäljningsmässigt. Inte minst våra klockor i kolfiber med kamo- respektive denimtryck på boetten och armbanden. Den här gången ville jag göra något mer sofistikerat, unikt och skräddat och då kändes det naturligt att vända mig till min vän Luca.

Modellerna är sex till antalet och alla har klassiska tygmönster. Varför?

– (Lapo) För att jag älskar de här tygerna! Vi har letat i Rubinaccis magiska tygarkiv i Neapel, New York och London och hittat inte minst ett fantastiskt hundtandsmönstrat tyg, två glencheck och så en tartan. Sedan satte vi tygerna på urtavlorna och banden till Hublots serie Classic Fusion. Flera av tygerna har tidigare setts i favoritkostymer jag låtit sy upp hos Luca och som jag använder än i dag.

Men ni smeker inte bara tyger och drar upp klockor tillsammans när ni ses. Kom igen, vad gör Italiens mest stilfulla män när de ses?

– (Lapo) Vi gillar båda fotboll, såklart, vi är italienare. Juventus är mitt fotbollslag, det sitter i blodet. Jag har ju till och med deras klubbemblem tatuerat stort på underarmen. Luca är stort fan av Neapel men det funkar ändå. Ibland går vi på derby tillsammans och har riktigt kul.

Klockorna i kollektionen kostar mellan 175 000 kronor och 375 000 kronor. Inga nybörjarklockor direkt. Minns ni era första klockor?

– (Luca) Mycket väl! Jag var 22 år och pappa tog med mig till auktionshuset Christie´s. Han ville att jag skulle börja samla och ville samtidigt lära mig hur man är med i en budgivning på en auktion. Han hade kollat ut en Vacheron Constantin från 1942 åt mig som han ville att jag skulle känna mig fin i. Det var en kronograf med startpriset 28 000 dollar som klubbades för 30 000 dollar. Den blev direkt väldigt viktig för mig och jag bar den bara vid speciella uppklädda tillfällen.

Eh okej. Inte någon Swatch direkt.

– (Lapo) Jag hade många Swatch i början men min allra första klocka minns jag mycket väl, det var en digital Pulsar som jag fick av morfar Gianni när jag fyllde åtta. Helt klart en mycket stor dag för mig. Jag hade redan då under många år suktat efter hans klocksamling som var helt galen. Många av klockorna hade specialtillverkats åt honom och de andra lämnade han in för att byta armband på för att de skulle passa hans outfits bättre. Hela det där med att specialtillverka och skräddarsy, som han gjorde så mycket, blev jag tidigt intresserad av och är något jag anammat både privat och professionellt.

Ser ni er som samlare?

– (Luca) Jag är definitivt ingen samlare, jag ser mig som passionist.
Jag fokuserar inte på antalet men älskar passionerat de jag har. Nämnde jag min Parmigiani Tonda i roséguld med grönt krokoband? Min 38-millimeters Zenith El Primero är också en favorit och min Hublot Classic Fusion i roséguld. Kanske blir det en samling till slut?

Är det inte redan en samling?

– (Luca) Nej, jag är ingen samlare, jag fokuserar inte på antal, det gör samlaren.

Vem är drömkunden för klockan ni tagit fram tillsammans med Hublot?

– (Luca) Alla som vill sticka ut och känna sig unika med något skräddarsytt runt handleden. 

– (Lapo) Det här är antagligen ingen första-klocka för köparen. Men om det är det så är det en förbaskat snygg och unik första-klocka.

På redaktionen följer vi dig Luca med glädje på Instagram. Av ditt konto där att döma så samlar du i alla fall på armband. Har du någon gräns för hur många du bär samtidigt?

– (Luca) Mina armband är mitt liv! Det hela började med ett armband jag fick när jag var tio år efter en seglartävling jag deltog i. Jag köper aldrig armband själv men uppskattar de jag får och tar aldrig av mig dem. Aldrig någonsin.

Det låter som höjden av sprezzatura. Är du det?

– (Luca) Innebörden av ordet sprezzatura har blivit helt förvanskad. Den egentliga innebörden är ju en outfit eller klädsel som varken är matchad eller komponerad på något vis men de som ser sig som sprezzatura är oftast väldigt fåfänga matchare. För egen del så är jag en man som älskar vad jag gör och sedan är det upp till andra att avgöra om det är sprezzatura eller ej. Men färg får det gärna vara, jag älskar färg!