Är shorts okej?
Måndagens artikel visade sig inte helt oväntat vara ett infekterat ämne. Det faktum att många designers, avantgarde såväl som stofila trotjänare, inkluderar shorts i sina kollektioner borde tala till plaggets fördel. Samtidigt översköljs vi ständigt av argument från erkänd stildignitet som utan det minsta tvivel avfärdar plaggets existens. Vem har egentligen rätt?
Den nyanserade sanningen är att shorts är okej, men i rätt utförande och framförallt i rätt sammanhang. Den stora frågan handlar snarare om shorts är okej i stadsmiljö. Även om vi bortser från självklara tillfällen då shorts inte är passande som bröllop och begravning är detta en komplex fråga. En klädsel skall alltid väljas med hänsyn till omgivningen, men vem som anses vara omgivningen i det offentliga rummet är inte helt lätt att svara på.
Personligen är jag av åsikten att shorts bör undvikas i inomhusmiljöer. Att komma till en restaurang iklädd shorts tyder på avsaknad av respekt. På uteserveringar känns shorts betydligt mer lämpligt, men även då kan det vara ytterst opassande. Att säga att detta inte beror på restaurangens status vore rent hyckleri. Det gör det. Finare restauranger ställer oftast högre krav på klädseln. Om detta går det att tycka vad som helst, men att bära shorts bara för att väcka debatt är ingen vidare utgångspunkt.
Det handlar också väldigt mycket om sättet shorts bärs. Den värsta av alla shortstyper är den med något för god ekonomi i relation till uppförande vars shorts blir ett uttryck för bärarens tro att pengar rättfärdigar vad som helst. Ofta följs denna karaktär av ett enormt hävdelsebehov vilket kommer till uttryck genom att skälla ut restaurangpersonal för smådetaljer. Även om inget plagg i världen kan dölja ett sådant beteende, är det centrala att bära sina shorts med respekt för andra. Shortsen får aldrig bli en käftsmäll mot de som faktiskt inte tycker att plagget lämpar sig i sammanhanget.
Shorts befinner sig verkligen i gränslandet. Å ena sidan vill jag bara avfärda shorts på exakt samma sätt som den kortärmade skjortan, men samtidigt finns det en väsentlig skillnad. För när den kortärmade skjortan bara är en feg och totalt oanvändbar version av den långärmade diton, är ett par shorts i relation till ett par byxor allt annat än fega. Även om jag aldrig själv skulle bära shorts i urban miljö har jag inget problem med att andra gör det. Så länge det görs smakfullt och inte strävar efter att söka uppmärksamhet.
Shorts på bilden: Ralph Lauren