Normalt sett så försöker vi i våra texter och i den inspiration vi ger er här på Manolo att vara neutrala och inte allt för personliga i smak och stil. Till viss del blir det givetvis subjektivt eftersom vi väljer vad som publiceras. Idag är dock tanken att på ett lite mer personligt sätt se tillbaka på modeåret 2013. Jag kommer att reflektera över de saker som fångat min uppmärksamhet lite extra samt på ett personligt sätt resonera hur den egna stilen har påverkats under året.
I och med denna tillbakablick vill jag också passa på att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år! Vi ses nästa år och kommer då att få en flygande start med en massa intressant material efter Pitti Uomo i januari.
Bästa hälsningar Olof Bernhardsson
Skägg
Vet inte om man kan säga att skägg är en accessoar egentligen. 2013 var fortsatt det år då det kändes som att vartenda märke använde sig av skäggiga modeller. Om det är en motreaktion på den groomade och perfekta bilden som visades några år tidigare eller om det är ett tecken på att modet är på väg att ändras låter vi vara osagt. Personligen blev 2013 året då skägget odlades för första gången, och det känns som att det är här för att stanna.
Cordovan och grövre skor
Lite på samma tema som med skägget ovan vill jag summera skoåret 2013 som året då min de nättare och mer mejslade läster byttes ut mot dubbel lädersula, rundare tår och cordovan. Dessa skor känns både praktiska och snygga till lite snävare och kortare byxor vilket för egen del blivit en naturlig del av garderoben. (LeatherSoleHawaii.com)
Mössan
En annan accessoar som för första gången har fått en plats i garderoben är den stickade mössan. Helst ska den vara i mjuk och behaglig kashmir. För första gången på många år får fåfängan över att frisyren inte ligger helt rätt ge vika för den praktiska och sköna mössan. Bor man liksom undertecknad på Sveriges blåsiga västkust kommer man till en gräns när striden mot västanvinden ska avgöras en gång för alla. 2013 blev därför året som mössan, äntligen, kom tillbaka. (Berg&Berg)
Flanellbyxor
Egentligen vill jag inte påstå att flannellbyxan kom in i min garderob på allvar under 2013 utan den har egentligen varit en favorit riktigt länge. Den är oerhört snygg ihop med en udda kavaj och ger då ett semiformellt intryck. Ihop med en buttondownskjorta, kabelstickad tröja och ett par kängor blir de nerklädda och informella. Anledningen till att jag ändå tar upp dem under min summering av 2013 är att det var under detta år som jag på allvar fick upp ögonen för Fox Bros ifrån England. Detta företag sägs ha varit det som faktiskt uppfann flanellullen och som idag efter många slumriga år gjort en nysatsning. Deras klassiska och varma flanell i 370g-kvaliteten och i mellangrått är och förblir det ultimata tyget för höstbyxan.
Den rutiga kavajen
Kavajer i alla dess former kommer nog alltid att vara en favorit i min garderob. 2013 blev året då jag lyckades förena de två saker som inspirerar mig mest modemässigt, det italienska hantverket och nätta axlarna med den brittiska rustika looken och känslan. Vid en snabb genomgång införskaffades på tok för många kavajer under detta år sydda i Italien men utanpåliggande fickor och med mjuka axlar fast i grövre ulltyger från Fox eller lättare tweedtyger. För mer inspiration kan ni gärna se Luciano Barberas konfektion. Han kanske är den som är bäst av alla på att leverera Stile Inglese. (Spiga3.se)
Split toes
För inte så längesedan lovade jag mig att aldrig bära split toes eftersom jag helt enkelt tyckte att de var direkt fula. 2013 var året då jag fick äta upp all kritik jag tidigare gett denna sko. Successivt har det växt fram någon sorts hatkärlek som övergått i acceptans och i sen tid en nära vänskap. Den utlösande faktorn kan ha varit det fabriksbesök som jag för Manolos räkning gjorde hos Edward Green i Northampton. Efter att ha sett det hantverk som det innebar att handsy deras modell Dover så blev jag frälst. Just Dover är kanske också den ultimata skon när det kommer till Split toes. Vill man ha ett budgetalternativ erbjuder spanska Meermin en mycket fin modell i deras spjutspetslinje Linea Maestro. (Leffot.com)
Jeans
Så här mer än halvägs igenom min summering av hur jag upplever modet 2013 samt den personliga stilen detta år kan jag konstatera att min smak har blivit något mera casual. Det är fler lediga plagg och lite grövre material och tyger som prackat på uppmärksamheten. Därför är det inte heller konstigt att jeansen efter 10 års frånvaro fick en naturlig plats i garderoben detta år. Kan egentligen inte svara på varför de legat i ide så länge annat än att det inte känns bekvämt att bära dem. Numera är de mörkblå byxorna i rådenim och med något högre midja en hörnsten i garderoben igen. Favoriterna kommer från franska APC samt Acne. Fotvidden får allt som oftast tas in med hjälp av en ändringsskräddare för att helhetsintrycket ska bli det rätta.
Klockor
Lite som för ett par av de andra sakerna ovan så är klockan inte någon nyhet som accessoar under 2013. Istället har detta år varit ett året då intresset blomstrat. Nya pjäser har införskaffats och gamla har åkt ut. Allt för mycket tid har lagts på internetforum där människor med för mycket fritid spenderat tusentals timmar med att resonera kring gamla blekta urtavlor på Rolex 70-talsdykare. Spontant spår jag att klocktrenden kommer att fortsätta på bred front och inom detta område blir det extra påtagligt att gemene man numera eftersöker kvalitet och långsiktighet. (Hqmilton.com)
Den lediga slipsen
Jag ska villigt erkänna att jag är väldigt förtjust i slipsar. Detta intresse hänger säkert ihop med att jag bär slips dagligen i mitt arbete och har gjort det i 8 år. Vid en snabb inventering av slipslådan kan jag lätt se en viss trend i de senaste årens inköp. Fler och fler av slipsarna är i ett ledigare utförande så som virkade, i grenadine, råsiden, kashmir eller ull. Flera är så kallade untipped och med handrullat avslut. Min gissning är att slipstrenden kommer att hålla i sig och när utbudet och acceptansen för lite ledigare slipsar ökar kommer nog fler att bära slips. Dessa är lite ledigare slipsar tenderar också att ha en marginellt smalare bredd på 7-8 cm till skillnad från de mest klassiska i 9 cm vilket också gör att de passar fler bättre. För inspiration uppmanar jag er att titta närmare på Drakes London eller mikrotillverkare som Vanda Fine Clothing, Passaggio Cravatte eller Berg & Berg. (Vanda Fine Clothing)
Buttondownskjortan
Den sista betraktelsen som också får avrunda mitt stilmässiga 2013 rör skjortan. Under ett par års tid har jag nästan uteslutande burit skjortor med full spread- eller cutawaykrage. I sen tid har jag valt att prova att bära buttondownskjortan även i formella sammanhang. Detta ser ut och känns bättre än vad jag tidigare upplevt. Att dessutom bära denna skjorta med slips fast med kragsnibbarna uppknäppta ger en härligt nonchalant Gianni Agnelli look som ser spontan och ledig ut. Dock är det liksom i stora delar av den så kallade sprezzaturastilen ruskigt genomtänkt och utstuderat. Hur man än väljer att bära denna typ av skjorta så är den mångsidig och väldigt användbar. Om jag ska ge någon råd kring vad en basgarderob bör innehålla så är en buttondownskjorta i ljusblå pinpoint oxford ett måste.
