Klockor för segling del 2

Förra veckan visade vi ett antal modeller med inspiration och historia i seglings- samt yachtvärlden. Den här veckan går vi in på det lite mer funktionella och sportiga; regattaklockor.
För kappseglaren finns det en mängd specialiserade instrument och klockor. Många med en s.k. regattafunktion som hjälper seglaren att tajma starten och som är tillgänglig i ett par olika varianter. Den absolut enklaste är en vanlig kronograf med graderat, tydligt och inte sällan förstorat minutregister (likt Yema Yachtingraf) men den klart dominerande funktionen innebär utskurna hål i tavlan med olikfärgade prickar som skiftar en gång i minut och därmed räknar ner tiden till start för att därmed ge möjligheten till bästa position när starten väl går. Mest kända är kanske de olika varianterna från Heuer, som sannolikt ansåg att segling låg nära hjärtbarnet racing, och framförallt den tuffa Autavia som till och med fanns med militärmodellernas gröna ytbeläggning i regattaversion.
Den kanske mest spännande moderna inkarnationen bjuder kanske lite otippat Louis Vuitton på, när man i samband med Americas Cups sjuttio- och modellen Tambours tioårsjubileum skapat Tambour Spin Time Regatta som visar samma funktionalitet men med hjälp av kuber som vrider sig. Ännu glammigare, tuffare och funktionell är Rolex Yacht-Master II som presenterades 2010, vilken bjuder på programmerbar nedräkning och integration mellan vridringen och urverket. En stadig pjäs om absolut inte tilltalar alla – men som knappast skäms för sig även i ett praktiskt perspektiv. Precis som att Yacht-Master II tillför en funktionalitet till linjen som den ”vanliga” modellen saknar har även Admirals Cup en funktionell kusin i Tides som visar tidvattnets gång.
Framgångsrika kappseglare kommer inte undan att få sitt namn på en klockmodell med marint tema. Ett exempel är Paul Elvstrøm, den fyrfaldige olympiske mästare och trettonfaldige världsmästaren från Danmark, som tillsammans med Lemania tog fram en linje regattaklockor i ganska tidstypiskt åttiotalsfulsnyggt utförande. Fulsnyggcool är även de klockor som Breitling gjorde tillsammans med Éric Tabarly, med sitt lite kantigare åttiotalsstuk med klara drag åt lyxstålsport (ett exempel är länken som man kan tycka sig ha sett någon annanstans…). Ett framgångsrikt lag är Team New Zealand, vars vinster i Americas Cup gjort dem smått legendariska då man plockade hem titeln 1995 med sin Black Magic (vilket gav upphov till Omega Seamaster NZL-32, en regattatimer i Aqua Terra-linjen) och försvarade den 2000 med New Zealand IV innan man såväl 2003 som 2007 blev överkörda (dock ej bokstavligen…) av schweiziska Alinghi (som värvat friskt från Team New Zealand). Alinghi har fått flera i många bemärkelser stora klockmodeller uppkallande efter och dedikerade till sig. Först ut var den synnerligen exkvisita varianten av Royal Oak Offshore som inte bara innehöll en nedräkningsfunktion utan också en revolutionerande kolfiberboett, vilket tillsammans med det egensinniga yttret och den lilla upplagan gjort den till en sann samlarfavorit. Samma status har inte Audemars Piguets efterföljare som leverantör till Alinghi, Hublot, uppnått med sina modeller – men stuket (mulligt, stort, svart, liten röd logga) lever kvar i de nya modellerna.