Klockvärldens 25 klassiker – Hublot Big Bang
En klar majoritet av klassikerna i den här serien kommer från företag med mer än hundra års erfarenhet. Få av de stora spelarna i branschen är lika unga som det företag som på allvar introducerade okonventiella materialblandningar; Hublot.
Konceptet Hublot kom till i slutet av
sjuttiotalet. I kölvattnet av den i
dagarna avlidne Gerald Gentas framgång med de oxymorona lyxstålklockorna
Nautilus och Royal Oak beslöt sig Carlo Crocco från Milano 1976 att gå sin egen
väg och prova ännu en uppseendeväckande kontrast; lyxklockor med gummiband. Den
första Hublotklockan som presenterades på Baselmässan 1980 lämnade ingen
oberörd. Förutom att den som först i branschen försetts med ett tunt band av
naturgummi, vilket tog tre år att utveckla, utmärkte sig modellen liksom Royal Oak och Nautilus med en guldboett formad som en skeppsventil med tolv titanskruvar
som gick höll ihop boetten. Hublot betyder just skeppsventil på franska.
Många betraktade skapelsen som rätt udda,
inte minst stora delar branschen som tyckte detta var rent trams och kätteri. Med
5000 sålda klockor första året blev detta heller ingen
omedelbar succé på massmarknaden. Men med god draghjälp av societetspersonligheter och kungligheter fick fler upp ögonen för
märket. Bland kända bärare som uppskattade klockornas oortodoxa kombination av material och formalitet återfinns bland annat Juan Carlos av Spanien, Konstantin av
Grekland, prins Albert av Monaco och vår egen kung Carl XVI Gustaf, som synts
med sin tvåtons-Hublot under fracken på en Nobelmiddag. 1985 såldes hela 50 000 exemplar och
utveckling fortsatte med den första automatiska klockan 1987 och senare även en
linje av kronografer.
Under nittiotalet minskade märket i popularitet, med undantag för i Spanien där det
fortfarande var superfräckt med guld och gummi. Något var
tvunget att hända och 2003 hade Carlo Crocco ett möte med mannen som skulle
sätta Hublot på kartan igen; marknadsföringsgeniet Jean-Claude Biver. Biver, som
tretusenfaldigat värdet på Blancpain under åttiotalet och styrt upp Omega på
nittiotalet, hade egentligen tänkt att avsluta sitt yrkesliv i klockbranschen
för att istället ägna sig åt att tillverka sin beryktade alpost och räkna sina
pengar. Frestelsen att få sätta tänderna i ännu ett företag blev dock för stor och
2004 utnämndes Biver till ny VD för Hublot.
På Baselmässan 2005 återupprepade märket sin 25 år tidigare succé och blev återigen märkets
snackis. Biver såg till kärnan i Hublot, ventildesignen samt den ovanliga men
funktionella materialmixen, och formulerade märkets ”fusion”-filosofi. I kombination
med en uppdaterad design och mycket marknadskännedom ledde detta till Big Bang,
2000-talets största klockikon hittills. Idén var aggressiv; en teknisk klocka i
mängder av exotiska materialval som stål, guld samt gummi, men även mer
okonventionella material som volfram, kolfiber, kevlar och keramik. Med ett
dubblat pris för grundmodellerna och en väl tilltagen storlek på 44mm riktade
sig Hublot mot en ung, sportig och förmögen kundgrupp. Succén var än en gång
ett faktum och 2008 köptes bolaget av
lyxkonglomeratet LVMH.
Temat hos Hublot är enkelt – det är klockor
som är oblyga, annorlunda, häftiga och inte sällan uppseendeväckande. Märket
bjuder på klockor i såväl starka färger med ädelstenar och pastellfärgade
krokodil- och gummiband som modeller helt utan färger (Big Bang All Black). Därutöver
finns några hundra olika Limited Editions där alla från Diego Maradona till
Morgan fått egna utgåvor.Bland de riktiga skrytvarianter återfinns bland annat
One Million Euro och uppföljaren Two Million Euro, som båda är gjorda i guld
och naturligtvis fullkomligt nerlusade med ädelstenar. Som sagt, inget för de
blyga…
Big Bang-serien har uppdaterats med ett ytterligare
par varianter som den förstorade Bigger Bang och monstret King Power, som
dessutom släppts i en rent brutal dykarvariant, ”Oceanographic”. En klocka som slog
Rolex Deepsea på fingrarna som den djuptåligaste mekaniska dykklockan och som
glatt hänger med 4000 meter ner under ytan.
