Konsten att konversera

I senaste numret of The Economist finns en intressant genomgång av en del av de tankar som funnits kring konsten att konversera. De människor som klarar av att föra en intressant konversation, oavsett sällskap, väcker ofta beundran från sin omgivning. De tenderar också att alltid stå i centrum för alla middagar och bjudningar som de deltar i.

Men vad är det som gör en konversation bättre än en annan? Godtycke? Inte om man ska tro de som studerat ämnet närmare. Manolo.se ger dig genvägarna till den perfekta konversationen.

Artikeln antyder att konsten att konversera inte ändrats märkbart de senaste 2000 åren. Redan år 44 f Kr skrev Cicero följande regler för en god konversation:

1. Tala tydligt.
2. Håll inte tillbaka, men tala inte för mycket – särskilt inte när andra väntar på sin tur.
3. Avbryt inte andra som talar.
4. Hantera allvarliga frågor allvarligt och mer lättsamma frågor på ett taktfullt sätt.
5. Kritisera aldrig andra bakom ryggen på dem.
6. Prata inte om dig själv, och viktigast av allt:
7. Tappa aldrig fattningen och bli arg.

Utöver denna grund finns en mängd regler som inte är lika vedertagna. Punkter som ”var en god lyssnare” och ”kom ihåg folks namn” är dock två frekvent förekommande riktlinjer som tenderar att imponera.

Moderna konversationsregler tenderar vara mer konkreta och lättare att tillämpa. Margaret Shepard, författarinnan som skrivit ”The Art of Civilized Conversation”, listar punkterna ”prata aldrig oavbrutet i mer än fyra minuter” och ”om du är den enda med mat kvar på tallriken – sluta prata” som två av sina tumregler. Hon har även en lista med saker som man inte bör säga till nyblivna föräldrar, varav den roligaste är ”hon ser precis ut som E.T.!”, även om just den kanske är lite väl uppenbar för att behöva dokumenteras som regel.

Behöver man då lära sig regler för att hålla en intressant konversation? Givetvis inte. Du konverserar säkert med vänner och bekanta dagligen utan att uppleva några problem. Bra så, men de eventuella problemen uppstår när man hamnar utanför sitt sociala sammanhang. En mer formell middag med människor du inte känner lika väl, exempelvis.

I situationer som dessa kan tumregler och knep vara bra för att inte hamna fel direkt. Personligen tror jag på att hitta en eller flera allmängiltiga meningar som innehåller ett par hakar. Hakarna är punkter som den andra parten kan spinna vidare på, och som du själv har någonting att säga om. Håll dig till sådant som alla kan relatera till för att låta bli att utesluta någon, och låt samtalet specialisera sig självt. Saker som semester, familj, val av bil eller musik är saker som de flesta har någonting att säga om.

En annan variant är att ställa en öppet hållen fråga sammankopplad till någonting aktuellt. Ett exempel på en sådan fråga skulle kunna vara: ”Min syster var nyligen i Argentina och uppfyllde en barndomsdröm. Hon lärde sig dansa tango. Har du någon dröm som du skulle vilja uppfylla?”. Detta förutsätter naturligtvis att din syster har gjort just detta – att inleda samtalet med en lögn lär nog straffa sig längre fram.

Alla har sina egna knep för att få igång en intressant konversation. Vilka bra tips har ni för en svårpratad middagsgäst?