Laszlo Vass II – Hantverket

Nyligen publicerade vi första delen i artikelserien om ungerska Lazlo Vass. Men vad är det då som särskiljer Vass från så många andra väldesignade skor från England, Italien eller Frankrike? I dagens artikel har vi tittat närmare på hantverket bakom skorna från Vass.

Andreas Weinås  |  Publicerad 2013-04-16 10:09  |  Lästid: 5 minuter

Laszlo Vass tillverkar alla skor för hand bortsätt från ovanlädret som sys med maskin. Detta innebär att de både lästar skorna och syr rand- eller bäcksömmen helt för hand till skillnad från merparten av konkurrenterna i såväl premium som budgetsegmentet som använder sig av en goodyear-maskin för randsömmen.

Rent konstruktionsmässigt skiljer sig dessa två tekniker främst genom att man vid maskinell tillverkning fäster skons rand i bindsulan med en klistrad kanvasremsa. Detta kallas ”gemming” och underlättar vid påfrestningarna av goodyearmaskinen samt sparar det tidskrävande arbetet med handsydd randsöm. Det problem som kan uppstå är att klistret som inte har samma hållfasthet som en söm kan lossna och få skon att tappa sin form. Om detta händer är det mycket svårt att åter fästa kanvasremsan utan att ha tillgång till originallästen vilket kan resultera i att kunden får skicka skon till tillverkaren för reparation.

När man syr en handsydd randsöm karvar skomakaren fram en frånfällningskant i bindsulan som randen fästs i med en sadelsöm.  Detta ger en mer hållfast konstruktion som teoretiskt kan sulas om hur många gånger som helst.

 

Nyckeln till en högkvalitativ sko börjar i materialen. Precis som att nyckel till en bra maträtt ligger i råvarorna gäller samma sak vid produktion av skor.
En av de mest erkända och välavlönade positionerna inom produktionen är tillskäraren av ovanlädret som på engelska kallas ”clicker” efter ljudet som uppstår av kniven som används i momentet. Anledningen till detta berodde på att lädret var ett mycket dyrt material oavsett om det rörde sig om premium kalv eller exotiska skinn i struts eller krokodil. Ett fel i tillskärning skulle således generera stora kostnader.
Beroende på vilken modell som skall tillverkas används olika mönsterdelar som sys ihop med en kraftig symaskin. Några vanliga modeller kan vara derbys eller oxfords, cap toes eller wingtips samt wholecuts. Skons olika mönsterdelar sys fast och ett eventuellt broguemönster adderas innan skon lämnas vidare för lästning.
Skomakaren fäster ovanlädret och de delar av mellanlägg som behövs på lästen med åtta små metallspikar för att sträcka ut skinnet jämnt över hela foten. Med hjälp av falstången dras skinnet åt för att sedan åter pinnas fast med nya spikar.
‹Skomakaren fäster sedan den läderremsa som kallas för ”randen” mot frånfällningskanten i bindsulan med ovanlädret där emellan. Den teknik som används kallas ofta sadelsöm där skomakaren fäster en nål i var sin ändå på tråden och låter dessa korsas från sida till sida och sedan dras åt för att skapa jämna och starka stygn runt hela skon. När stygnen är fästa kan skomakaren lossa på spikarna då skon hålls fast helt av sömmen.Eftersom tjockleken i materialen är såpass stor skapas det ett hålrum mellan bindsulan och yttersidan. Detta hålrum fylls i bakre partiet med en fjäder eller gelänk i stål som bidrar till att ge stadga åt skon som endast skall böjas i den främsta tredjedelen vid ett steg. Främre delen av skons hålrum fylls med en lätt och flexibel korkfyllnad som fungerar som en form av inläggssula och över tiden formas efter bärarens fot.

Nu skall skon förses med en yttersula i ekbarkgarvat läder.
Först limmas sulan fast ovanpå korkfyllnaden och skomakaren skär ett spår halvvägs igenom yttersulan. Sedan markerar skomakaren sömslängden med en stickpress för att få en jämn och vacker söm på randens ovansida. Men en vass syl sticker man hål igenom randen och mellansulan igenom spåret i yttersulan. Sedan används samma form av sadelsöm för att med jämna starka stygn fästa de tre delarna tillsammans.

Skomakaren fäster sedan den läderremsa som kallas för ”randen” mot frånfällningskanten i bindsulan med ovanlädret där emellan. Den teknik som används kallas ofta sadelsöm där skomakaren fäster en nål i var sin ändå på tråden och låter dessa korsas från sida till sida och sedan dras åt för att skapa jämna och starka stygn runt hela skon. När stygnen är fästa kan skomakaren lossa på spikarna då skon hålls fast helt av sömmen.Eftersom tjockleken i materialen är såpass stor skapas det ett hålrum mellan bindsulan och yttersidan. Detta hålrum fylls i bakre partiet med en fjäder eller gelänk i stål som bidrar till att ge stadga åt skon som endast skall böjas i den främsta tredjedelen vid ett steg. Främre delen av skons hålrum fylls med en lätt och flexibel korkfyllnad som fungerar som en form av inläggssula och över tiden formas efter bärarens fot.

Spåret som har skurits ut i yttersidan där avlappssömmen fäster sluts sedan igen då man fäller ner den uppfällda kanten som limmas fast och pressas med en hammare för ett helt slätt resultat.
Nu är skons konstruktion klar och processen avslutas med att ovanlädret och sulkanten putsas med ett lager skokräm för att få ett djup i skinnet och en vacker glans. Vissa tillverkare i premiumsegmentet lägger oerhört mycket tid och kraft på denna process vilket generar ett högt pris men även en fantastisk finish.
Vissa tillverkare i premiumsegmentet lägger oerhört mycket tid och kraft på denna process vilket generar ett högt pris men även en fantastisk finish.

Dela på Facebook
Tweeta