Manolos lilla etikettskola del 4
Den fjärde delen i Manolos lilla etikettskola berör möten. Inte den sorts möten vi dagligen upplever – eller genomlider – i arbetslivet, utan den mer improviserade formen av möten mellan människor.
När vi stöter på ytligt bekanta i olika sammanhang är det ofta frågan om ganska krystade utbyten av artiga fraser. Därmed inte sagt att de inte fyller en funktion. Hur ofta svarar du exempelvis ärligt på frågan ”Hur är det?”. Frågeställaren är i de flesta fall inte ute efter ditt livs historia, utan väntar sig ett ”Tack bra, hur är det själv?” för att sedan få svara på samma positiva vis. Troligtvis har denna standardiserade dialog sitt ursprung i att man ofta kan ha svårt att hitta ett samtalsämne att dryfta under de korta sekunder mötet pågår.
Att presentera människor för varandra
När man möter människor i mer sociala sammanhang, där man förväntas föra ett lite längre samtal eller meningsutbyte, inleds detta vanligtvis med att man hälsar på varandra direkt eller att man blir introducerade/presenterade av en tredje part. Detta faller sig ofta naturligt då den tredje parten i regel är en person som känner de båda som ska presenteras.
När människor presenteras för varandra tillämpas något som kallas rangtrappan, vilken innebär att den som står underst på stegen alltid först blir presenterad för den andra personen. Själv har jag fått detta förklarat för mig med regeln ”den person som du uppfattar som viktigast för dig ska prioriteras”. Högt på stegen hamnar man om man är kvinna, äldre eller har högre rang, exempelvis i militära kretsar eller titelmässigt. Ett ytterligare skäl att hamna högt på stegen är om en av personerna är en mer ytligt bekant till dig. Du börjar då presentera den du känner bäst för den du inte känner lika väl.
Således ska du, om du ska presentera en jämnårig kvinnlig bekant med en jämnårig manlig alltid säga mannens namn först. En skicklig presentatör kan dessutom ofta berätta om någon gemensam nämnare för de båda som introduceras, som gör att de har något att tala vidare med varandra om. När reglerna börjar korsas kan det bli klurigt, men då tillämpas den främsta av alla etikettregler, nämligen sunt förnuft.
Att hälsa
När du istället befinner dig i rollen som den som ska hälsa är det hela egentligen ganska enkelt, men jag skriver det ändå så har vi det gjort. Skaka hand med den du hälsar på samtidigt som du ser personen i ögonen. Det är underligt nog ganska vanligt att folk hälsar utan att möta blicken på den de skakar hand med, vilket nog får betraktas som oerhört dåligt uppförande. Om du tycker det är obehagligt att se in i någons ögon kan du istället fästa blicken på näsroten, mitt mellan den andres ögon.
Många upplever det som en svårhanterlig situation när man just introducerats för någon som man känner att man borde prata vidare lite med. Var inte rädd att ta till någon klyschig öppningsfras. Ni är båda i samma situation och då kan det vara alldeles utmärkt att öppna med något i stil med ”Hur kommer det sig att du är här?”. Eller varför inte berömma den andres utstyrsel? Det finns alltid något positivt att påpeka och det finns få bättre sätt att börja ett samtal än att få den andre att känna sig smickrad. Undvik dock kommentarer om det mer kroppsliga utseendet, då det lätt kan bli för mycket eller rent av opassande.
