Loake 1880 MTO
Jag har sagt det förut men när vi skriver om skor här på Manolo så brukar det bli extra uppskattat och ni läsare deltar lite extra aktivt med kommentarer på temat. Oavsett vilket märke vi skriver om så förkommer väldigt ofta inlägg i kommentarsfältet som rör Loake 1880. För att möta många av er och det intresse som uppenbart finns för märket kommer idag en genomgång av just detta.

Jag skulle vilja börja med att till viss del sudda ut stämpeln som instegssko vad gäller Loake 1880. De ligger i priskatagorin 2800-3200 kr vilket är en avsevärd skoinvestering om man tidigare valt att köpa modeskor eller sämre konstruerade herrskor. I denna priskategori finns flera aktörer som på många sätt är jämförbara rent kvalitetsmässigt så som exempelvis Yanko, Carmina och Carlos Santos och dessa pratas det sällan om på samma sätt vad gäller insteg. Dessutom så tror jag att man som konsument kommer uppleva en betydligt större och mer positiv skillnad när man lämnar sina ”modeskor” eller limmade skor och testar Loake 1880 än när man går från Loake 1880 till exempelvis Crockett & Jones, Alfred Sargent eller Church´s som kostar ca det dubbla idag.Däremot så kommer en Loake 1880 aldrig att bli en ex Crockett & Jones hur mycket man än putsar på den, det går inte att lura marknaden på detta sätt när två fabriker med liknande marginaler och samma kostnad för personal och yta gör en sko. Någonting kommer att kosta, frågan är hur mycket man som kund känner det, uppskattar det eller förstår det.
Nog om instegstjafset och över lite till företagets intressanta historia. Exakt hur länge detta, fortfarande familjeägda företag, har tillverkat skor är svårt att säga. 1880 öppnade dock John Loake en skofabrik i Kettering, strax utanför Northampton, ihop med sina bröder Thomas och William. Ett par år senare flyttade de fabriken till Wood Street där de ligger än idag. De hade i slutet av 1800-talet ca 300 arbetare och var ansedd som en av de bästa skofabrikerna i landet. Som för så många andra företag styrdes produktionen om lite under första världskriget och de tillverkade mängder av kängor så som Terrain boots och Despatch Riders boots åt den brittiska armén samt ett stort antal Kosack-kängor åt den ryska armén.

Vid nästa krig på 40-talet så var det återigen dags att ställa om produktionen och de producerade ett tag 2500 par kängor i veckan åt den brittiska militären. När kriget var över registrerade man för första gången Loake som ett varumärke. Efter detta har de bland annat blivit kunglig hovleverantör åt HM The Queen.

Den nuvarande VD:n Andrew Loake uppskattar att företaget sedan starten tillverkat över 50 miljoner par randsydda skor och att de idag säljer till butiker i över 50 länder.
De senaste 10 åren när intresset för kvalitetsskor ökat dramatiskt igen så har Loake även fått ett uppsving öppnat egen stor butik i London och framförallt fått ett antal svenska återförsäljare.

Jag kontaktade Filip Hallerfelt som är agent för Loake i Skandinavien för att få lära mig mer om företaget. I samband med detta så föddes en tanke från min sida, jag ville köpa en specifik modell som jag skissat på i huvudet och frågade om Loake erbjuder MTO så som vissa bolag gör. De gör det normalt inte på individuell basis men är väldigt flexibla då deras kunder vill designa en modell och ta in till sin butik. Vissa aktörer så som Södermalm Skomakare & Nyckelservice och Care of Carl för att nämna några gör löpande intressant MTO-beställningar som de säljer vilket gör att man som kund kan hitta unika och intressanta modeller som inte finns någon annanstans.
Efter lite diskussioner med Filip så tyckte han att min modell som jag skissat på var så pass intressant att han lät tillverka den i en större skala vilket gjorde att jag alltså kunde köpa mina skor trots allt. För den som är intresserad så valde just Södermalm Skomakare & Nyckelservice att ta in skon jag designat.
Jag har länge önskat en PTB derby i mellanbrun mocka i en rundare form. En sko man kan bära lite ledigare till jeans men även ex chinos och uddakavaj eller flannelbyxor på vintern. Det hela mynnade ut i att jag valde modellen Tetbury i mockafärgen Polo suede. Den läst jag valde är lite ovanligare hos Loake och heter 1639/F och är lite rundare, bulligare och kortare. Jag valde att göra den med en dubbel lädersula och med kant och klack i mellanbrunt så att alla lager syns vilket ger en ledig känsla.
Skon landade hemma nyligen och jag är mer än nöjd med resultatet. Passformen är god och mockan håller väldigt hög klass. Skall man säga något negativt så är den lite styv och stel vilket kan ha att göra med att den dubbla lädersulan tar längre tid att gå in. Jag äger ett par Loake skor till sedan tidigare med enkel lädersula och kände även där att skon var lite styv. Dock inte så pass mycket att det stör. Det skall också tilläggas att i takt med att mitt skointresse ökat och ekonomin medgett det med åren så kommer flera av mina referensskor från Edward Green, Saint Crispins och Crockett & Jones idag. Några av dessa kostar 2-4 ggr vad Loake gör vilkte ger en orättvis jämförelse. Största skillnaden mot Edward Green och Saint Cripins är framförallt passform och hålfotsstöd. De ligger närmare Crockett & Jones i så fall. Enligt mig är det till stora delar jämförbara med Carmina, Yanko och Carlos Santos även om alla dessa märken har någon detalj som sticker ut åt endera hållet jämfört med de andra.
Rent konstruktionsmässigt är de riktigt välgjorda och maskinrandsydda på samma sätt som betydligt dyrare alternativ.




Foto: Ted Olsson
Jag kan bara konstatera att jag kommer att använda dessa skor riktigt mycket och att jag kommer att kika mer på Loake 1880 i framtiden, framförallt vad gäller mocka då jag blev väldigt imponerad av paret jag köpte.