Mjuka djur i hårdkokt bok

I början av Oktober släpps den märkliga boken Amberville. En mörk deckare där huvudpersonerna, något förenklat, försöker ta reda på vad som händer när man dör. Och just det - alla personer i boken är gosedjur. Vi fick tag i författaren - som skriver under pseudonymet Tim Davys - och försökte så gott som det går att ställa ett pseudonym mot väggen.
Redaktionen |
Publicerad 2007-09-19 05:05 |
Lästid: 3 minuter
Du skriver under pseudonym – varför?
– Tråksvaret är att det är boken som man ska fokusera på, inte mig. Jag ville markera det. Dessutom är det ganska cool med ett namn som funkar i Burundi och Seattle. Det gör knappast mitt egentliga namn. Fast vem vet; jag kanske heter Tim Davys nu, det går ju att byta.
Din pseudonym – Tim Davys – har han en egen klädstil?
– Det skulle i så fall vara tajta, små kläder som smiter åt kroppen likt päls. Gärna i bomull.
Isåfall – vad är det dummaste Tim Davys någonsin haft på sig?
– Borats baddräkt innan Borat hittade den.
Varför har du valt att göra karaktärerna i Amberville till gosedjur?
– För att du ska undra hur det är ställt i författarens huvud.
Är det kontrasten mellan de oskyldiga gosedjuren och den smutsiga miljön i undre världen som lockade?
– Maybe. Men jag lekte inte mamma, pappa, barn med mina mjukdjur när jag växte upp. Det säger väl det mesta om min barndom.
Hur klär sig gosedjuren i Amberville?
– Amberville, som är en stadsdel i Mollisan Town, följs upp av tre andra stadsdelar i kvartetten böcker som är planerade. Sälar klär sig inte likadant. Annars tror jag att de hippa i Amberville ser ut som Andres Lokko, de förmögna i Lanceheim ser ut som Giorgio Armani, de ambitiösa i Tourquai påminner om Christer Gardell och de bohemiska i Yok ser ut som halvslaskiga svenska författare och/eller Keith Richards. De icke modemedvetna tar sig alla ut som en genomsnittlig svensk utom i Lanceheim, där de ser ut som en genomsnittlig tysk.
Klär sig en fågel annorlunda jämfört med en björn?
– Det beror på deras läggning. Och storlek. Det finns ju stora fåglar och små björnar också.
Snuskhummern är en gasell, skurken en duva och golaren är en orm. Hur valde du djurtyper till de olika karaktärerna?
– Det räckte långt genom att bara titta ut genom fönstret, och på Discovery. Sedan är det inte fel att överraska en smula. I fablernas värld är alla människor.
Du kunde välja vilket namn som helst – kunde du inte hittat på nåt tuffare än Tim Davys?
– Nu blir jag en smula förolämpad. Varför byter du inte själv ditt Erik mot något mindre mainstream.
Varför ska man läsa Amberville tycker du?
– För att du inte har läst något liknande tidigare. Och för att upptäcka fantasins obegränsning. För att se om det går att överträffa Snobben, Nalle Puh, Arne Anka och Bladerunner om du ska ha ett mindre kaxigt svar.
Jag tror att du egentligen är en reklamare i 30-årsåldern, som hyfsat nyligen har blivit pappa. Lagom uttråkad sisådär, men fick helt plötsligt en idé när du lattjade lite med dottern och gosedjuren. Är jag helt fel ute?
– Du är ute och cyklar mountainbike. Har du vägarna förbi Tärnaby så stanna till och ta en kopp kaffe. Jag har en röd pickup på uppfarten, på registreringsskylten står det Davys.
Boken Amberville av Tim Davys kommer ut den 2 oktober. Den ska följas av ytterligare tre böcker.
TÄVLING
Vill du vinna ett illustrerat exemplar av Amberville? Klicka här!

Amberville kommer i två olika upplagor – där den ena är illustrerad av Patrik Norrman. Här ser vi huvudpersonen Eric Björn åka på däng av Nicholas Duvas hejdukar.

Amberville är full av märkliga figurer som gärna ägnar sig åt spel och dobbel.

Underhållning ala Amberville.
Av: Text: Erik Gripenholm