Så ska Volvo rädda en till miljon liv i trafiken

Det är svårt att tänka sig att det bara för drygt 60 år sen inte fanns säkerhetsbälten i bilar. 1959 introducerade Volvo trepunktsbältet i en Volvo Amazon. 11 år senare var säkerhetsbältet ett krav i större delar av bilvärlden. Volvo och dess säkerhetsingenjör Nils Bohlin hade revolutionerat säkerheten inom bilar med hjälp av bilbältet, och det uppskattas i dag att innovationen har räddat mer än en miljon människoliv. Volvo har sen dess varit världsledande inom bilsäkerhet – en position man ämnar att behålla även i framtiden.

Det grandiosa krocktestlabbet stod klart år 2000 när kungen var här för att invigningsklippa det obligatoriska röda bandet. Just idag ska Volvos nya helt elektriska bil XC40 Recharge krockas. Ett objekt som kan jämföras med en SUV ska köras in i sidan på bilen. En världsexklusiv krock i 700 000 kronorsklassen.

– För att få sälja en bil måste man få ett godkännande som är knutet till ett antal certifieringar, ett gäng av dem har att göra med en viss krocksäkerhet i bilen. Utöver det tillkommer det hel del utvecklingsprov, som egentligen betyder att man är lite nyfiken på vad händer om vi bygger bilen på just det här sättet. Och för att få reda på det måste man prova, säger Mikael Ljung Aust, som jobbar med forskning inom trafikolyckor och förarbeteenden på Volvo. 

Utöver lagkraven som finns på en bils krocksäkerhet finns det ett sorts Standard & Poor’s inom bilsäkerhet – Euro NCAP – som utför tester och ger konsumentinformation på olika bilmodellers säkerhet utifrån en rad olika säkerhetsparametrar. Ett betydligt bättre mät- och måttstocksinstrument än de ofta mesigare lagkraven.

– Ofta har vi en högre ambition än vad de har i ratingproven, just för att vi vill att det ska funka för alla överallt. Och då plockar man ut fler situationer och ser till att det funkar i andra konfigurationer.

Tillsammans med de dagliga krocktesterna samlar man in stora mängder data med hjälp av en superdator som simulerar virtuella bilkrockar i princip dygnet runt. Utöver det arbetar det närmre 200 personer stora Volvo cars accident reasearch teamet med att utreda och samla in data från olyckor där Volvobilar har varit inblandade, något som man gjort i över 50 år. 

– Det är som undersökande journalistik, håller man inte koll på saker får man inte veta nånting. Man behöver gräva i vad folk råkar ut för. Det är mycket tankearbete: ”Vad kan ha hänt här?”, säger Mikael och fortsätter:

– Vi har 40 000 case i arkivet och jag tror inte vi har två helt identiska. Olyckor kan vara väldigt, väldigt lika, men aldrig helt identiska. Om man ska börja se mönster i det där, så behöver man ha sett några stycken för att kunna förstå hur det hänger ihop.

På väg ner till bilen som ska krockas i den enorma krocktesthallen passerar vi en 850 tons koloss som används i krocktesterna. En flyttbar metallbest som kontrolleras med fjärrkontroll. Vi stannar till vid huvudpersonerna för krocktestet – krocktestdockorna. För att förstå vilken detaljnivå det jobbas i verksamheten berättar Mikael en ”fun fact” om dockorna. 

– Alla krockdockor har samma skor, för man vill ju inte att fötterna ska halka runt för mycket beroende på om du har Converse, sneakers eller bergsklättrarskor. Vi köper fortfarande skor från den amerikanska armén – storlek 41,5. 

Väl framme vid objektet för kraschen är det svårt att ta in hur mycket teknik som är kopplat till bara en krasch. Kamerorna som finns riggade är oräkneliga, precis som alla kablar och sensorer som finns kopplade till de olika dockorna. Ljusriggen som krävs för att kamerorna ska kunna dokumentera kraschen, som är över på blott 250-300 millisekunder, är värdig en Bruce Springsteen-spelning på Ullevi. 

– Alla förbättringar av airbags och säkerhetsbältet har passerat igenom här. Krocklabbet är det enda sättet att ta reda på hur det går om det smäller. Den enda förankringen i verkligheten som är riktigt konkret.

Fakta: Världens mest avancerade bil­säkerhetscenter

Jättelabbet
Volvos krocktestlabb invigdes år 2000, spänner sig över 7 000 kvadratmeter och har 15 kvadratmeter från golv till takt. Byggnaden har fyra våningar och rymmer 200 personer på två läktarplatser.

Testspåren
154 meter respektive 108 meter testspår med en maxhastighet på upp till 120 km/h som kan vridas och kombineras ihop för att återskapa krockar med olika krockkrafter, vinklar och hastigheter. 

Krockbarriären
En flyttbar metallkoloss som, trots sin monstervikt på 850 ton, kan flyttas med hjälp av luftkuddsteknik.

Superdatorn
Går dygnet runt på nästan 100 procents kapacitet och simulerar krockar virtuellt – utan att förstöra bilens kaross. 

Krockarna
Över 400 bilar krockas om året för att lära sig hur människokroppen påverkas av olika typer av olyckor – och för att verifiera resultaten från beräkningarna av superdatorns simulerade krockar.

Kamerorna
För att kunna utvinna alla detaljer från krocktesterna filmas krockarna med upp till 30 höghastighetskameror.

Dockorna
Testdockorna är utrustade med avancerad teknologi som läser av hur människokroppen reagerar i olika olyckssituationer. 

Läs mer om säkerheten i Volvos självkörande bilar här!