Polskt-svenskt gatumode

Redaktionen  |  Publicerad 2008-01-22 05:14  |  Lästid: 3 minuter

Designern Szymon Zürn bor i Mszana Dolna i södra Polen, men har Sverige som kommersiell bas. Själv beskriver han sina kläder som ”aristokratiskt gatumode”. Idag ska han visa sin kommande höstkollektion. Vi tog ett införsnack med Szymon.

Du beskriver dina kläder som aristorkratiskt gatumode. Vilka tänker du dig ska bära kläderna?
– En person med stark identitet som mår bra i sitt egna sällskap. Ålder, kön eller sexuell läggning spelar ingen roll, då jag vänder mig till en människa med genuint intresse för form, kreativitet, framtid/historia och som kommer fortsätta intressera sig för kläder även när modetrenden lagts ned och ersatts av något annat. Han/hon vill överraska sig själv och gör allt för att inte tröttna.
 
Vad är det i kläderna som utgör detaristokratiska?
Jag önskar alla människor väl. Man kan dela upp mina erfarenheter i en tes, antites och syntes. Där tesen är att ’den stora allmänheten är sämre människor än de som strävar mot toppen, som nått sina drömmar och ambitioner’. Antitesen är ’jag skiter i. Livet är mitt eget och jag njuter av det på mitt egna sätt och mår hur bra som helst’. Jag har växt upp med båda kulturerna tätt inpå mig. De välbärgade bekanta som stressat för att utge sig för att vara något och som sprungit på beställning av sina föräldrar. Medan de sämre ställda aldrig vågat försöka något. Sedan har det funnits en tredje sort, mina vänner som jag älskar. Som haft diverse kaos runt omkring sig, men som hittat sitt egna sätt. För mig är det en aristokrati. Den bättre, starkaste människans överlevnad. Därför aristokratiskt gatumode.
 
Hur skulle du beskriva passformen på dina kollektioner? 
Passformen kan se olika ut för olika kollektioner. Ibland väljer jag att lyfta upp den ”välbärgade” sidan, med lärd kunskap om traditionell och ”korrekt” klädsel – då det blir mer åtsittande och följer kroppens former. Andra gånger visar jag upp sidan av ”socialt misslyckande” plagg som är ”för stora” eller ”fel”. Tredje gången visar jag upp en blandning. Med dessa tre inspirationskällor kan jag hålla på i alla oändlighet och kan inte säga hur det kommer se ut nästa kollektion.
 
Vad inspireras du av?
Inspirationen kommer alltid av en önskan att göra något nytt, och förändra något gammalt. Jag har ett drömscenario i mitt huvud i början på varje kollektion. Proportionerna, tygerna, färgerna, känslan och jag kan klart och tydligt se det framför mig. En inspiration till vår/sommar-kollektionen kommer ha någon sorts anknytning till Russefirandet i Norge, eftersom jag jobbar med ett klädföretag där vi formger den nya 09-kollektion för studenterna. De ordnar stora fester, renoverar bussar och gör massa annat. Detta är något som vore kul att ta till Sverige och Polen! 
 
Hur ser modescenen ut i Polen idag?
– Den är perfekt för en formgivare för det finns så många okontrollerade former och mycket mer är tillåtet. Tidningar med trendspaningar är få, och läses nog inte av majoriteten av innerstadsmänniskorna. Det är få pekpinnar uppifrån som berättar för läsaren hur de ska se ut eller vart man ska gå ut för att vara en fresh person. Det finns mer oväntade former att se på därför.
 
Det jag sett av dig tidigare är ganska vågat – det andas en hel del öststat. Är svenska modemänniskor redo för det?  
– Hade jag haft en stor flöjt att spela på idag hade svenska modemänniskor blivit redo. De som har kärlek för vackra former kommer gilla mina kläder, och det är de jag vänder mig till. Svenska eller inte svenska modemänniskor, spelar ingen roll. Jag kommer formge kläder hela mitt liv och när den svenska modemänniskan väl blir mogen för min vackra värld, om någonsin, så får han/hon hitta mig. 
 
Vad vill du tillföra med dina kläder?  
Ett nytt regelverk, som gör att människan ser i ett bredare spektrum. Det nya vackra.
Szymon Zürns höstkollektion för 2008 ser du här.
 Hans kläder finns i nuläget att köpa på Tjallamalla i Stockholm.
Bild 430408

Szymon Zürn våren 2008.

Bild 430409

Szymon Zürn våren 2008.

Bild 430410

Szymon Zürn våren 2008.

Av: Text: Erik Gripenholm

Dela på Facebook
Tweeta