S

Safari
1800-talet. Axelklaffar, breda hattar samt kängor är viktiga detaljer,
som dock alla överskuggas av plagget nr. 1 i denna genre; safarijackan.
Fotografer och äventyrare tog safaristilen från Afrika till Västeuropa,
där den blev ett vanligt inslag på gatorna i början av 50-talet. I
storstadsmiljö gör man bäst i att skippa kängorna till förmån för något
mer diskret skodon. Det kan också vara värt att låta safarihatten ligga
på hyllan – såvida du inte vill framstå som en kolonialherre vars
största problem i livet är att ”det är så svårt att hitta bra
tjänstefolk i Rhodesia” och att det är ”nästintill fördömt att hålla
GT:n kall i den här värmen”.

Sammet
fibrer. Siden är att föredra, men även bomull går bra. Under modern
tid har syntetiska material också börjat användas. Den mjuka och lena
känslan åstadkommer man genom att skära upp trådöglorna, så att en tät
och kort lugg bildas. Tekniken är mer än 800 gammal och härstammar från
Italien. Tyget används i allt från kuddar till hela kavajer.

Om stora delar av ditt hem är täckt med lila sammet som du just syr
till en cape är risken stor att du tycker mycket om medeltiden och inom
en snar framtid befinner dig på Gotland med en luta och ber folk kalla
dig för Barden Freke.
Savile Row
som har blivit en symbol för Londons samlade skräddarkonst – i alla
fall när det gäller herrekipering på hög nivå. Det första skrädderiet på
Savile Row öppnades 1806 av Henry Poole, som därmed satte standarden
för nästkommande butiker i sekel framöver. Genom åren har såväl kända
som ökända personligheter inhandlat sina kostymer där, alla av dem med
en fäbless för måttsydd mikrometerprecision. Sidslitsar, öppna knapphål i
ärmarna samt dubbla manschetter i skjortan är viktiga komponenter i det
skräddade kostymmode som Savile Row står för. I dag rymmer gatan även
yngre butiker – som B Store (hej modeord #57) och Evisu.

Välskräddat från Henry Poole, en av Savile Rows många skräddare.
Sea Island
västindiska öarna. De extra långa och mjuka fibrerna från Sea
Island-plantan används främst till att tillverka tunna och dyra
skjortor, men har du tur kan du även komma över andra plagg i detta
bomullens guld. En släkting till Sea Island är den egyptiska bomullen,
en favorit bland världens lyxvarumärken, som till skillnad från Sea
Island ofta är utblandad med den betydligt vanligare nordamerikanska
bomullen.
Sneaker-samarbete
#89 SneakersamarbeteEtt sneakersamarbete består i att ett skoföretag
utvecklar en sko tillsammmans med en utomstående part.
Sneakersamarbetets odiskutabla guru är Yohji Yamamoto, som våren 2003 i
samarbete med Adidas utvecklade labeln Y3. Idag är greppet väldigt
vedertaget i modebranschen, och varje sneakerfabrikör med självaktning
bör då och då släppa en limiterad samarbeteskollektion för att väcka
intresse hos modejournalister och åtrå hos
sneakerköpare. Samarbetspartnern kan vara en hajpad designer (Yohji
Yamamoto), en artist som av någon anledning kan sälja sneakers (50
Cent), en häftig butik (111vox.com) eller ett annat
modeföretag (Acne+Tretorn).
Exempel på ett svenskt sneakersamarbete 2007 är Acne och Tretorns Chuck Taylor-influerade hi-tops.
Slag
2. Spetsiga slag som är standard för dubbelknäppta kavajer.
3. Schalslag för smokingen.
enkel knäppning, även kallat frackslag. Slagens bredd följer ofta
slipsmodet, men generellt kan man skilja på det italienska, smalare
modet och de amerikanska, korta och breda slagen. På enkelknäppta
kavajer hittar du knapphålet i vänster slag, medan den dubbelknäppta
kavajen har knapphål på bägge sidor. Här finns utrymme för en lilja, ett
rotaryhjul eller ingenting alls, beroende på vad du vill signalera.

Slits
eventuella öppningarna i kavajens nedre ryggparti. Slitsen finns i
enkelt och dubbelt utförande, mittslits respektive sidslits. Den dubbla
slitsen (dasslock populärt kallad) är britternas favorit medan den enkla
slitsen ofta förknippas med italiensk skräddarkonst. Ursprungligen var
de en komfortdetalj som gjorde det bekvämt på hästryggen, jämför med
frackens tudelade ände, medan de idag främst underlättar när man stoppar
händerna i fickorna. Vilket man helst inte gör.

Slipover
ärmar. Uttalas med kort i, för att slippa pinsamma förväxlingar med en
helt annan aktivitet. Kombinationen slipover och rutig skjorta riskerar
att ge ett lite gubbigt intryck, matcha istället med en pikétröja för
att vara på den säkra sidan.

Set Card
visitkort. Istället för en prålig titel står här hårda fakta så som
ögonfärg, klädstorlek och vilken agentur man tillhör. Givetvis finns
även ett urval av bilder på modellen.

Seersucker
med lätt bubblig och korrugerad yta. Används främst till sommarkostymer
och tyget är då vanligtvis randigt. Även shorts, byxor och skjortor går
att hitta i seersuckertyg. Kvaliteten har sitt ursprung i Indien och
namnet lär härstamma från hindins och persiskans ”shir o shakar”, vilket
betyder mjölk och socker. På svenska kallas tyget ”bäckebölja”.

Snedficka
chinos. Fickan löper snett nedåt sidan på benet, utan att vara en del
av sömmen.
Street
annat utrymme tog arbetarklassens ungdomar sin livsstil till gatan, där
man började utöva allt hip hop och b-boying till street punk och skate.
Viktiga komponenter i streetmodet är, bland mycket annat, t-shirts,
basketlinnen och löst sittande jeans. Men oavsett det handlar om musik,
dans eller andra aktiviteter, förenas alla stilarna i det yttersta
streetattributet: sneakern.

Stuprörsjeans
nedåt. Namnet kommer givetvis av formen på benen som jeansen ger. Levi’s
trotjänarmodell 501 är ett klassiskt exempel på stuprörsjeans. Lite
felaktigt används uttrycket ofta av modebloggare om jeans som smalnar av
i fotvidden. Denna ändning kallas slim.
Super 100, 120, etc.
En beteckning för den superlätta ullkvaliteten i
vissa kostymer. Super-tygerna vävs av extremt tunna trådar, vilket gör
tyget mjukt, följsamt och resistent mot skrynklor. Ju högre siffra desto
tunnare tråd heter det, men åsikterna om vad siffran indikerar går
isär. Ironiskt nog går det att spinna super-trådar av sämre ullkvalitet
och vice versa, men vill du känna dig trygg i ditt inköp gäller som
oftast tumregeln: ju högre prislapp, desto bättre kvalitet.
Super 190 i närbild.
Sweater
svettas i. I mitten av 1800-talet gällde det främst ulltröjor i samband
med polo- eller cricketspel, men idag syftar uttrycket oftast på de så
kallade college-tröjorna.
