Så undviker du 25 modemissar

1. Den kvarlämnade kavajlappen

Vi vet att du vet att vi vet att du vet att den lilla etiketten som sitter fastsydd på den nya kavajens ärm inte är ett designelement, utan någonting som ska sprättas bort direkt efter köpet. Vi vet att du aldrig, aldrig skulle begå ett dylikt faux pas. Låt oss istället göra någonting konstruktivt av denna lilla paragraf, som ändå alltid måste finnas med på varje lista över modemissar enligt branschens konventioner: Vad gör du till exempel om en medmänniska som du vill väl plötsligt uppenbarar sig i det offentliga rummet med en lapp på ärmen som skriker ARMANI eller HUGO BOSS men högst av allt JAG HAR ALDRIG ÄGT EN KAVAJ FÖRUT? Som en belevad person vill du ju gärna att din vän går ur denna potientiellt traumatiska upplevelse med intakt självförtroende. Förslagsvis skapar du någon form av distraktion – Urringning? Fingerad garderobsverksamhet? Kastad molotovcocktail? Låt eget omdöme avgöra! – som i lönndom låter dig tassa fram i midjehöjd och klippa bort lappen från ärmen. Vi föreslår att du hädanefter alltid går bestyckad med en nätt liten sax enkom för detta ändamål. När din vän upptäcker det hela och går tillbaka till butiken för att klaga på kavajens kvalitet håller vi tummarna för att expediten tar sitt ansvar och förklarar tillvarons beskaffenhet. Å andra sidan kanske en tid kommer då kvarlämnad ärmetikett blir sista skriket inom Pitti Uomo-driven meta-sprezzatura. Håll örat till rälsen.

2. Julgranspyntet

Trender kommer och trender går. Själva begreppet mode antyder ständig förändring, och vad som en dag är stekhett svalnar fort. Ingen människa är en ö, kvad den brittiske prelaten John Donne redan 1623, och du kan inte ensam stå som en vågbrytare utan måste också frestas att följa samtidens strömmar. Att så sömlöst som möjligt fläta in det senaste i den stil du redan har är en utmaning även för expertisen, men en tumregel är att inte anamma alla trender på en gång. Välj. Diskriminera. Fasa in. Tumring eller truckerkeps. Iphonepung eller sotarmössa. Kamphund eller tribaltatuering. Tweedkavaj eller plommonstop.

3. Windsorknuten

Inte ens hertigen av Windsor, sedermera krönt Edward VIII, själv använde Windsorknut. Detta sägenomspunna modelejons fäbless för stora slipsknutar var förvisso väldokumenterad, men åstadkoms genom specialbeställda slipsar i tjockare tyg, knutna med vanlig four-in-hand. Den dubbla Windsorknuten uppfanns tvärtom först då individer med mindre slipsbudget ville emulera hertigens trendsättande stil. Under det tidiga 2000-talet tillfogades den dubbla windsorknuten på våra breddgrader en skada som den sedermera aldrig repat sig från, detta genom att anammas av sportankare som kontrasterade denna iögonfallande tygtriangel genom att kamma upp de blonderade lockarna i mohikanfrisyr. Ge världen tid att glömma det som varit, och knyt slipsen asymmetriskt. 

4. Trekvartskostymen

Kavaj och shorts samtidigt? Perfekt och ändamålsenligt! Välkommen till De Promiskuösa Idioternas Hotell, en ny utmanande realityshow som vi hoppas kommer göra succé här på TV3 Play under höstsäsongen.

5. Ett arkivskåp på rymmen

I vår privilegierade tillvaro är det lätt att glömma att kläder ursprungligen hade en funktion bortom fåfängan. Å andra sidan köps det tidvis kläder sydda att se bra ut som påtvingas funktioner skräddaren aldrig tänkt sig. Förvaring, exempelvis. En filofaxtjock plånbok i rådenimbakfickan skänker bäraren en air av elefantiasis, i innerfickan antyder samma föremål att bäraren håller allsvensk klass i enhänt bänkpress. Vaktmästarnyckelknippan deformerar kavajen, smartphonen i framfickan skapar en missvisande John Holmes-effekt, växelmynten ger rocken slagsida. Det finns hjälp, och de kallas väskor. 

6. Understa knappen knäppt

På en kavaj med mer än en knapp hålls den understa knappen alltid oknäppt. Detta är av praktiska skäl: Annars skulle du riskera att spräcka knappsömmen när du bestiger din kavallerihäst, och vem vet hur detta skulle påverka mannarnas moral så här inför vår avgörande framryckning mot de ryska förskansningarna i Balaclava i detta nådens år 1856? Andra förklaringar än den militära förekommer, beroende på vem man frågar: Enligt vissa var det prinsen av Wales som mot slutet av 1800-talet började med vanan som en följd av sin eskalerande korpulens, varpå hela det lyhörda hovet följde efter i syfte att värna om prinsens självkänsla. Idel andra hänvisar till en brittisk herrklubb använde detta som ett tecken på medlemskap, och som fick stort inflytande på Savile Row. Det står dig fritt att välja vilken bakgrund du föredrar så länge du underkastar dig vad som blivit en evig stilregel.

7. Det bakre krysset

Även den som lyckats avlägsna etiketten från kavajärmen kan falla handlöst i en än mer försmädlig fallgrop gillrad av den listige skräddaren: Den hopsydda sprunden baktill, där slitsens båda delar fästs i varandra med ett isytt kryss, detta för att plagget ska hålla formen under sin osålda tid på galgen. Då sömmen ofta är kontrasterande just för att köparen ska komma ihåg att avlägsna den är den extra lätt att missta för en del av formgivningen. Den ska bort.

8. Den färdigknutna flugan

Bär den aldrig. Gäller för övrigt även clip on-slipsen, såvida du inte har för avsikt att hamna i handgemäng – slipsbärande representanter för ordningsmakten i de flesta länder bär clip-on enligt regemente för att inte riskera att strypas med egen slips.

9. Den uppknutna flugan

Utmaningarna är inte slut bara för att du lyckats behärska flugknytningskonsten. Nu gäller det att se till att flugan förblir knuten, vilket blir svårare och svårare ju fler dry martinis du druckit och ju mer du påminner dig om svartvita bilder på en efterfestande Frank Sinatra, där det svarta bandet vilar nonchalant över skjortbröstet. Ta några toner av Fly Me to the Moon för att påminna dig om att ni är två olika personer, och är du fortfarande inte övertygad är det troligen dags för varannan vatten.

10. Matchy-matchy

I modesammanhang är det fullt möjligt att fela genom överarbete: Du kan bära skor, bälte och klockarmband i identiskt tonat Cordovanläder, men när du även skaffar en flygarmössa i samma material kan det te sig en aning ansträngt. Någon kritisk betraktare kan dra slutsatsen att du tillbringat ohälsosamt mycket tid framför spegeln, kanhända på bekostnad av verklighetsförankring. Ett mindre extremt men ändå förkastligt exempel är att bära slips och brösthalsduk med identiskt mönster. Det blir för mycket.

11. Den stora logotypen

Att föregångsmän som Zlatan Ibrahimovic eller Henrik Lundqvist bär kläder med stora logotyper på under stora delar av sitt liv beror på att de får massvis av pengar för det. I gemene mans fall är förhållandet förmodligen det rakt motsatta, men vederbörande köper sig därmed fri från alla förpliktelser att göra reklam för företaget som tillverkat kläderna. Diskreta plagg är att föredra.

12. Rekvisitakostymen

Film och television är livsfarliga media för den modeintresserade, beroende på att karaktärer uteslutande iklätts plagg som är perfekta i de sammanhang där de förekommer, och att modemässiga överdrifter fungerar utmärkt sedda genom kameralins och med korrekt ljussättning. Det finns många sedelärande exempel: Minns Carlito’s Way-läderjackan, som sitter som en smäck på en brunbränd Al Pacino i rökiga klubblokaler men som får den genomsnittlige medborgaren att se ut som om han gått vilse på väg till ett gothkonvent. Och se på vad Sons of Anarchy ställt till med. Sörj för alla dem som försökt piffa upp mellanchefsuniformen med en Mad Men-frisyr. Att det ser bra ut på film innebär inte att det ser bra ut på oss, ett sorgligt faktum insikten om vilket är ett steg närmare vuxenlivet.

13. Klädlättnaden

Dra åt slipsen och håll den översta skjortknappen knäppt. Det kan skava lite grann i nacken, men smärta är vekhet som lämnar kroppen.

14. Hänsynslösheten

Att skilja på det privata och det offentliga är en utmaning i en tillvaro med allt mindre armbågsrum, och i väntan på vägledande lagstiftning är det upp till det egna omdömet att dra gränsen. För många är det svårt. Det kan tyckas vara praktiskt att gå och handla oduschad från gymmet, med rosor på kind, iklädd av svett nyimpregnerad spandex, neonfärgade Nike Free och årsfärsk tröja med Midnattsloppets logotyp. Det kan tyckas både bekvämt och praktiskt att flyga i mysbyxor. För den tänkande människan är det offentliga rummet emellertid behäftat med viss klädkod, inte som följd av elitism utan av hänsyn mot andra.


15. Den fåfänga förhoppningen

Känns det inte bra i butiken kommer det aldrig att kännas bra.

16. Den överilade reaplundringen

Det finns mycket gott att säga om realisationer, men man kan också säga detta: Det finns få tillfällen som ställer så höga krav på att du behärskar din stil. Osålda plagg ska bort från hyllorna, ju mindre attraktiva desto billigare, och det är lätt att lockas till köp man annars inte skulle gjort i tron om att man sparar pengar. Köp inte någonting du egentligen inte vill ha bara för att priset ter sig förmånligt. Oddsen är goda att den rabatterade summan kommer visa sig utgöras av bortkastade pengar.

17. Den opålitlige rådgivaren

Modeintresse kommer inte självmant till alla, och om du tidvis ger sken av att vara ganska blasé i frågan kan du möta folk som ser detta som en tomhet för dem att fylla. Ett typscenario är en nybliven partner som känner sig manad att erbjuda sina tjänster som stylist. Var medveten om att intresse på inga villkor förutsätter god smak, och om du trots bedyranden från den ansvariga hyser en vag misstanke om att den mundering du just blivit iklädd inte riktigt är en stil som passar dig, och heller inte en i vilken du känner dig bekväm, så är denna skeptiska röst en du ska lyssna noga på. Det är ditt nyfödda modeintresse som talar.

18. Liknöjdheten

De kläder som köps i butik är inte nödvändigtvis produktens slutgiltiga form. De kan förändras en hel del för att passa dig ännu bättre, och det till en mycket överkomlig summa. Hitta en skräddare att göra till din, både i eget intresse och av omsorg för ett anrikt skrå som numera befinner sig i svår konkurrenssituation. Denne kompetente yrkesman synar dig uppifrån och ner, placerar en måttbandsbehängd galge i ditt skrev och lägger upp byxben, tar in midja, kortar ärmar och ser till att det som köpts från hyllan tar ett steg närmare det skräddarsydda. 

19. Bylsigheten

Köp inte för stora plagg. I valet mellan två storlekar är det ofta den tajtare som sitter bättre.

20. Den dyrköpta vulgariteten

Stil är inte pengar. Den som har en obegränsad klädbudget ställs tvärtom inför en helt ny uppsättning utmaningar, där det är lätt att urarta i tveksam maximalism. Betänk att de stora kedjorna av idag erbjuder mycket värde för pengarna och är ett fullgott alternativ för den sparsamme.

21. Det opraktiskt praktiska

Skidjacka över kostymen? Skaljacka till jeans? Vandrarkängor på asfalt? Träningsbyxor på restaurangen? Dessa funktionsföremål kan vara både snygga och pragmatiska, men de gör sig bäst i den miljö där de hör hemma, matchade med tillhörande utrustning.

22. Den dagliga skötseln

Den poetiska Eddan, en samling nordiska verser med uppskattat ursprung från år 800 fram till tusentalet, har i Erik Brates översättning följande att säga om vikten av att hålla sig het och ren: ”Tvagen och mätt ride mannen till tinget, fast klent han är klädd/Över skor och knäbyxor ej skamsen någon vare, ej heller över hästen, fast han har en dålig.” Underförstått gäller även det motsatta: Det duger inte att ta Lamborghinin till tinget i en rock av kashmir om du är flottig och smutsig. Genom att hålla dig hel och ren visar du respekt för dig själv och andra, mer kunde ingen begära under vikingatiden, och situationen har inte förändrats sedan dess.

23. Vithetsnormen

Vita sockor till lågskor i läder? Haram!

24. Skrynklig och fläckig

Kläder bör varken bäras skrynkliga eller smutsiga. Det förstnämnda beror ofta på att de förvaras hopknölade, och om man gillar att förvara kläder så är tvättkorgen en bra plats, i vilket fall man även löser det sistnämnda. 

25. Det dryga påpekandet

I slutändan är det upp till var och en att avgöra sin stil och framtoning, och du kan inte göra annat än att leva och låta leva. Även den som är klädd i säckväv eller rentav i Ed Hardy kan besitta avsevärda kvaliteter som människa. Man ska heller aldrig glömma att den som behärskar sina stilgrepp kan bryta mot alla regler efter behag, och det är dylika tilltag som förändrar det vedertagna. För bara något år fanns det inte en fashionisto som inte var beredd att bidra till skottpengar på den som ertappades med tubsockor i sandalerna; idag är det normcore.