Dragomir Mrsic: Min självbiografi ska heta ”Det var värt allt”

Din nya thrillerserie Alex handlar om en korrupt polis, där du har skrivit manus och spelar huvudrollen. Hur föddes idén till serien?
– Från egna livserfarenheter. Själva grundidén går långt tillbaka, när jag var ung och på andra sidan lagen, så att säga. Då träffade jag poliser som inte jobbade traditionellt. Och så har jag alltid älskat film. Alltifrån franska polisfilmer med Alain Delon till hårdkokta snutar som Dirty Harry. Ensamvargar i poliskåren.

Utgick du bara från egna erfarenheter eller har du gjort research?
– Vi har fått hjälp av polischefer som lett utredningar mot poliser som liknar Alex i serien. Sedan har vi intervjuat kriminella som har åkt dit tack vare poliser som liknar Alex. Jag ville att det skulle kännas på riktigt. Jag tappade idén ett tag men fick tillbaka den för tio år sedan ungefär, när jag fick lite småroller i filmer. Då tänkte jag att det skulle vara roligt att spela en annan snut än den traditionella typen som man alltid ser i svensk film och tv. Viaplay gillade idén och vi har jobbat med serien de senaste fem åren.

Hur gjorde du för att manuset skulle kännas trovärdigt?
– Jargongen har inte ändrat sig så mycket sedan jag levde det livet. Och bara för att jag har lagt det livet bakom mig behöver inte mina vänner ha gjort det, så jag hör hur snacket går. Polisen jag nämnde som ledde utredningen mot verklighetens Alex tyckte inte att Alex var en riktig polis, till exempel. Det finns poliser och det finns snutar. Alex är en snut.

Hur vanligt är det med korruption?
– Det är skillnad på korruption och korruption. Det kan vara en polis som sticker hål på den kriminelles bildäck för att se vem som kommer för att hämta honom. Det behöver inte handla om pengar, det kan handla om att skipa rättvisa genom okonventionella metoder. Men ofta leder det ena till det andra och du dras djupare ner i skiten. Som Alex.

Din son Maximilian spelar en av rollerna. Hur var det att spela mot honom?
– Jag gillar method acting, och om jag ser min verklige son bli utsatt för hemska saker blir det känslomässigt på riktigt. Jag vill alltid förhöja upplevelsen, och det här var ett sätt att göra det. Men det var inte helt självklart, jag ville både att min son och produktionsteamet skulle känna sig bekväma med det, vilket de gjorde. Dessutom är det kul med skådisar utan erfarenhet, det finns så många talanger där ute. Själv fick jag tips av Josef Fares att inte gå någon skådespelarutbildning inför min medverkan i Snabba cash. Det är bra att inte alla har gått scenskolan, alla kan inte vara likadana.

Varför ska man titta på serien?
– Just för att det är hämtat från mina egna erfarenheter. Om man vill se något som inte är skrivet av en klassisk manusförfattare, utan något som är skrivet genom Gagos ögon och tankar. Då ska man kolla på Alex.

Vilka är dina största styrkor som skådespelare?
– Att jag har haft sådana galna upp- och nedgångar i mitt liv. Jag har erfarenhet av så många olika människor. Från när jag satt i fängelse och umgicks med mördare, terrorister och knarklangare, till de fina salongerna där jag träffar världsberömda idrottsstjärnor, musiker och skådespelare. Min ryggsäck är full av både hemska och fantastiska saker. Nästan allt jag gör framför kameran kan jag relatera till. Ju mer du har i ditt bagage, desto mer kan du använda i ditt skådespeleri.

Lider du mycket av ditt bagage?
– Jag har mina demoner som jag måste handskas med varje dag. Men jag är tacksam när jag vaknar varje morgon, jag är frisk och lever ett fantastiskt liv. Vissa dagar är bättre än andra, det är bara att köra på.

Vill du återvända till Hollywood?
– Återvända? Jag har aldrig lämnat. Det är grejer på gång. Jag har tackat nej till mycket för att kunna göra Alex. Det är superkul att få stora, fina roller men att få skapa en egen tv-serie är större än vilken amerikansk roll som helst.

Hur håller du dig i form?
– Jag har börjat simma fyra gånger i veckan. Jag är jättestolt, jag har simmat 44 000 meter på nio veckor. Jag har fått råd från Sarah Sjöström bland andra, hon sa: "Du måste andas som en kampsportare, med luft i magen." Det har hjälpt mycket.

Tränar du på ditt eget gym Extreme Training någonting?
– Jag är där en gång i veckan. Det är alla möjliga som tränar där, tänk dig allt ifrån Kalle Kula till Bill Clinton. Vår yngsta medlem är 5 år och vår äldsta är 73.

Ni har en träningsform som heter Iron shirt. Berätta om den.
– Iron shirt, ja. Josef Fares tränade hos mig inför filmen Safe House. Regissören Daniel Espinosa bad mig att köra stenhårt med honom, för Josef är inte så stark och rollen krävde att han skulle springa, hoppa och slåss. Så vi körde på, Josef trodde att allt var lugnt och sedan sa jag: "Så där, nu är det dags för Iron shirt." Det går ut på att jag tar en pinne och slår dig medan du tränar. Det finns nämligen tre olika störningsmoment när du ska prestera: auditiv, visuell och kinestetisk. Det första kan vara oljud eller skällsord, det andra kan vara blinkande lampor eller saker som händer runt omkring, det tredje är saker som gör ont. Den gamle boxaren Bosse Högberg slog av käken i första ronden en gång men fortsatte ändå hela matchen. Man klarar mer än man tror. Så det handlar om att behålla fokus trots yttre påfrestningar. Några dagar efter att jag körde Iron shirt med Josef så ringde han mig panikslagen från filmfestivalen i Göteborg och sa: "Gago, vad har du gjort? Jag ser ut som en zebra. Det finns inget som heter Iron shirt!" Haha, och han har rätt. Det är jag som hittat på det. Nikola Tesla var först med strömmen, jag var först med Iron shirt.

Du har levt ett händelserikt liv. Vad ska din framtida självbiografi heta?
– Det var värt allt. Oj, den var ju bra. Jag kom på den nu. Du får påminna mig om den titeln när det är dags att skriva boken. För en självbiografi ska det bli.