Henrik Huldschiner: Historiens största finansbluff

Kings krönikör Henrik Huldschiner skriver i King om ekonomi.

Trustorplundrarna, Cevianmannen, The Wolf of Wall Street. Finanssvindlare är ett fascinerande släkte, som gjorda för att skriva böcker och göra filmer om.

Den historia jag själv helst skulle vilja sätta tänderna i är den om Bernie Madoff – den störste finanssvindlaren av dem alla. Under flera årtionden sågs han som en av världens skickligaste kapitalförvaltare. 2009 dömdes han till 150 års fängelse efter att det visat sig att hela hans investeringsverksamhet var en gigantisk bluff. Av de påstådda förvaltade kundtillgångarna på 65 miljarder dollar fanns bara ett par hundra miljoner kvar när bedrägeriet uppdagades.

Liksom alla världens finanstidningar skrev jag spaltmeter om Bernie Madoff när svindeln rullades upp. Detaljerna var skakande, som hämtade ur en film.

Tänkt inledningsscen: Den 11 december 2008 knackade en FBI-agent på dörren till Madoffs 50-miljonersvåning i New York. Dagen innan hade Bernies två söner, båda höga chefer på mäklarfirman Bernard L Madoff Investment Securities, anmält sin pappa till polisen för finansbedrägeri.

"Vi har kommit hit för att ta reda på om det finns en oskyldig förklaring", sa FBI-agenten när Bernie öppnade dörren i en blå morgonrock.

Det fanns det inte. Madoff bekräftade att "allt varit en stor lögn" och att hans förmögenhetsförvaltning var ett gigantiskt så kallat Ponzi-upplägg, där han betalat gamla investerare med pengar från nya investerare.

De följande månaderna var Bernie Madoff hett löpsedelstoff, men många frågor förblev obesvarade. Ingen kunde förstå hur bluffen kunnat fortgå så länge utan att bli avslöjad. Bernie sa att han var ensamt ansvarig och att hans familj hållits ovetande om den olagliga verksamheten.

Bernie, som sitter inlåst i ett fängelse i North Carolina sedan 2009, återsåg aldrig sina söner efter att de angivit honom. Sonen Mark hängde sig i sin lägenhet på dagen två år efter att svindeln avslöjats, och andre sonen Andrew dog i cancer 2014. Hustrun Ruth har också kapat alla band med maken och lever i dag ett undanskymt liv i en amerikansk småstad.

Det var givetvis bara en tidsfråga innan den här historien skulle filmatiseras. I The Wizard of Lies (2017, finns på HBO Nordic) övertygar Robert De Niro i rollen som en porträttlik Bernie Madoff och det ges flera intressanta inblickar i hur svindeln gick till. Men filmen är ändå lite av en besvikelse. Inte bara för att min tänkta inledningsscen inte är med, utan för att jag efter filmens slut fortfarande undrar vem den riktige Bernie Madoff är.

Därför blev jag eld och lågor när det för ett par månader sedan dök upp en amerikansk podcast där Madoff medverkar i egen person. Ponzi Supernova bygger på tre timmars inspelade telefonintervjuer som journalisten Steve Fishman gjort med Madoff från fängelset. Liksom under rättegången ber Bernie om ursäkt till alla han lurat, men han visar inga större tecken på ånger.

Den största behållningen med podden, där alltifrån FBI-utredare till tidigare anställda intervjuas, är att den visar att Bernie var långt ifrån ensamt ansvarig för att bedrägeriet kunde bli så omfattande och fortsätta så länge. Det fanns otaliga varningsflaggor som borde ha fått investerarna att dra öronen åt sig, men så länge pengarna trillade in valde de att se åt ett annat håll. Ingen ansvarig för de fonder och banker som gödde och tjänade mångmiljonbelopp på svindeln har dock åtalats.

Bernie då? Han säger sig vara lyckligare i dag än innan bluffen avslöjades. Paradoxalt nog behandlas han som en hjälte i fängelset.

"Ingen människa har ju stulit mer pengar någonsin", som en medfånge uttrycker det i podden.

Hausse

Svindlande affärer – historien om Trustor

Journalisten Gunnar Lindstedts bok från 2000 är fortfarande den bästa finansthriller jag läst.

Baisse

Svenska Ekobrotts-myndigheten

Åtalar finansmän på löpande band, men miss-lyckas gång efter gång att få fällande domar. Till och med Cevianmannen och Nordeamannen, som gömde en halv miljon i en bilbarnstol, gick fria i den stora insiderhärvan 2009 (men dömdes för skattebrott).