Briljant debut från New Yorks coolaste britter

 

Redaktionen  |  Publicerad 2006-11-01 14:59  |  Lästid: 3 minuter
Antony, sångare och gitarrist i Five O´clock Heroes, låter dock helst bli att beskriva hur bandet låter när jag ber om en kort introduktion för de som inte känner till bandet.
– Musiker borde inte försöka beskriva sin egen musik. Fråga hellre om vad jag influerats av.
Okej, vad har du influerats av?
– De starkaste influenserna är helt klart Joe Jackson och Elvis Costello. Och the Clash! Men Elvis Costello är helt klart den viktigaste musikern för mig.
Du lämnade England och flyttade till New York som sjuttonåring. Hur påverkade det dig?
– Det var fantastiskt. New York var så optimistiskt, att komma dit från att ha spenderat sin tid i sovrummet hemma i Northampton var underbart. Jag började lyssna på mycket annan musik då också, som Sly and the Family Stone och Steely Dan. Till skillnad från the Jam, Madness, Costello och Stones som jag nött innan. Jag tror att nyckeln till låtskriveri är att lyssna på så mycket musik som möjligt och låta sig influeras. Den viktigaste skivan för mig under den här tiden, när jag var 18 ungefär, var The Who by Numbers. Det kanske inte ärThe Whos bästa platta, men den betydde mycket för mig.
Rent modemässigt verkar New York ha satt sina spår tydligare än England?
– Ja, jag kör väl lite New York-stilen. Mycket mörka färger och inte lika uppklätt som vissa engelska band. Franz Ferdinand ser ju ut att bära måttsydda plagg. Ja, de är ju säkert det också.
Är kläder viktigt för dig?
– Alla artister som säger att det inte spelar någon roll vad man har på sig ljuger. Står man på en scen skickar man signaler även genom hur man ser ut. Tonåringar som ser en på scen vill ju vara del av en annorlunda värld. Den timme man tittar på ett band vill man vara med om nåt extra. Så det funkar inte att bara vara helt vanlig.
Hur klär du dig då?
– Well, I´m a terrible dresser. Jag behöver lite styrning, någon som kan säga vad som funkar. Men oftast blir det mörka färger. Jag gillar svarta, tajta skjortor med styv krage.
Vad händer om du inte får hjälp?
– Det är väl inget som blir drastiskt galet, jag sätter ju inte på mig kjol direkt.
Min kollega tyckte att ni lät som ”musik för Dior-catwalken”. Håller du med?
– Jag vet faktiskt inte. Men de får gärna använda oss om de vill, så länge de betalar för sig!
Vad gör bandet just nu?
Skivan släpptes nyss i England så vi försöker spela så mycket vi kan, göra oss ett namn. Det låter klyschigt men vi lever verkligen för att spela live. Det är det vi gjort de senaste åren. Skivbolagen ville inte veta av oss förut, men det var många andra band som gillade oss och som tog med oss på turneer. Vi har spelat med band som The Bravery, The Paddingtons och Brendan Benson. Nu ska vi dra runt i Europa och spela. När vi kommer till Sverige måste du visa lite bra svensk öl. Och sprit. Hur är maten i Sverige, förresten?
Five o´Clock Heroes, som gjort sig ett namn främst genom att vara ett bra liveband, spelar i Sverige i November. 22/11 på Debaser i Stockholm (Slussen), och 23/11 på Uppåt Framåt i Göteborg.
Bild 430709
Engelskt band med New York-attityd.
 
 
Bild 430710

Five O´clock Heroes-slynglarna hänger på stan.
 
 
Bild 430711
Debutskivan ”Bend to the breaks” ser ut så här.
 
 
 
 

Av: Text: Erik Gripenholm

Dela på Facebook
Tweeta