Exklusiv intervju med Mark Ronson: ”Jag sabbade Nile Rodgers Walkman i poolen som 8-åring”

Jag läste att discolegendaren Nile Rodgers gav dig en Walkman när du var liten. Hur kom det sig?

– Min styvpappa var en framgångsrik musiker, han var med i Foreigner. Han var kompis med Nile. Jag tror att båda gillade att festa mycket under de åren. Jag tror att det var på min åttonde födelsedag som han köpte en gul Walkman till mig. Jag älskade den, lyssnade om och om igen. Tanken var att den skulle vara vattentät, men jag tror att jag sabbade den i poolen.

Vilken är din dyrbaraste ägodel nuförtiden?

– Jag skaffade ett mixerbord från Detroit som har använts av Aretha Franklin och Funkadelic. Jag håller på att montera ihop det nu. Det är galet att tänka på att jag rör något som George Clinton kanske satt på i Detroit för femtio år sen. 

Din nya dokumentärserie Watch the Sound handlar om ljud och teknologin som möjliggör revolutionerande musik. Vad upptäckte du?

–  Jag tror att det framför allt var att man upptäcker att människor har en känslomässig koppling till teknologin. T-Pain, rapparen som populariserade autotune, hörde effekten för första gången i en tv-reklam. T-Pain har en väldigt bra sångröst, men han ville inte låta bra. Han ville låta annorlunda.

Vilket är ditt favoritljud?

– Jag tänker ofta på ljudet i Pony av Ginuwine. Det här ”buöw, buöw, buöw”. Pony är en jättebra låt, du kan säkert sitta med en akustisk gitarr och sjunga den och det kommer att låta bra, men det är ljudet i början av låten som får alla att springa till dansgolvet.

Okej, på en skala från Ginger Baker till Dave Grohl – hur trevlig är Paul McCartney egentligen?

– Med tanke på hur mycket fantastisk musik och innovation som Paul McCartney har stått för så skulle han också ha rätt att vara jordklotets hemskaste person. Men jag slås alltid av hur personlig, engagerad och omtänksam han är. Han är en av de största.

Ni har jobbat ihop tidigare?

– Första gången jag jobbade med honom så kände jag att jag hade rätt att vara lite nervös. Jag tror att han är van vid att folk har varit det i hela hans liv. ”Holy shit, det är Paul McCartney!” Men dagen därpå bör man ha koll på sina grejer och veta vad man gör.

Du växte upp bland musiker, blir du ändå starstruck när du träffar sådana personer? 

– Ja, de är superhjältar på något sätt. De har gjort saker som är ingraverat i mitt DNA. De kan plocka fram saker ur luften som inte fanns där tidigare. Det behöver inte vara någon som Paul McCartney, det kan vara någon som har gjort ett par låtar som jag älskar, jag blir alltid exalterad.  

När kände du så senast?

– Jag var i studion med Travis Scott nyligen. Han gör musik som är väldigt speciell. Väldigt bra melodier. Men det var först när han ställde sig framför mikrofonen och började sjunga som jag insåg att shit, det är Travis Scott som sjunger. Där är ljudet av den där grejen som jag älskar.

Hur upptäckte du musiken?

– Jag brukade vakna mitt i natten när jag var liten. Det var under slutet på 70-talet när mina föräldrar hade galna fester. Jag brukade gå nedför trapporna och se 30 personer i vardagsrummet som rökte, drack, festade, whatever. Jag brukade alltid gå fram till högtalarna och sätta mig så nära som möjligt, sluta ögonen och låtsas att jag spelade trummor till musiken. 

Vilken låt önskar du att du skrivit?

– Vissa låtar tröttnar man på efter ett tag men kommer tillbaka till. Som Stevie Wonders Superwoman (Where Were You When I Needed You). Den är så kraftfull.

Du har varit i musikbranschen i nästan hela ditt liv. Ändå säger du dig lida av dåligt självförtroende?

– Ja, det har blivit bättre men absolut, det har jag. Jag ska gå till studion i dag efter att vi är klara med intervjun och det enda jag tänker på är att nu måste jag göra en bra låt till den här personen, har jag ens någon bra idé, kommer låten ens att komma ut? Kommer musikerna att stirra på mig och undra varför de ens kom?

Hur gör man för att motverka det?

– Man bara fortsätter jobba. Den första timmen kanske suger, den andra och tredje också, men efter fyra timmar så kanske du gör något konstigt som kommer att trigga en idé. Jag tror att det handlar om envishet och arbetsmoral. Man kan inte jobba i tjugo minuter och tro att man ska skriva Imagine. 

Du brukar kolla på Youtube-klipp för att slappna av. Vilket är ditt bästa tips?

– Jag älskar Key and Peele. De är bäst. Och så finns det ett program som hette The Larry Sanders Show från 90-talet, det är mina två favoriter. 

Vad vill du bli ihågkommen för?

– Back to Black av Amy Winehouse. Känslan och storslagenheten i den skivan. Självklart så känner jag också mycket tillgivenhet för Amy som inte är med oss längre. Det gör det mer speciellt.

Fakta: Mark Ronson

Född: Den 4 september 1975 i London.

Bakgrund: Gjorde sig under 90-talet en framgångsrik karriär som hiphop-dj innan han sadlade om för att producera egen musik. Det stora genombrottet kom tillsammans med Amy Winehouse för hennes epokgörande Back to Black. Har sedan dess skrivit megahits som Uptown Funk med Bruno Mars och Shallow för filmen A Star is Born. 

Aktuell: Gör tv-serien Watch the Sound with Mark Ronson för Apple TV+, där han i sex avsnitt undersöker teknologin som revolutionerat musiken tillsammans med artister som Paul McCartney, Questlove och Charli XCX.