King minns frihetskämpen och stilikonen Malcolm X

Han slogs för svartas rättigheter, och med sin bländande retorik fick han människor att lyssna.

Andreas Utterström  |  Publicerad 2018-08-17 16:34  |  Lästid: 6 minuter

Bara sex år gammal förlorade Malcolm Little sin pappa Earl. Men vad var det egentligen som hade hänt? Jo, en spårvagnsolycka. Så löd i alla fall den officiella versionen. Men var den sann?

Det fanns anledning att vara skeptisk. Malcolm Little föddes 1925 in i ett öppet rasistiskt USA. Fadern var pastor och aktivist och hotades regelbundet av Ku Klux Klan och andra högerextrema rörelser. 

Efter att ha flyttat från Nebraska via Wisconsin till Michigan fick familjen den rasistiska gruppen Black Legion efter sig. Därför var det inte så konstigt att familjen misstänkte att faderns dödsolycka i själva verket var arrangerad.


Som ett av sju barn fick Malcolm Little tidigt ta hand om sig själv. Han var också en person som i unga år vågade sikta högt. Men som svart man i 30-talets USA tog omgivningen honom inte alltid på allvar.

Som den gången på högstadiet när Malcolm berättade att han i framtiden ville plugga juridik. Den vita läraren sa då att det "inte är något jobb för en neger".

Insikten om att ha hela systemet emot sig gjorde att den begåvade Malcolm hoppade av skolan. Mellan 14 och 21 års ålder bodde han tillsammans med sin syster i Boston och försörjde sig på olika ströjobb.

År 1943, 18 år gammal, flyttade Malcolm Little till Harlem i New York. Han jobbade bland annat som diskare på Jimmie's Chicken Shack, men drog också in pengar på annat sätt. Genom droger, rån och illegalt spel.


Så fortsatte det fram till 1946, året efter det andra världskrigets slut. En ny framtidsoptimism svepte över världen. Nu skulle fred råda för evigt.

För Malcolm Little gick livet däremot i moll. Han dömdes till fängelse för stöld och inbrott.

Men åren bakom murarna blev en vändpunkt. Malcolm Little började läsa allt han kom över från fängelsebiblioteket. Via brev från några av syskonen fick han också upp ögonen för Nation of Islam, en muslimsk rörelse som (ibland med våld) kämpade för svartas rättigheter. Han började då läsa Koranen.

King minns frihetskämpen och stilikonen Malcolm X
Malcolm X var alltid påläst. Foto: Getty Images

Mannen som tidigare fått smeknamnet "Satan" på grund av sin avsky för religion svängde mot alla odds 180 grader. Malcolm Little skrev brev till Elijah Muhammad, ledaren för Nation of Islam, och de två träffades efter muck 1952.


Redan året efter blev Malcolm X – ett namn han hade börjat använda redan 1950 – en av gruppens förgrundsfigurer. Hans förmåga att hålla välformulerade brandtal och väcka andras entusiasm gjorde honom också till en mediedarling. Hade Malcolm X levt i dag hade han sannolikt varit aktiv på Insta­gram och haft en egen podcast. Men han hade också varit en självklar spottkopp för Breitbart och Fox News.

Malcolm X predikade ett betydligt mer aggressivt budskap än den samtida medborgarrättsaktivisten Martin Luther King. Han hävdade att svarta människor var överlägsna vita. Malcolm X menade också att slaveriet och förtrycket aldrig upphört, att vita Ku Klux Klan-lakan och brinnande kors ersatts av svarta polisuniformer och viftande batonger.

Han sa också att den som vill bli fri från förtryck också måste vara villig att betala priset. Och att våld ibland är nödvändigt för att bokstavligt talat slå sig loss.

"Svarta här i USA är mer koloniserade än afrikanerna som bor i europeiska kolonier", sa Malcolm X i en tv-intervju.


Han tvekade inte att ge vita människor en kollektiv skuld för förtrycket mot svarta och anklagades också för att vara antisemit.

Oavsett åsikt om det Malcolm X stod för kunde ingen förneka hans genomslagskraft och inflytande. Kanske berodde det på att det här var en man som tidigt insåg bildens betydelse. Därför ställde han gärna upp för Life Magazine när tidningen ville göra ett stort reportage om honom. Malcolm X poserade villigt framför kameran på den numera klassiska bilden där han bär hatt, stilren klocka och ring med månskära och stjärna.

Han insåg också värdet i övertydlig rekvisita. På bilder från talarstolen håller Malcolm X ofta upp – precis som Donald Trump under valkampanjen 2016 – en dagstidning och pratar om rubrikerna. I folkhavet tog han gärna hand om en bebis, lagom länge för att fotograferna skulle hinna med.

Klädseln var nästan alltid densamma: mörk kostym, smal slips och Jan Gradvall-glasögon. Malcolm X var som hämtad ur en James Ellroy-roman, eller möjligen en karaktär från Quentin Tarantinos Reservoir dogs.


King minns frihetskämpen och stilikonen Malcolm X
En legendarisk retoriker. Foto: Getty Images

Malcolm X år för år

1925: Föds i Omaha, Nebraska, som Malcolm Little. Han är nummer fyra i en syskonskara bestående av sju barn.

1931: Fadern dör i vad som officiellt anses vara en olycka men som sonen senare misstänker var ett mord utfört av extremhögern.

1943: Flyttar till Harlem i New York och försörjer sig bland annat genom drogförsäljning, illegalt spel och rån.

1946: Döms till fängelse. Ägnar sig åt självstudier och blir allt mer intresserad av Koranen. Skriver senare brev till Elijah Muhammad, ledare för Nation of Islam.


1950: Börjar använda namnet Malcolm X.

1952: Friges villkorligt och söker upp Nation of Islam-ledaren. Blir själv en av förgrundsgestalterna.

1960: Bjuds in till FN:s generalförsamling och får träffa Egyptens Gamal Abdel Nasser och Kubas Fidel Castro.

1963: Kritiserar Martin Luther King hårt och kallar honom för det vita etablissemangets nickedocka. Tycker att den stora medborgarrättsmarschen i Washington är en fars.


1964: Lämnar Nation of Islam, vilket leder till konflikter. Får ta emot hot och fotograferas på en klassisk bild när han tittar ut genom fönstret med ett halvautomatiskt gevär i handen.

1965: Mördas i samband med att han ska hålla ett tal i New York. Skjuts ihjäl med 21 skott. Tre män med kopplingar till Nation of Islam döms senare till fängelse.

Vidare studier:
Malcolm X lämnade inte särskilt mycket skrivet material efter sig. Med ett undantag: hans självbiografi, skriven i samarbete med Rötter-författaren Alex Haley. Boken djupdyker ner i den filosofi som gjorde Malcolm X både älskad och hatad. När boken kom ut 1965 skrev New York Times i en recension att den var ”briljant, plågsam och viktig”.


Även under gangsteråren var han en man med stil. Det syns på polisens bild från arresten där en ung Malcolm X fotograferades iklädd fiskbensmönstrad rock och luffarhatt.

Men de som träffade Malcolm X golvades framför allt av hans karisma. Med sina 191 centimeter fick han en inbyggd auktoritet. Den förstärktes av hans sällsynta väl­talighet, den där verbala potensen som i så många andra fall kommer från Ivy League-­utbildningar. 

Med karisman kom också ett allt större inflytande över Nation of Islam. Och med inflytande följde fiender. Det var inte alla som uppskattade att den tidigare kåkfararen hade gjort kometkarriär och blivit en fixstjärna.

Samtidigt började Malcolm X ifrågasätta ledaren Elijah Muhammad. Det hade länge gått rykten om att Nation of Islam-ledaren hade affärer med unga kvinnor i gruppen. Det var ett brott mot reglerna, och Malcolm X avfärdade till en början detta som löst skvaller. Senare tvingades han inse att ryktena var sanna, inte minst när Elijah Muhammad bekräftade saken.


Besvikelsen blev droppen som fick bägaren att rinna över. Malcolm X lämnade Nation of Islam. Men han behöll sitt engagemang och åkte 1964, sitt näst sista år i livet, på en pilgrimsresa till Mecka. I samband med denna passade han också på att resa runt i Afrika där han träffade flera av kontinentens tongivande ledare, som Egyptens Gamal Abdel Nasser och Algeriets Ahmed Ben Bella. På hemvägen stannade han också till i Frankrike och Storbritannien.

Resan förändrade Malcolm X. Omgivningen noterade en mer försonande inställning.

Samtidigt eskalerade konflikten med de tidigare bundsförvanterna i Nation of Islam. Familjen fick ta emot dödshot. På en klassisk bild från tidningen Ebony står Malcolm X, klädd i ljus kostym och smal slips, och tittar ut genom gardinen. I höger hand håller han ett halvautomatiskt gevär.

I ett telefonsamtal som avlyssnades av FBI sa hustrun att maken är "så gott som död". Kanske borde Malcolm X ha tagit med sig hustrun och deras sex döttrar och flytt. Men det hade varit att svika både ideal och ansvar. Så Malcolm X fortsatte att med risk för livet sprida sitt budskap.


Den 19 februari 1965 skulle han hålla ett tal i Audubon Ballroom i New York när tre män rusade fram med dragna vapen. Trots livvakter hade Malcolm X ingen chans att försvara sig. Han sköts till döds med 21 skott.

Gärningsmännen hade alla koppling till Nation of Islam och dömdes till fängelse. Men på klassiskt amerikanskt maner har Malcolm X våldsamma död genererat en mängd konspirationsteorier. Lokala knarkhandlare, New York-polisen, FBI och CIA har genom åren anklagats för att ligga bakom mordet.

Själv hade Malcolm X en kortfattad syn på livet efter detta:

– Priset för frihet är döden.


Dela på Facebook
Tweeta