King möter Kristoffer Triumf

Skribent, copywriter, krognisse, tv-redaktör, podcastpionjär och ståuppkomiker. Är du en rastlös person?

– Ja. Eller rastlös och rastlös. Jag har känt att jag inte riktigt har hittat rätt och har ständigt sökt mig till nya utmaningar. Jag har alltid varit en teoretisk entreprenör, en kille som kommit med ganska bra idéer men aldrig riktigt haft orken att implementera dem.

Din intervju-podcast Värvet har laddats ner mer än sex miljoner gånger. Där måste du ändå ha hittat rätt?

– Det skulle jag nog vilja påstå. Värvet har känts extremt lättrott från dag ett, till skillnad från många andra av mina projekt. Som det känns nu vill jag fortsätta med det här i all evighet, men det är möjligt att min rastlöshet kommer att sätta käppar i hjulet för det. Spontant känns det som om Värvet är här för att stanna.

Vad är hemligheten bakom Värvets framgångar, tror du?

– Podden erbjöd något nytt när den kom och skilde sig från mängden. Hade jag suttit med en kompis och summerat veckan som Alex och Sigge och Filip och Fredrik så briljant gör så skulle det bara bli en lite sämre variant av deras poddar. Än så länge är jag rätt ensam om mitt upplägg. En annan viktig del av framgången tror jag är att man får höra människor som man inte har fått höra dem förut. Det tror jag att man kan säga om alla mina intervjuer och det är jag väldigt stolt över.

Har du någon drömgäst?

– Det finns många. Amy Poehler och Louis CK är två fantastiska amerikanska komiker som jag gärna skulle vilja intervjua. Även prins Daniel hade varit kul att prata med. Ryktet säger dessutom att han lyssnar på Värvet.

Kan du känna bitterhet över att du inte har lika bra lyssnarsiffror som Filip och Fredrik?

– Nej. Rent objektivt förstår jag att det är lättare att ta till sig två glada snubbar som pratar om smarta och roliga grejer än en långsam, ångesttörstande farbror som pressar sina intervjuobjekt på minnen från terapin. Jag är snarare skyldig Filip och Fredrik jävligt mycket. Jag är inte säker på att Värvet hade funnits om det inte vore för dem.

Har du gått i terapi?

– Jag har gått i kbt-terapi ett par svängar och kände väl att det inte gav mig jättemycket. kbt bygger på att man har en ganska så klar problemställning, typ att man är rädd för bussar eller att man ska skilja sig. Jag led mer av en allmän ångest och sökte en riktning i livet. Men jag skulle gärna ge terapin en andra chans.

Hur vanligt är det att dina gäster öppnar upp sig för mycket och ber om att få klippa bort vissa segment i efterhand?

– Det har hänt, absolut. Jag har till och med gjort om hela intervjuer på gästers begäran, på grund av att de inte varit helt nöjda med resultatet. Jag har förstått att många av mina gäster har fått ångest efter att ha medverkat i Värvet. Filip Hammar gick exempelvis in i något slags kris efter att han varit här, även om jag är osäker på hur allvarligt det faktiskt var.

Har du läst Värvet-tråden på Flashback?

– Jag försöker hålla mig ifrån den, men ibland får jag hybris och tänker att jag ska läsa vad de skriver. Dock lägger jag alltid ner efter typ tre inlägg. När de tycker att jag är dålig så skräder de verkligen inte med orden. Att läsa om sig själv i sådana forum är lite som att bli självmedveten när man ska dansa.

Vad stör de sig på?

– Någon gång har de klagat på att jag varit dåligt påläst, andra gånger klagar de på att jag ställer för lika frågor. Vissa stör sig på att jag pratar för långsamt…

Tar du illa vid dig av kritik?

– Ja, men jag har blivit rätt luttrad. Sen tycker jag att jag har blivit bättre med tiden. Jag har blivit mer närvarande i intervjuerna och känner mig inte lika onaturlig när jag gör mina öppnings- och slutprator. Att allt inte satt klockrent i början var också det som tilltalade mig med att göra Värvet. Jag mår bra när jag inte riktigt behärskar det jag gör.

Du har varit nykter i tio år. Hur minns du din "sturm und drang"-period?

– Jag hade fem–tio år då jag hade det ganska rörigt i livet. Jag tog en del droger och kunde dricka fem öl på samma tid som andra dricker en. Jag tänker ofta att jag ska kalla mig alkoholist av bekvämlighetsskäl, det gör det lättare för folk att förstå varför jag inte dricker. Samtidigt har jag svårt att definiera mig som alkoholist. Det var väldigt lätt för mig att sluta med alkohol och droger. Lika lätt som det var att börja, kanske till och med ännu lättare.

Vad fick dig att sluta?

– Det kändes som om mitt känsloliv hade körts genom en equalizer. Topparna och dalarna hade försvunnit. Jag hade precis fyllt 30 och hade mycket att glädjas åt, men tyckte inte att något i livet var särskilt roligt. En natt när jag kom hem på fyllan så upptäckte jag att jag hade glömt mina nycklar på en efterfest. Jag bestämde mig för att klättra in genom ett fönster som stod öppet, ramlade och slog i bakhuvudet. När jag låg där och tittade upp i grenverket funderade jag på om det verkligen var så här jag ville leva mitt liv. Det var det inte.

Vad tjänar du?

– Det varierar rätt mycket från månad till månad, beroende på hur långt fram i tiden jag har lyckats boka in annonsörer, men jag tar ut en bra månadslön. Kanske till och med en helt okej månadslön för tre sjuksyrror.

Vill du rekommendera något?

– "En varg söker sin pod", en populärkulturell podcast med Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli. En frisk fläkt som är feministisk på ett väldigt smart och härligt sätt.