25 filmer alla måste ha sett
Här är de 25 filmer du måste se för att inte stå som en fågelholk varje gång dina polare, din partner eller dina arbetskamrater går loss som amatörrecensenter.
1. Kids (1990)
Handling: Sjuttonårige amoralisten Telly, en del av ett gäng destruktiva ungdomar på drift i New York, har bara sex med oskulder. En av dem får reda på att hon är HIV-positiv och börjar leta efter honom i hopp om att han inte ska hinna smitta flera.
Därför ska du se den: För att lära dig värdet av att gå i skolan och att utöva säker sex.
Populärkulturella poänger: Regissören Larry Clark och manusförfattaren Harmony Korine har båda gått vidare till fortsatta karriärer i gränslandet mellan socialrealism och exploatering.
Replik att citera: "I have no legs. I have no legs." En benlös man tigger sakligt på tunnelbanan.
Trivia: Justin Pierce, som spelar Casper, bröt handleden i ett slagsmål innan inspelningen avslutats. Av kontinuitetsskäl valde han att inte gipsa den förrän filmen var klar, och kan under poolscenen ses hålla handen över huvudet för att lindra smärtan.
Andra tongivande filmer i genren: Wassup Rockers (2005), Spring Breakers (2012).
2. Tropic Thunder (2008)
Handling: För att få till stånd en Vietnamfilm kapabel att återuppliva ett antal avsomnade skådespelarkarriärer beger sig ensemblen till djungeln i Gyllene Triangeln mellan Burma, Laos, Vietnam och Kambodja. Förvecklingar uppstår när inspelningen stör den lokala opiumindustrin.
Därför ska du se den: Förutom det allmänt höga underhållningsvärdet bjuds på en mycket insatt och elak drift med Hollywood och dess konventioner.
Populärkulturella poänger: Tom Cruises porträtt av den samvetslöse och dansante producenten Les Grossman är en förtäckt kritik av den dignitär som fick Cruise sparkad efter att han hoppat i soffan hos Oprah som en kärleksförklaring till Katie Holmes.
Replik att citera: "Never go full retard."
Trivia: Opiumorganisationen Flaming Dragon, under ledning av en ung pojke vid namn Tran, är baserad på ett verkligt gäng från Burma, som leddes av två tioåriga bröder som båda var fanatiska fans av Rambo-franchisen.
Andra tongivande filmer i genren: Zoolander (2001), Starsky and Hutch (2004).
3. Fucking Åmål (1998)
Handling: Sextonåriga Agnes (Rebecka Liljeberg), ensam och inflyttad, är förälskad i skolans populäraste tjej Elin (Alexandra Dahlström).
Därför ska du se den: Det finns ingenting i Fucking Åmål som inte är värt att älska, från den bitterljuva ungdomskärleken till den ångestframkallade småstadskänslan.
Populärkulturella poänger: Episkt zeitgeistsammanfattande Broder Daniel-soundtrack.
Replik att citera: "Varför måste vi bo i fucking jävla kuk-Åmål?"
Trivia: Åmåls kommun protesterade mot titeln, men ändra sig efter att filmen fått fint bemötande från båda publik och kritiker.
Andra tongivande filmer i genren: Mitt liv som hund (1985), Kådisbellan (1993), Stand By Me (1986).
4. Blood in, blood out (1993)
Handling: Kusinerna Miklo, Paco och Cruz växer upp tillsammans i östra Los Angeles. Ungdomsbrottsligheten inom ramarna för egna gänget Vatos Locos eskalerar, och tvingar på sikt var och en att välja väg. Paco blir polis, Cruz börjar missbruka heroin och Miklo tvingas i samband med ett fängelsestraff in i yrkeskriminalitet.
Därför ska du se den: För att tusentals vita medelklassbarn som började knäppa översta knappen på flanellskjortan, kalla varandra "ese" och ropa "Vatos Locos forever" inte kan ha fel.
Populärkulturella poänger: Regissören Taylor Hackford har även gjort Richard Gere-dramat En Officer Och En Gentleman, och är inte det det sjukaste du hört har du hört mycket sjukt.
Replik att citera: "Blood in – blood out!" Gängbossen Montana förklarar reglerna för medlemskap i La Onda; du mördar för inträde och går ut när du dör.
Trivia: Filmen är i USA känd som Bound by Honor, då distributören fick kalla fötter efter att Boyz N The Hood (1991) anklagats för att inspirera till raskravaller. Regissören protesterade vilt och ansåg att titeln var precis motsatsen till filmens budskap.
Andra tongivande filmer i genren: American History X (1998), Animal Factory (2000).
5. Jerry Maguire (1996)
Handling: Avskedade sportagenten Jerry (Tom Cruise) klamrar sig fast vid sin siste klient Rod (Cuba Gooding Jr) och tvingas konfrontera en mängd personliga problem, inte minst med sin inneboende fruktan för närhet.
Därför ska du se den: För att Jerry Maguire utgör ett av få undantag från regeln att sportbaserade filmer inte samtidigt kan vara romantiska komedier.
Populärkulturella poänger: Stora delar av den amerikanska fotbollens främsta namn förekommer i biroller som sig själva, och i rollen som kassör på en butik som säljer kopieringsmaskiner – Jerry Cantrell, gitarrist i Alice in Chains.
Replik att citera: "You had me at hello." Dorothy (Renée Zellweger) svarar på en långrandig kärleksförklaring. Också: "Show me the money!"
Trivia: Manus skrevs med Tom Hanks i åtanke för titelrollen, men tog så lång tid att skriva att Hanks ansågs vara för gammal.
Andra tongivande filmer i genren: Love Actually (2003), Tin Cup (1996).
6. 2001: Ett rymdäventyr (1968)
Handling: Ett främmande föremål hittas nedgrävt i närheten av en månbas. Mer än ett år senare färdas två astronauter mot Jupiter i ett skepp kontrollerat av en artificiell intelligens som börjar få egna idéer. Vid resans slut väntar vad som förefaller vara nästa steg i den mänskliga evolutionen.
Därför ska du se den: Storslaget berättande, specialeffekter som står sig väl än idag och ett slut som ger dig åratal av mervärde genom sin öppenhet för tolkning.
Populärkulturella poänger: 2001 klarade sig dålig på biografer, tills en ny målgrupp hittades, bestående av unga vuxna som uppskattade att se filmens avslutande specialeffekter höga på syra och/eller gräs.
Replik att citera: "I'm sorry, Dave. I'm afraid I can't do that." Den vådligt feltändande datorn HAL 9000 delar ut en artig dödsdom.
Trivia: Regissören Stanley Kubrick försökte ta ut en försäkring hos Lloyd's, enligt vilken han skulle kompenseras för utebliven vinst om utomjordisk intelligens upptäcktes innan filmen haft premiär. De sa nej.
Andra tongivande filmer i samma genre: Interstellar (2014), Gravity (2013), Det Rätta Virket (1983).
7. Hajen (1975)
Handling: En förvuxen vithaj terroriserar en badort i New England. Kommersiella intressen ställs mot humanitära dito när polischef Brody rekryterar ett litet team för att oskadliggöra hotet.
Därför ska du se den: Hajen är ett skolexempel på hur skräck verkar genom fantasi: Vi får knappt se själv hajen före filmens slut, och griller sattes i huvudet på generationer av badkrukor.
Populärkulturella poänger: Hajen anses vitt och brett ha revolutionerat filmindustrins sätt att betrakta sommarsäsongen, och skapade också en hel genre fokuserad på katt-och-råtta-lekar mellan människor och livsfarliga rovdjur.
Replik att citera: "You're gonna need a bigger boat". Polischef Brody imponeras av fiskens storlek.
Trivia: Om du spelar Hajen baklänges handlar den om en haj som spyr upp så många människor att man måste öppna en strand.
Andra tongivande filmer i genren: Open Water (2003) för dig som inte blivit tillräckligt hajrädd, Anaconda (1997) för en exotisk twist, koreanska The Host (2006) för ett mer fantasifullt upplägg, Tara Reids och Ian Zierings Sharknado (2013) för lyteskomedivännen.
8. Rocky (1976)
Handling: Rocky Balboa (Sylvester Stallone), en halvprofessionell boxare utan framtidsutsikter, får chansen att gå en match mot världsmästaren som en del av ett pr-stunt.
Därför ska du se den: En av de bästa sportfilmer som gjorts, och som skickligt duckar under sportfilmgenrens värsta kliché; att ta steget in i overkligheten under slutsekvenserna.
Populärkulturella poänger: Filmen gav upphov till en serie uppföljare som knappast beskriver en stigande kvalitetskurva, men som ändå länge bibehöll sin charm och gjorde Rocky till ett populärkulturellt fenomen.
Replik att citera: "Adriaaaaan!"
Trivia: Sylvester Stallone erbjöds 350 000 dollar för sitt manus, men tackade nej om han inte lovades att själv spela huvudrollen – detta trots att han vid tillfället hade 106 dollar på kontot och hade lagt ut sin hund till försäljning för att han inte kunde betala fodret.
Andra tongivande filmer i samma genre: Tjuren från Bronx (1980), Million Dollar Baby (2004), Slagskott (1977).
9. Casino (1995)
Handling: Ace Rothstein (Robert De Niro) driver ett kasino i Las Vegas för maffians räkning. Aces välskötta verksamhet försvåras av hans labila fru (Sharon Stone) och den allt mer svårkontrollerande mafiosotorpeden Nicky (Joe Pesci).
Därför ska du se den: I konkurrens med Maffiabröder är Casino maffiafilmsmästaren Scorseses bästa maffiafilm. Maffia.
Populärkulturella poänger: Samarbetet mellan Martin Scorsese och Robert De Niro kom att bli ett av de mest hyllade i filmhistorien, och Casino blev deras åttonde och hittills sista långfilm tillsammans.
Replik att citera: "I've got your head in a vise. I'll squash your fucking head like a grapefruit if you don't give me a name." Nickys förhörsteknik slår sällan fel.
Trivia: Filmen är ett hyggligt troget återberättande av verkliga händelser. Centralfigurerna är i verkligheten Frank "Lefty" Rosenthal och Anthony "The Ant" Spilotro. Den sistnämnde mötte liksom i filmen sitt öde genom att misshandlas svårt med basebollträn och begravas levande i ett majsfält. Spoiler där, förresten.
Andra tongivande filmer i genren: Maffiabröder (1990), Mean Streets (1973), The Departed (2006).
10. Top Gun (1986)
Handling: Pete "Maverick" Mitchell (Tom Cruise) är en begåvad med oförutsägbar stridspilot som väljs ut för vidareutbildning i USA:s främsta militära pilotprogram, Top Gun. Han tvingas konfrontera en förträngd familjetragedi samtidigt som han förälskar sig i en kvinnlig instruktör.
Därför ska du se den: Top Gun är en skamlöst underhållande grabbfilm som väcker pilotdrömmar även hos stoikern. Missa för allt del heller inte den fantastiska scen där Val Kilmers Iceman gnabbas med Tom Cruise i ett omklädningsrum – skådespelarna avskydde varandra – endast iklädda små, små handdukar kring höfterna. Så suggestivt att den påföljande sexscenen måste klippts bort.
Populärkulturella poänger: Parodin Hot Shots! (1991) är inte bara underhållande på egna meriter, utan petar med vass pinne på de flesta av Top Guns mest ikoniska scener.
Replik att citera: "Take me to bed or lose me forever." Charlie (Kelly McGillis) ger efter för Mavericks uppvaktning.
Trivia: Anthony Edwards (som spelar Goose) var den enda av skådespelarna som inte kräktes när de flög jetplan.
Andra tongivande filmer i genren: Days of Thunder (1990, Top Gun i NASCAR-miljö), eller varför inte mer Cruise i uniform: A Few Good Men (1992)?
11. Trainspotting (1996)
Handling: Renton (Ewan McGregor), Spud (Ewen Bremner) och Sick Boy (Jonny Lee Miller, den ende i ensemblen som inte är skotte och som rosats mycket för sitt trovärdiga dialektarbete) för en ångestfylld men ingalunda händelselös tillvaro som heroinister i Edinburgh. Chansen att ta sig ur misären uppstår när man slår sig samman med barndomsvännen tillika psykfallet Francis Begbie (Robert Carlyle) för att genomföra en potentiellt lukrativ knarkaffär.
Därför ska du se den: Trainspotting gör underverk med strålande cineastisk fantasi trots begränsad budget, och blandar med enorm fingertoppskänsla humor och nattsvart allvar.
Populärkulturella poänger: Filmen gjorde Ewan McGregor till superstjärna, och regissören Danny Boyle (senare The Beach, 28 Days Later, Slumdog Millionaire) till en maktfaktor i Hollywood.
Replik att citera: "Choose life." Mark Renton ironiserar över medelklassens val av livsstil.
Trivia: Det förekommer en dubbad version där skådespelarna läst in sina repliker men tonat ner den skotska brytningen, detta för USA-lanseringens skull.
Andra tongivande filmer i samma genre: För en lika stilistiskt relevant, likaledes bokbaserad men avsevärt svartare drogskildring, se Darren Aronofskys stora genombrott Requiem For A Dream (2000). Samma andas barn minus socialrealismen är även i mångt och mycket Guy Ritchies Lock, Stock And Two Smoking Barrels (1998). En mindre välkänd film där samma tonfall känns igen är Danny Boyles och manusförfattaren John Hodges första film tillsammans, med en ännu yngre Ewan McGregor och Christopher Eccleston i huvudrollerna som rumskamrater som hittar ett förmöget lik i sin lägenhet och bestämmer sig för att göra sig av med kroppen: Shallow Grave, på svenska något olyckligt döpt till Dödsleken.
12. Gudfadern (1972)
Handling: En schism inom New York-maffian drar motvilligt in familjens vita får, Michael Corleone (Al Pacino), i rollen som ofrivillig arvinge till ett brottsimperium.
Därför ska du se den: Vida ansedd som en av världens genom tiderna bästa filmer, ofta nämnd i samma andetag som Orson Welles långt mer daterade Citizen Kane (1941).
Populärkulturella poänger: När Peter Griffin i ett avsnitt av Family Guy tror sig vara nära döden väljer han att avslöja att han inte gillade Gudfadern, med motiveringen att den insisterar på sig själv. Han är inte helt snett på.
Replik att citera: "I'm gonna make him an offer he can't refuse." Don Vito Corleone (Marlon Brando innan hans karriär på allvar gled ut på det sluttande planet) om sin patenterade förhandlingsstrategi.
Trivia: När Gudfadern först sändes i tv i New York hävdar legenden att man fick problem med avloppen: Alla toaletter spolade ungefär samtidigt då deras ägare hållit nöden stången ända till slutet.
Andra tongivande filmer i samma genre: Gudfadern II kom två år efter den första filmen, och hämtar sitt källmaterial från de delar av Mario Puzos roman som inte användes i den första. Den anses av många vara ännu bättre än ettan.
13. Memento (2000)
Handling: Leonard har en egenartad minnesåkomma som gjort hans långtidsminne obrukbart; han är bara kapabel att skapa minnen i några få minuter åt gången. Detta försvårar hans jakt på mannen som mördade hans fru, och de ledtrådar han samlat upp bär han tatuerade på kroppen.
Därför ska du se den: Filmens struktur är ett mästerverk där ena halvan, filmad i svartvitt och i kronologisk ordning, visas växelvis med ett färgsatt, omvänt kronologisk händelseförlopp. Båda delarna strålar samman i slutscenen, och allt detta genomförs utan att bli form över funktion och med konstant bibehållen spänning.
Populärkulturella poänger: Efter de konstnärligt allmänt erkända men ekonomiskt desto blygsammare framgångarna med Memento gick regissören Christopher Nolan vidare till att bli en av modern tids mest inkomstbringande dito, med filmer som Dark Knight-trilogin, Inception och Interstellar.
Replik att citera: "I can't remember to forget you." Leonard sammanfattar elegant sitt stora dilemma.
Trivia: Det tillstånd Leonard lider av existerar i verkliga livet och kallas anterograd amnesi.
Andra tongivande filmer i samma genre: Mulholland Drive (2001), Irreversible (2002.
14. Nyckeln till frihet (1994)
Handling: Andy Dufresne (Tim Robbins) döms (oskyldig) 1947 för mordet på sin fru. På kåken blir han vän med den luttrade Red (Morgan Freeman). Andy utnyttjar sina talanger för att skapa ett drägligt liv för sig och sina medfångar, samtidigt som han planerar sin flykt.
Därför ska du se den: En framgångssaga med hjärta och smärta, som gick från en mycket blygsam bioframgång till en av historiens mest uthyrda (det var då) filmer.
Populärkulturella poänger: Kevin Costner tackade nej till huvudrollen för att göra Waterworld.
Replik att citera: "Get busy living, or get busy dying." Andy om sin gåpåaranda.
Trivia: Regissören Frank Darabont gjorde senare The Green Mile, och är därmed den regissör som filmat i särklass flest Stephen King-berättelser som utspelar sig i fängelsemiljö.
Andra tongivande filmer i samma genre: Flykten från Alcatraz (1979), Papillion (1973), Den Stora Flykten (1963).
15. Psycho (1960)
Handling: Marion (Janet Leigh) bestämmer sig för att avvika från sitt jobb som mäklarsekreterare med 40 000 dollar i en väska. Under flykten tillbringar hon en natt på ett motell drivet av en Norman Bates (Anthony Perkins) och hans mor. Bates familjeförhållanden visar sig dölja vissa egenheter.
Därför ska du se den: Ett mästerligt handlag med återhållen spänning leder fram till ett av filmhistoriens mest minnesvärda avslöjanden.
Populärkulturella poänger: Inte många filmer från femtio- och sextiotalen står sig lika väl som Hitchcocks, sannolikt för att så många sentida filmskapare haft honom som husgud.
Replik att citera: "I-i-i-i-i!" Ljudet av atonalt huggande stråkar mot violinsträngar: Inget knivmord i duschen är komplett utan dem.
Trivia: Då filmstudion trilskades med budget valde Alfred Hitchcock att istället för sitt standardgage 250 000 dollar få en del av filmens inspelade pengar. Han tjänade 15 miljoner dollar på det. Tur, då han lagt ut betydande summor på att köpa upp hela upplagan av Robert Blochs romanförlaga för att förhindra att handlingens stora chock blev allmänt känd i förtid.
Andra tongivande filmer i samma genre: Halloween (1978), När Lammen Tystnar (1991).
16. The Big Lebowski (1998)
Handling: The Dude, en improduktiv medlem av samhället vars intressen begränsar sig till bowling, marijuana och white russians (fem delar vodka, två delar kaffelikör, tre delar grädde) visar sig dela namn med en multimiljonär, och blir på grund av en förväxling inblandad i en mycket komplicerad utpressningshärva vilken hans val av livsstil gjort honom exceptionellt illa lämpad att hantera.
Därför ska du se den: För en utomordentligt välskrivet och roligt manus, för den rolltolkning som revitaliserade Jeff Bridges karriär (rollen skrevs direkt för honom) och för en ensemble full av idel stjärnor.
Populärkulturella poänger: Ständiga manus- regi- och producentbrödraparet Ethan och Joel Coen har ända sedan debuten med Blood Simple (1984) gett sig på olika distinkta filmgenrer i syfte att låna deras särskilda filmspråk och driva med konventionerna. The Big Lebowski började som en pastisch på Raymond Chandlers hårdkoka deckarhistorier och filmversionerna av dessa, kännetecknade av en onödigt invecklad handling som i slutändan inte spelar någon egentlig roll för utfallet.
Replik att citera: "That rug really tied the room together." The Dude, återkommande, om den matta som stulits av för honom okända förövare.
Trivia: John Goodmans karaktär Walter Sobchak, en labil vietnamnveteran, är löst baserat på regissören och manusförfattaren John Milius, kolerisk vän till bröderna Coen, som skrivit bland annat Apocalypse Now, Conan Barbaren och kapten Quints USS Indianapolis-monolog från Hajen.
Andra tongivande filmer i samma genre: Av bröderna Coen ses med fördel Fargo, No Country For Old Men och True Grit.
17. Den gode, den onde, den fule (1966)
Handling: Blondie ("den gode") och småskurken Tuco ("den fule") bedriver ett bedrägeri där man cashar ut det pris som är satt på den sistnämndes huvud för att sedan arrangera en rymning. Deras instabila förhållande urartar i öppen rivalitet när de får nys om en av sydstatsarmén nedgrävd guldreserv på 200 000 dollar. Ytterligare en aktör, den samvetslöse Angel Eyes ("den onde"), ansluter sig till jakten.
Därför ska du se den: Den gode, den onde, den fule är mästarprovet inom regissören Sergio Leones många västernfilmer, av budgetskäl inspelade i Italien och därmed kända som spaghettivästern: Här blandas action, förvecklingar, välskrivna karaktärer och humor, allt skildrat med fantastiskt kameraarbete och avslutat med ett ikoniskt mexikanskt dödläge.
Populärkulturella poänger: Metallica har i decennier använt The Ecstasy of Gold, ur filmmusiken, som inmarschmusik före sina framträdanden.
Replik att citera: "Ahi-ahi-ah: Wa-wa-wa!" Inte en replik per se, men väl den mest kända tonföljden ur Ennio Morricones världsberömda filmmusik, i slutminuten kongenialt använd i komiskt censursyfte.
Trivia: Den bro som sprängs i en sekvens sprängdes av misstag på riktigt innan kamerorna satts igång, och byggdes upp på nytt till stor kostnad.
Andra tongivande filmer i samma genre: Filmen räknas som den avslutande delen i Leones Dollar-trilogi, och föregås av För En Handfull Dollar och För Några Få Dollar Mer (varav den första är en nyinspelning av Akira Kurosawas samurajfilm Yojimbo, sålunda fastställt i domstol).
18. Pulp Fiction (1994)
Handling: Ett antal aparta levnadsöden vävs samman i egenartad kronologisk sekvens när torpeden Vincent Vega (John Travolta i århundradets comeback) beordras agera förkläde åt gangsterbossen Marcellus Wallaces fru, Mia (Uma Thurman), som behöver en kväll på stan. Boxaren Butch (Bruce Willis) måste fly undan nämnde gangsterboss vedergällning efter att misslyckats spektakulärt med att iscensätta en läggmatch, och två brittiska småskurkar bestämmer sig för att råna en restaurang.
Därför ska du se den: För sin bländade dialog, sitt speciella anslag där fokus helt ligger på annat än det självklara och sin okonventionella kronologi, alla banbrytande för sin tid.
Populärkulturella poänger: Mer än någon annan film tog Pulp Fiction det postmoderna filmskapandet in i mittfåran, och gjorde strömningen omöjlig att inte förhålla sig till. Auteuren Quentin Tarantino lyckades både uppvisa ett enorm kunnande om filmmediet och dess traditioner, men ändå själv berätta en historia på ett okonventionellt sätt, utan att på franska indieregissörers manér avskräcka den stora publiken.
Replik att citera: "I'm a' get medieval on your ass." Marcellus till sin våldtäktsman, som just upplevt en dramatisk omfördelning av rollerna. En annan favorit från scenen ifråga är samma karaktärs lakoniskt sakliga sammanfattning av sitt allmäntillstånd: "I'm pretty fucking far from OK", vilket är förståeligt under omständigheterna.
Trivia: Ordet "fuck" förekommer 265 gånger, vilket ger filmen en 26:eplats i statistiken över fenomenet.
Andra tongivande filmer i samma genre: Tarantinos mindre lekfulla föregångare Reservoir Dogs och efterföljande Jackie Brown täcker snarlik terräng.
19. Apocalypse Now (1979)
Handling: Under rasande Vietnamkrig skickas kapten Willard (Martin Sheen) in i regnskogen för att lösa problemet med överste Kurtz, som av allt att döma blivit spritt språngande galen och etablerat sig som en gud bland kambodjanska djungelstammar.
Därför ska du se den: För sin välspelade och vackert fotograferade skildring av krigets motsägelser och inneboende absurditet.
Populärkulturella poänger: Grundpremissen, en del karaktärer och även lite dialog har lånats från Joseph Conrads roman Mörkrets Hjärta, som kritiserade kolonialismen i Kongo på snarlika grunder.
Replik att citera: "I love the smell of napalm in the morning." Överstelöjtnant Bill Kilgore (Robert Duvall) som inte tvekar att ringa in flyganfall mot en strand för att freda surfningsmöjligheterna.
Trivia: Under den inledande scen där Martin Sheen slår sönder en spegel är han lika redlöst berusad som scenen antyder. Hans eskalerande alkoholproblem ledde till en hjärtattack senare under inspelningen, samt att hela kapten Willards berättarröst i själva verket tillhör Martins bror Joe Estevez.
Andra tongivande filmer i samma genre: Plutonen (1986), Full Metal Jacket (1987), The Deer Hunter (1978).
20. Anchorman: The Legend of Ron Burgundy (2004)
Handling: I mitten av 70-talet är karlakarlen Ron Burgundy (Will Ferrell) en lokal superstjärna tack vare sin position som nyhetsankare. Broderskapet i hans mansdominerade tillvaro hotas av en nyanställd kvinnlig kollega.
Därför ska du se den: Efter år som pålitlig ensemblemedlem i Frat Pack-produktioner blev Anchorman – en film som Ferrell pitchat för DreamWorks över tjugo gånger innan de gav grönt ljus – den perfekta rampen för hans speciella komiska anslag. Stora delar av filmen är improviserad av skådespelarna, vars goda humör smittar.
Populärkulturella poänger: Uppföljaren, Anchorman: The Legend Continues, dröjde nio år och anses vare en habil besvikelse.
Replik att citera: "You stay classy, San Diego." Ron Burgundys stående avskedsfras.
Trivia: Den mexikanska restaurang på vilken Veronica (Christina Applegate) och hennes väninnor äter bär namnet Escupimos En Su Alimento, vilket översätts till "vi spottar i din mat".
Andra tongivade filmer i samma genre: Anchorman är den första delen i en planerad trilogi filmer regisserade av Adam McKay med Will Ferrell i huvudrollen, känd som Mediocre American Man Trilogy. Den andra filmen i serien var Talladega Nights: The Ballad of Ricky Bobby (2006). Se annars Old School (2003), Elf (2003) och Blades of Glory (2007).
21. Fight Club (1999)
Handling: Vår hjälte, en icke namngiven löneslav på väg in i depression över sin meningslösa tillvaro, träffar Tyler Durden, en bisarr man med vars hjälp han börjar starta underjordiska slagsmålsklubbar som med tiden omvandlas till en samhällsomstörtande gerillarörelse.
Därför ska du se den: Regissören David Fincher öser kärlek över varje tagning i filmen, som vimlar av internskämt och referenser. Brad Pitt tvättade med rollen av sig sin tama omslagspojkestatus, och i slutet väntar ett avslöjande så omvälvande att greppet förstörts för all framtid.
Populärkulturella poänger: Brad Pitts väldefinierade sexpack blev, paradoxalt med tanke på filmens budskap, en av metrosexualitetens mest omhuldade bilder.
Replik att citera: "First rule of Fight Club is you do not talk about Fight Club. The second rule of Fight Club is you do not talk about Fight Club." Orden Fight Club är fritt utbytbara med dina egna semioffentliga hemligheter. Den litterära förlagans författare Chuck Palahniuk berättade att han fick repliken uppläst för sig en gång, och svarade att det var han som skrivit boken. Vilken bok, undrade replikören.
Trivia: I en slagsmålsscen mellan Edward Norton och Brad Pitt tvingade David Fincher en stuntman att rulla nedför en trappa tolv gånger. Den tagning som syns i filmen är den första av dem. Scenen där Norton klipper till Pitt på örat är improviserad, och kom till efter att Pitt insisterat på att Norton skulle slå honom på riktigt utan att annonsera var. Hans förvåning över valet är genuin.
Andra tongivande filmer i samma genre: Du som verkligen vill loda samma psykologiska djup i mindre våldsam miljö rekommenderas Ingmar Bergmans Persona, och du som är ute efter ett avsevärt mindre begripligt mellanting kan vända dig till David Lynchs Lost Highway. Är det stilgreppet med avslutandekovändningar som hägrar är M Night Shyamalans magnum opus The Sixth Sense att rekommendera. Finchers dystra estetik firar annars sina största triumfer i Se7en från 1995. Stephen King skrev 1990 en novellsamling vid namn Four Past Midnight i vilken berättelsen Secret Window ingår. Denna delar likheter med Fight Club, och blev 2004 film med Johnny Depp och John Turturro i huvudrollerna.
22. Måndag Hela Veckan (1993)
Handling: Phil (Bill Murray), en bitter och cynisk men självgod väderpresentatör, skickas till det lilla samhället Punxutawney för att rapportera om en lokal sedvänja där ett nyvaket murmeldjur påstås kunna förutspå vårens ankomst. Till sin förskräckelse fångas han i en kontinuerlig tidsögla som tvingar honom att återuppleva samma dag om och om igen, vilket leder till märkliga situationer och på sikt personlighetsförändringar.
Därför ska du se den: Sällan byggs så välskrivna manus kring en så enkel men speciell idé, och Bill Murray gör en av de bästa rollerna under sin karriärs första halva.
Populärkulturella poänger: Filmens engelska titel Groundhog Day har blivit ett begrepp för känslor av återhållande och gärna långtråkig déjà vu.
Replik att citera: "What if there is no tomorrow? There wasn't one today."
Trivia: En detaljerat studie, baserad på vad Phil hinner lära sig under filmens gång, utfört av eldsjälar har uppskattat antalet dagar Phil tillbringar i tidsbubblan till 12 395 stycken, knappt 34 år.
Andra tongivande filmer i samma genre: Bill Murray kan ses idissla liknande teman, om än mer realistiskt behandlade, i Sofia Coppolas Lost in Translation (2003).
23. Wall Street (1987)
Handling: Unge börsmäklaren Bud Fox (Charlie Sheen) får chansen att arbeta med sin idol, Gordon Gekko (Michael Douglas), men hamnar i moraliskt trångmål när han sakta blir varse att en mänsklig verklighet döljer sig bakom profitjakten.
Därför ska du se den: Michael Douglas gör sin paradroll som hänsynslös börsdespot, och filmen är ett lysande tidsdokument över åttiotalets yuppiekultur.
Populärkulturella poänger: Verkligheten har imiterat konsten genom att upphöja Gordon Gekko till ett ideal i börskretsar snarare än den satir och det varnande exempel regissören Oliver Stone avsett.
Replik att citera: "Greed, for want of a better word, is good." Gordon Gekko under en föreläsning. Stycket mellan kommateringarna utelämnas gärna av citörer trots sin relevans.
Trivia: Wall Street var den första film som visade en mobiltelefon i bild.
Andra tongivande filmer i genren: Boiler Room (2000) och The Wolf of Wall Street (2013) är båda dramatiserade skildringar av den ökände Jordan Belfort och Stratton Oakmont-affären. I Rogue Trader (1999) gör Ewan McGregor rollen som Nick Leeson, mannen som fällde Barings genom sina icke godkända affärer.
24. Alien (1979)
Handling: Besättningen på skeppet Nostromo, på väg tillbaka till jorden efter ett uppdrag, väcks oväntat ur kryosömn som reaktion på en främmande anropssignal. I samband med utredandet av densamma impregneras en besättningsmedlem med en okänd parasit, som efter att ha lämnat sin värdkropp via genväg gör kaos med skeppet.
Därför ska du se den: Banbrytande både som visionär science fiction och klaustrofobisk skräck.
Populärkulturella poänger: Schweiziska konstnären HR Gigers ikoniska arbete med filmen populariserade den en gång stekheta tatueringstrenden biomech, som tack vare tatueringars inneboende natur än idag kan ses på mången 60- och 70-talists hud.
Replik att citera: "In space, no-one can hear you scream." Ingen replik från filmen, men dock en dess ofta citerade, refererade och parodierade marknadsföringsslogan.
Trivia: Skådespelarna fick ett minimum av information kring vad som skulle hända under den scen där den embryotiska varelsen bryter sig ur Kanes (John Hurt) mage, inklusive att de skulle bli nedstänkta av blod. Fyra kameror fanns på plats för att fånga de autentiska reaktionerna.
Andra tongivande filmer i samma genre: Medan Ridley Scotts original satte skräcken i fokus blev James Camerons lika hyllade uppföljade Aliens (1986) mer actionbetonad. David Finchers filmdebut Alien 3 (1992) ses i regel som en besvikelse, Jean-Pierre Jeunets Alien Återuppstår (1997) delar kritikerna liksom Scotts prequelförsök Prometheus (2012).
25. Boogie Nights (1997)
Handling: Den välhängde diskplockaren Eddie Adams (Mark Wahlberg) inleder en karriär inom vuxenfilm under 1970-talet, och upplever uppgång och fall under artistnamnet Dirk Diggler.
Därför ska du se den: Regissören Paul Thomas Andersons stora genombrott fungerar på alla nivåer: Den dramaturgiska, den estetiska, den komiska, den tragiska och den mänskliga.
Populärkulturella poänger: Boogie Nights är tidstroget återskapande både av sjuttiotalet och av den säregna, ofta mustaschbaserade estetik som rådde inom en porrindustri som under perioden tog ett steg närmare rumsrenhet.
Replik att citera: "I wanna fuck. It's my fucking big dick." Dirk på dekis letar närhet och bekräftelse i en replik som påminner inte så lite om den svenska idrottslegendar som duktigt påstruken klev in på en lokal hamburgerrestaurang en sen kväll med orden "vem vill knulla med en världsmästare?").
Trivia: Leonardo DiCaprio tackade nej till rollen som Dirk Diggler för att göra Titanic, som premiärvisades samma år.
Andra tongivande filmer i samma genre: PTA gick sedermera vidare till den hyllade Magnolia (1999) och There Will Be Blood (2007).
